Sam och mormor för 10 år sedan..hur skulle livet för Sam vara om hon inte fanns ständigt i perferin..alltid redo att rycka ut..?Alltid finnas där för han?När livet skär sig härhemma och han sätter sig på cykeln hem till henne och kan andas ut..
Varje dag skjutsar Sams älskade mormor han till skolan..står här med sin röda bil klockan åtta..I den nya skolan är det för långt att gå för han..jo han har cyklat men när halka och köld sätter stopp för det så skulle han inte gå en meter i skolans riktning om den privata skolskjutsen uteblev..Jag kan skjutsa två gånger i veckan ca..resten gör mormor..oavsett om hon är så trött efter ett nattskift så kommer hon och sömnen får vänta ytterligare en timme.. Nu när det varit kallt och han vägrat vinterkläder så har ingen av oss haft hjärta att låta han gå de 25 minuter det tar för små ben att gå hem..Vi har hämtat han då med..mest mamma.. ( Min man saknar både körkort och bil)
Idag då jag jobbat till fyra, och min man kväll ,så hade mammas hjärta ömmat så för Sam som inte ätit någon mat alls under helgen..hon vet vad som går hem hos han..mormors köttfärslimpa, gräddsås och potatis..När jag kom hem från jobbet stod allt klart på spisen bara för att värma..och Sam åt..en hel vuxenportion 🙂 Åh vad sånt värmer gott..att omtanken om han finns där i alla lägen.. Hon lever så nära inpå han som vad vi gör..det är hon som oftast är barnvakt i nio fall av tio (farmor och farfar bor 18 mil ifrån) och inför sin mormor vågar Sam visa hela sitt register då han inte mår bra.. Mormor är också den som är hans reträtt då han känner paniken av att vara kvar här hemma med de jobbiga konflikter som uppstår..han åker dit och blir kvar en timme eller två och kommer sen hem-lugn och belåten..
Vet inte hur många gånger som jag ringt min mamma genom åren och ropat på hjälp..hon har stått i min hall efter fem minuter..släppt allt..kaoset har varit på max och jag helt villrådig..var så mycket förr innan vi visste om både diagnoser och pedagogik..hon kan komma ännu..om Sam har en dålig dag kan hon försöka ta med han ut på egen hand och göra något..ibland vill han – ibland inte..
Jag älskar min mamma så mycket och vet att killarna gör detsamma..att hon alltid finns där för oss ( oavsett vilket humör vi är på..jag kan ofta vara grinig och frustrerad och Sam vet ni alla som läser bloggen hur han är mellan varven.. ) Jag kan inte tänka mig hur vårat liv skulle vara utan henne..vilket kaos det skulle bli..hon är som en ryggrad att luta sig mot..hon stöttar upp och fyller i de luckor som vi inte kan..är den som ger tillfälle till att andas emellanåt då jag och maken vill ha en shopping dag för oss själva i västerås..(sker väl var fjärde månad men ändå..) Jag hoppas jag visar henne så pass mycket uppskattning för allt hon gör för min OHANA..att det hon gör för oss är så betydelsefullt och oersättligt.. Om det skulle hända henne något nu så skulle Sam gå sönder i tusen bitar..Hela hans trygghet, ett av de viktiga kugghjulen skulle saknas i hans värld..
Kramis en mycket tacksam mamma Zoffe
Read Full Post »
Meus Ohana 