Om man åker någon mil utanför oss kommer man till Strömsholms kanal. Man parkerar bilen och går någon kilometer eller två utmed kanalen så kommer man till lugnet. Stillheten. Sjöbodar som folk byggt om till primitiva små bostäder. Kalla det sommarstugor i miniformat. Kollonistugor.
En av mina fina vänner har stuga där med det allra nödvändigaste. Gasolspis att koka kaffe på. Bästa utsikten mot kanalen. Fågelkvitter. Vindens sus i björkarna. Fika på nybyggda altanen.
Jag blir så aven sjuk på folk som har denna möjlighet. Tillgång till friheten. Det stilla lugnet. Naturen inpå knuten som är som healing för själen.
Jag fick med mig Sam ut dit, fast brorsan valde att stanna hemma.Tänka sig. Och vi kunde vara borta mycket längre än jag trodde! Dels fanns hunden därute som vi tidigare varit hundvakt åt, men jag tror att han trivs mer och mer i vuxnas sällskap. När vi sitter och småpratar. När vuxna ser även honom och pratar! Inte så att jag kan sitta och ta tretår med kaffe en hel eftermiddag, men väl en påtår.
Det är så gott att se denna utveckling. Tänker på hur han mådde förra året vid denna tid. När det inte gick att umgås alls med folk. Inte ens med de han var som allra tryggast med. Nu kom det o anmält fikasällskap där vi var och det var inga bekymmer. Inte vad jag kunde se.
Vår fina Sam. Så glad jag är för hans skull. Utvecklingen som går åt rätt håll. Måtte samhället acceptera att han får göra sina framsteg i sin takt. På sitt sätt.
Idag är det en mycket bättre dag. Känt ” Nu är det en bra stund”.
Satan i gatan vad skönt efter gårdagens kalldusch.
♥ Kramen mamma Z ♥






Tack för sällskapet ❤ ! Underbart kul att ni kom! Åh vilken fin blomma, TACK igen!!! Kramisar ❤