Lördag morgon. Sovmorgon. Ledig dag. Allt borde ha varit bra. Men jag vaknar till en dag som kommer att bli tuffare än på länge.
”Godmorgon” kvittrar jag till Junior. Han är så söt när han sover. Har alltid varit. Håret som börjar växa ut igen, de lockiga gömmer hans kind. Jag stryker undan en hårslinga. Väcker han försiktigt. Han kikar yrvaket på mig, kastar huvudet mot kudden och stönar
”Jävla skolskit”.
Inte ett ”god morgon”. Inte en tanke på att en hel dag väntar honom med det han själv vill göra. Han vaknar upp med våndan inför skolan. Och då pratar jag inte om den allmänna känslan som ett barn har när skolan drar igång. Det här sker i en helt annan liga
Sams dator havererar kvarten efter. Big problems! Visst kan han numera fördriva tiden utan sin dator, men inte en hel dag utan den. Vi har fixat och trixat med denna dator och fått fart på den, men nu vetekatten vad som hänt. Det blev superstressigt fram till lunch innan vi hade en någorlunda strategi för hur vi skulle kunna lösa detta. Jag gick upp i spinn av allt som hänger mig hack i häl och som måste ha en lösning snarast.
Hjärnan var nära att koka över av trycket. Av allt som blev samlat så koncentrerat. Svårt att sortera. Hade lust att ställa mig på baksidan av huset och bara få skrika ur mig allt. Lätta på trycket. Ett Ronja skrik om ni minns i från filmen. Nu satte det sig över hjärtat istället. Intalade mig själv att andas lugnt. Fyrkant såsom jag gjort med junior den senaste tiden.
Skit skit skit också!
Fina mamma kom över och hjälte mig massvis med rusten i Sams nya rum. Målade och målade. Katterna bevakade penseldragen. (såsom de även gjorde med disken som ni kan se ovan ) Jag spacklade det sista. Gjort av med 1.2 liter spackel så det var en del. Nu är den tråkigaste delen gjord. Grundarbetet.
Undertiden jag stod där och skrapade tapeter så tänkte jag en hel del. Pratade en del med mamma. Om hur det är och hur det blir. I Sams skola har man ingen färdig plan B. Utifall det skiter sig. Utifall han inte går till skolan. Förstod det efter gårdagens möte. Nähäpp?? Så om han inte går då kommer inte hans pedagog han är så trygg med hem till honom?
Jag orkar inte tänka så långt. Orkar inte börja om från början med en ny pedagog då det fungerat så himmelens bra mellan Sam och den han har haft.
Jo jag målar fan på väggen. Visst har Sam öppnat upp massvis. Visst vill han börja i skolan igen. Men han har ingen susning om hur det kommer att bli. Skolan är inte detsamma som när han lämnade den i slutet av åk 6. Nu skall han gå i klass 8. Tänk om? Ja tänk om allt bara skiter sig? Och gör detsamma med Junior?
Kan inte lägga band på all min oro. Jag försöker. Mest är jag rädd för att hamna där vi varit redan. På botten av allt.
SUPERTACK alla för att ni kommenterade så igår! ♥ Jag hoppas att ni går in och läser kommentarerna, för de kan vara lika givande som att läsa ett blogginlägg faktiskt! Jag ville sågärna hinna svara er alla, men hann inte så långt..
Jag uppmuntrar er att fortsätta med det! Kommentera och läsa ♥ Jag är inne och läser hos en annan mamma i ett helt annat sammanhang än vad jag skriver om och där tycker jag det är så skoj att läsa just kommentarerna! Det finns så mycket som andra har att förmedla. Att ge oss. Låt inte bara mig ta utrymmet härinne. Häng gärna på det ämne jag berör!
KRAMEN ALLA FINA DÄRUTE
MAMMA Z
♥
Det tar i en att läsa hur våra barn mår…
Skickar dig och din familj en stor kram.
Lider med dig. Att barn och dess föräldrar får må så här i vårt land 2012. Att inte skolor, instutitioner osv är mer upplysta än de är är skrämmande. Kämpar själv för att det inte ska gå så här långt för mina barn men skickar ändå massa styrka fina du
Visst är det konstigt att det inte alltid finns en plan B? Speciellt för de barn som så ofta behövt just en plan B! Som Sam. och där den för många gånger saknats.
Nu ska vi inte tänka negativt, nu ska vi titta framåt, säger ofta skolan (och andra). Någon sorts feltolkad KBT att tänker vi bara rätt så blir allt bra… Bara man vill så går det. Det är bara Sam som kan avgöra om vi vuxna planerat ”rätt” när skolan drar igång.
Och har vi inte det, då går det inte, hur positivt vi och barnet än tänker och hur mycket vi och barnet än vill! Hoppas skolstarten gått bra!!