Jag och min man..vid altaret 26 november för tre år sedan..vi har delat allt i 14 års tid nu..och jag är rädd att det inte håller längre..att påfrestningarna är för stora..vi har levt med detta i över fem år nu..det är igen normal par rellation som vi har..Tiden att vårda kärleken finns knappt..frustrationen växer..vi vet båda att vi måste kämpa..vi älskar ju varandra än..dagarna här är så inrutatde här..måste ju vara det..struktur..och när Sam somnar bortåt tio tiden är jag oftast så trött att jag bara dyker ner i sängen..hela vårat liv kretsar ju mest kring Sam..vi pratar Sam..andas Sam..tänker Sam..svårt att ställa om sigoch bara vara ”vi”..man och hustru..kvinna och man..
kramis mamma zoffe
Meus Ohana 
Ni har rätt till egentid du och din man.Har ni ingen avlastningsfamilj där eran Sam är då och då.Det är nödvändigt för er alla tre att komma i från och få just egentid.Om ni sen bara använder den till att sova är er egen sak, men försök och få avlastning det är nödvändigt för er för att klara allt i längden.
Hej.Jag håller med personen som skriver ovan, Avlastningsfamilj kan vara mycket värt att prova, För HELA familjens skull. Avlösarservice är ochså bra, men avlastning blir på ett annat sätt. Jag tror inte att han är för stor för att börja nu. Kan det inte vara värt ett försök. Ni ska orka länge till med Sam. Jag säger detta för jag vet bitvis vad ni handskas med dag ut och dag in.Dessa helger kan bli ett sätt för er att andas ut med Tobbe och er två. Försök att inte Ha inte dåligt samvete om ni börjar tänka i dessa tankar, familjen vinner på det i slutändanKRAMAR Från Camilla som Vet att varje dag är som en tickande bomb…
Hej Zoffe!Ledsen när jag läser, vet hur det känns eftersom jag haft det lika dant själv. Vill bara säga att det är värt att kämpa för ert förhållande och er kärlek. I alla förhållande tror jag man tänker ibland att det hade varit bättre att skiljas därför att… vad det nu kan vara. Men ett råd från mig är att fundera på varför det isf skulle vara bärre. För isär kommer ni att stöta på nya problem som kommer ta mycket kraft av er och livet med en handikappad son gör att ni tillsammans är starkare än var för sig. Ni skulle komma att få fortsätta ha så mycket kontakt att det är bättre att leva ihop än isär… Så länge kärleken er emellan finns så kommer ni att klara det även om ni som par står åt sidan väldigt mycket. Hos din mamma trivs Sam och det kunde kanske vara ett alternativ till kortis eller avlastningsfamilj någon helg varannan månad eller så? Jag hoppas att ni orkar kämpa vidare tillsammans.Själv har jag kommit så pass långt att jag accepterat att jag rasar i säng ihop med sonen på vardagarna och de helger Sebastian är hos sin pappa försöker jag göra något tillsammans med min sambo och njuta av de små stunderna för att sedan orka resterande tid. Jag säger till mig själv: Allt har sin tid, det jag gjorde innan sonen föddes var härligt att få ha upplevt, men nu är det något nytt som jag försöker göra det bästa av.Jag plockar guldkornen *L*Du har mitt fulla stöd och förståelse.Stora kramar från Jill
Använd kära mormor som Sam tycker så mycket om! Det gynnar inte era barn om ni skulle gå skilda vägar pga påfrestningarna.Låt er kärlek blomstra utan barn någon helg!
Tack alla fina som skrivit…åh så gott era tankar och rader värmer..som vet vad jag pratar om..Avlsaingsfamilj skulle han inte acceptera alls..får han inte att sova kvar hos mormor ens som han gjorde förr..än mindre någon främmande person..men jag skall ta reda på mer om avlösarservice som jag blev tipsad om..De dagar Sam mår bra så mår ju vi alla bra..vi kan ju ha flera dagar på raken som är bra..tack god gud för det..Tack än en gång alla..kramis mamma zoffe
Hej vännen, jag får en liten tår i ögat när jag läser din blogg… kämpa på, ta er tid för varandra… det är dax för en promenad snart igen för att lätta våra hjärtan 😉 ! kramisar
”skillmässa är tyvärr väldigt vanligt bland par då barnet har asperger. Har barnet sedan en tilläggsdiagnos ökar det markant.. Jippi.. Inga större odds för oss då eller?? Kärleken finns än..men hur länge mäktar den med??Hur hållbar är den och sen om man mitt i allt kaos tappat bort varandra?? Finns det fler som känner som jag??Tror man måste våga prata om detta..”Vill gärna tipsa om ett TVprogram som nog kommer i repris KJÆRLIGHEDENS BUD>samtal kring vad Kärlek är och de bedrägliga uppfattningar om ytlig ”kärlek”, som vi så lätt kan falla för idag. Boktips: HÅLL GLÖDEN LEVANDE Diana RichardsonI KÄRLEKENS FLÖDE av Krishnanda och Amana TrobeKhalil Gibrans PROFETEN Ge inte upp utan att söka stöd själva först.Kram från Lars-Birger på Gotland(finns på Facebook).