Dolan är en sån skön katt. Gör inte som man vill på beställning. Men är tillgiven när han vill. Kommer och lägger sig i min famn. Somnar och spinner så gott.
Han älskar att komma när jag sitter i köksoffan och arbetar med Kung Över Livet för då blir jag ofta sittandes ett bra tag. Lägger sig över mitt knä och kommer till ro.
Han är den som fått Sam att inte behöva sin cirkadin vissa nätter. Sam kommer så till ro med katten vid sin sida att medicinen inte behövs. Andra nätter kan den behövas såklart, men jag blir så imponerad av vad ett litet djur kan tillföra.
En nära vän till mig förlorade sin katt när den var knappt ett år och var så ledsen. Först nu kan jag förstå varför. Jag som ändå är en empatisk människa. Lyhörd. Katterna är ju som en av Ohana nu. Skulle något hända dem nu skulle det ta mig jättehårt. Och förlåt min vän H för jag inte riktigt förstod när du var ledsen fast jag ville förstå.
Livets erfarenhet har viskat till mig ännu en gång.
Berikat mig med en lärdom.
Ja ni fina läsarae. Det är så mycket tankar jag bär inom mig nu. Och vem får inte det när hösten kommer och man börjar summera livet igen. Vad som blev av året. När livet därute tar ett pampigt farväl av oss för ett tag. Gjorde vi allt det där vi sade? Tänkte? Ville?
Sådde vi några bra frön? Fick vi dem att gro? Eller behöver vi leta efter nya frösorter? Nya ställen att så dem på?
Ha det gott alla! Och lämna gärna ett avtryck att ni varit här.
‘
kramar
mamma Z
‘
Är så dålig på att kommentera att jag skäms massor, missar aldrig ett inlägg du skriver och ibland läser jag med gråten i halsen, ibland med skrattet bubblande mot ytan och ibland drar jag bara en lättnad suck för att det verkar gå bra för stunden!
För övrigt kan jag bara hålla med om att djur och särskillt katter brukar ha en mirakulös förmåga att lugna människor, ser det inom vården vid sällsynta tillfällen och önskar verkligen att de gångerna kunde vara fler. Det är fantastiskt att se en annars orolig, aggresiv och ångestfylld person sätta sig ner och bara ta det lugnt tack vare en liten katt.
Önskar dig en fantastisk dag!
Vi har ju en hund istället, men de magiska banden och den förståelse djuren har för det som är annorlunda är lika. Och att förlora sitt djur gör galet ont. Övervägde att inte skaffa en ny hund efter förra just för att förlusten gjorde så ont, men det gjorde ondare att vara utan.
Var rädd om dig vännen, kram Tina
Ja du vännen!
Jag letar ständigt efter nya frösorter att så. Hoppas så att de som vissnat ned och dött inte kommer att ta sig igen, eftersom det skulle vara katastrof.
Försöker hela tiden att tänka ”annorlunda” för att få någon ny infallsvinkel. Kanske kan det vara något jag missat som var väsentligt? Skulle jag gjort på annat sätt?
Sonen är nere i ett mörker just nu och jag har svårt att dra upp honom till ytan så att han kan se ljuset.
Tänk att det där ljuset ska vara så förbannat långt borta….
Kramen Anette