‘
Han ligger inte och fantiserar om vilka karuseller han skall åka på Gröna Lund. Eller pratar om 4D filmen om Vulkaner på Tekniska museet vi skall se. Han frågar ingenting om hotellet. Vad vi skall göra inne i huvudstaden.
Det han pratar om, istället är skolan. Det han våndas så inför. Igen. Pojkrummet fylls med ångest likt senapsgas. Tar död på all glädje. På allt liv.
Han ger upp för hundrade gången minst. Tappar orken att andas.
Fan. Jag svär i min tystnad. Svär ut till natten. Svär till något jag inte kan rå på. Svär till något som aldrig kommer att se hur pojken med guldlockarna mår. Hur han gjort till och från hela sommarlovet.
Men idag åker vi. Bort ifrån allt hoppas jag. Bort och till det som kan vara skoj. Lustfyllt. Roligt.
Vi är i nuläget inte en familj som andra. My Love har semester. Jag är långledig i dagarna tre. Vi borde ha åkt alla fyra. Hela Ohana.
Men Sam vill inte. Ser inte nyttan med det vi skall göra. Jag har frågat. Välkomnat honom. Men jag förstår att det som jag och junior har på agendan är han inte road av. Tycker det bara blir jobbigt. Och då är det ett bättre alternativ att stanna kvar hemma. Helt klart.
Vi åker snart till Stockholm idag. Bor på samma hotell som jag och My Love gjorde då vi vårdade kärleken i Mars månad ( och som skall räcka i ett år tills nästa gång vi ger oss iväg på tu man hand ) Fyrstjärnigt hotell intill Haga parken.
Åh som junior behöver detta. Egentid. Komma bort. Fly ifrån alla tunga tankar om skolan. Få vara det där sommarlovsbarnet han borde fått vara hela sommaren.
Vi ses när vi är hemma igen. Har inte lärt mig blogga via Iphonen än :/
Hoppas det blir bra det jag får förtälja. Idag var det inte en sådan dag alls.
♥ Kramen alla fina därute ♥
Mamma Z
♥
Fy fasiken att våra barn ska behöva må så här. Hoppas ni får njuta och må bra dessa dagar i alla fall. <3
Ni har det tufft, det har vi haft med vår yngste son (16 år). I september 2011 fick hann diagnosen ADHD, 1 februari 2012 fick han alternativa diagnoser och är nu på god väg att bli frisk. Han är glutenintolerant, sockeröverkänslig, mjölk- och sojaallergiker. Han har vaccinskador och miljögifter i kroppen. Han är elöverkänslig och har kvarvarande babyreflexer. Sockret hade gett honom inflammation i bukspottskörteln, miljögifter och felaktig kost hade gett honom candida samt mikroorganismer, parasiter och virus i tarmarna. Vi äter nu gluten-, mjölk-, soja- och sockerfri kost, avgiftar oss med vulkansand, bär El-hindra och sonen tränar bort sina babyreflexer vilket bygger upp nya nervförbindelser i hjärnan. De skyddas med hjälp av omega3 (fiskolja). Han är lugnare och gladare än han varit på minst 13 år och den framtid han inte trodde fanns i februari ser han nu klart. Jag bloggar om vår resa mot ett friskare liv som inte är helt spikrak, men som ändå leder framåt. Önskar alla barn samma möjligheter att bli friska som vår son har fått, vi lyckades hitta änglar på jorden.