Vilken glädje. Vilken skatt. Kattungarna.
Redan första natten tassade de upp och lade sig i Sams säng. Det blev lite svårt att sova med två små sötnosar med i sängen, men han var fullt nöjd med att ha det så. I natt ställde han sin datastol intill sängen med en filt i och där har de legat hela natten.
En katt tvingar man inte vart den skall ligga. De kommer självmant. Och hos Sam känner de säkerligen sig bekväma. Känner att han behöver dem där.
Själv är jag full i stressorer. Mår långt ifrån som jag önskade. Inte heller junior.
Hur Sam tänker, känner eller resonerar har jag ingen aning om. Jag syftar på skolan. Jag ogillar skarpt att det närmar sig. Ogillar för jag inte vet hur det blir med någon av våra fina killar. Hur de kommer att må. Hur det kommer att gå.
Ogillar när jag inte vet hur samhället kommer att agera. Jag vet om en mamma nu där sonen som inte fungerar i skolan, inte går dit alls, kanske skall tas ifrån henne. Få bo i fosterfamilj. Därför att skolan är en katastrofzon och inte mamman. Men man lägger all skuld på henne. Det får mig gråtfärdig i denna fina sommarmorgon.
Orättvisorna yttrar sig på många sätt. Okunskapen likaså.
Jag vill inte möta dem igen. Se att de finns. För det tar så mycket kraft. Energi. Livslust.
Jag ser berget som vi skall bestiga. Hela Ohana. I olika etapper. Olika svårighetsgrad. Och vetefan hur hårt vi kommer att falla den här gången. Slå oss.
Jag har gjort det här förut. Vet vad det innebär. Vet hur ont det gör. Never more.
Idag är jag svag. Gråtmild. Livet med Ohana och den resa vi gjort genom tid sätter sina spår. Synnerhet när spåren syns än. När de inte går att fly ifrån. När jag både ser och hör dem ifrån Junior.
Kanske kom katterna i rättan tid. Kommer med glädje. Kärlek. Tillgivenhet. Allt brukar ha en mening sägs det.
♥ kramen mamma Zoffe 
♥
Sänder massa kramar! Önskar av hela mitt hjärta och hela min själ att det blir bra för dina grabbar i höst och de får må bra. <3
Kramar från ett soligt Skåne <3
Tror det blir bra med Katterna =))
Vi har hundar som K älskar, som han kan finna tröst i , "som förstår honom".
Jag ryser när jag tänker på hur ni har det och hur ni har haft det på skolfronten. Fy och usch och jag lider med er! Hoppas verkligen det blir bättre än du anar när skolan drar igång igen.
Tyvärr är jag rädd att det går utför här för oss till skolstarten… jag hoppas jag har fel där… funkar det inte så är det inte lätt att tvinga våra barn till skolan och det vore fel om det inte är anpassat för dem.
Kramar om dig massor ♥
//Bellan
Tror man ibland måste få ha sådana dagar som du har idag. Att leva som ni, vi och så många andra familjer i Bokstavslandet är oerhört krävande. För er har det varit extremt jobbigt det senaste året. Om du inte hade dagar som den här ibland skulle du inte orka kämpa på de andra dagarna. Att få ha gråtdagar är en riktigt bra ventil för att släppa ut allt man samlar på sig.
Katterna kommer att bli jättefina familjemedlemmar till er! Det är bra att växa upp med djur. <3
Kramar och tankar!
Vilka fina katter ! Och vilka härliga band som knyts mellan dom och er. Som sagt djur ger så otroligt mycket. När vår hund var valp så låg Tösen i korgen ibland. De har en alldeles speciell relation som inget slår.
Och önskar nåt kunde lindra din oro och lösa era svårigheter med skolan . Många kramar Tina