Fick mail från skolan ikväll som gjorde mig alldeles matt..Enligt skolan vill Sam inte deltaga..springer runt under lektionen..stör andra..mycket av fröknarnas tid går åt till just honom..de tycker att han beter sig..Han skall få vara kvar i klassrummet (straffas/få konsekvens) för att han inte kan uppföra sig dvs han sitter ju inte still och är tyst och bara stör..han får gärna komma tillbaka till slöjden igen då han lovar att han kan sitta på sin plats och följa instruktioner..
Jag förlåter dem med mitt förlåtande hjärta..de är ren okunskap..men den gör mig så FRUSTRERAD..så kränkt..så lessen..blir dränerad på energi såsom detta..
I samtalen vi har hemma med han har han uttryckt sitt missnöje med slöjden att han inte får den att fungera..har påtalat för skolan att han kanske skulle behöva en assistet på just slöjden (trä slöjden gick heller inget vidare) och på gymnastiken som också fungerar dåligt..Enligt Sam skulle det vara skönt med någon som är med han hela lektionen och ”puttar på mig och hjälper mig då jag inte fattar”..jag begriper ju inte vad jag skall göra annars..när fröken gått ifrån mig vet jag inte vad jag skulle göra och då är det så tråkigt att bara sitta och vänta tills hon kommer tillbaka..det är ju aslång tid och då har jag ingen ro att sitta still..dessutom så har jag så mycket energi i mig..det kryper i kroppen liksom”
Han älskar att sy..inte tu tal om det..Jag sitter ofta vid symaskinen här hemma och Sam är inte sen att haka på och har miljoner ideer ibland om vad han vill sy..Nu har han ritat en ”ritning” om att sy en mantel och använda vid en viss lek..och det är mycket detaljer,olika färger och material och broderier på den..han har själv sytt en enkel variant av den..grejen är den att man måste vara med hela tiden så han inte tappar focus och tröttnar ur om han skulle göra fel..
Då vi pratat om detta på HAB så säger de att det är typiskt för dessa barn med diagnoser..att dessa lektioner blir mer krävande och kräver mer av dem.. Jag vill inte påstå att han beter sig illa på lektionen då det är diagnosrellaterat..
Jag och min man tycker inte att det är riktigt att ha honom kvar i klassrummet som ”straff”..han kommer inte att ha förmågan att ”skärpa” till sig..Kruxet med vår lille kille är att han döljer sitt dolda handikapp väl och att folk i allmänhet anser att han är ”normal”..lätt att glömma att han har adhd och asbergers då..och det som de får se på slöjden är ett uttryck av hans diagnoser..men de vet tydligen inte hur det skall bemötas..eller att det ens beror på hans diagnoser..SUCK..Skall ringa HAB imorgon-igen-och ordna fram –igen– ett nytt möte och då skall banne mig rektorn vara med!!Men han kanske har lika mycket okunskap han..
Är detta min lott i livet? Att slåss för Sam och alla andra barns rättigheter?
Kramis mamma Zoffe
Meus Ohana 
Det är jobbigt med psykiska störningar och sjukdomar.Jag önskar er all lycka, tyvärr kan man inte få andra att fatta hur man än försöker alla gånger men kämpa på.Besök gärna min blogg:http://psyk-nytt.blog…Kommer att länka till din blogg därifrån, hoppas det är okej.
Blir helt chockad, det är ju särbehandling av eran son, då han blir ”straffad” så och får vara i klassrummet för att skolan inte skaffar honom en resurs för dessa lektioner.Ta kontakt med erat resurscentrum [elevhälsan] – ska finnas ett för varje kommun, där det finns hjälp att få, dom kan vara med på EVKn – möten med skolan och se till att man får hjälp och stöd…Klart killen ska ha en assistent vid dessa lektioner, så är det bra med våra barn, dom har svårigheter just under dessa praktiska lektioner, övningsämnen…där var det våran skolan direkt satte in en resurs för dottern och det funkar så himla bra…Tycker ni också ska ta ett snack med rektorn, som är ytters ansvarig och fråga varför eran son särbehandlas och inte får dom resureser han har rätt till då han är funktionshindrar och har särskilda behov enligt skollagen!Kram
ja, det är vår lott. Men jag förstår din frustration med lärare som tror att man kan uppfostra bort en diagnos. Det finns alltid några såna lärare, även bland mina kollegor. Jag förstår t ex inte varför alla i idrott måste springa 60m, orientera, hoppa längd, åka skridskor, simma bla bla. Alla klarar inte allt!
Usch säger jag bara för alla dessa lärare som inte har någon kusnskap om detta.Det skall inte få vara på detta sättet för våra barn.Dom blir ju straffade iställer för att folk har förståelse.Min lille S har ju med ADHD,Asperger och även touretts och OCD.Men iskolan tycker dom att han bara är jobbig och att det inte syns.Man blir så ledsen och trött som förälder när det är på detta sätt.Jag hoppas att du får till ett möte nu och att dom skall FATTA.Kramar och massa tankar till dig/Malin
Fortfarande okunskap och oförståelse! Min son klarar sig inte utan resurs för då skulle läraren inte få göra annat än springa efter honom och tillfredsställa hans behov. Min son behöver omedelbar hjälp/assistans för att inte spåra ur och det kan inte läraren ge pga att hon har resten av klassen att ta hänsyn till. Sam borde också ha den hjälpen!
Hej Zoffe,Jag beundrar din styrka att kämpa på så hög nivå som du gör. Lite oroad av dina hälsoproblem 😦 Min Sebastian har det så himla bra i särskolan och där möter man barnen på deras egen nivå. Jag har accepterat att han inte går i vanlig skola och ser det som en förmån att få ha honom i särskolan där alla har rätt utbildning och kunskap om dessa barn. Det är en sådan lättnad jämfört med hur jag kände innan. Alla barn på låg/mellanstadie hade mått betydligt mycket bättre med den pedagogik de använder i särskolan och sluppit från elittänket i så låga åldrar. Det heter att den vanliga skolan ska vara en skola för alla, men vi har väldigt långt kvar dit…Kram och kämpa på för Sams rättigheter!//Jill
Visst är det vår lott och uppgift… Jag tror faktiskt inte att den någonsin upphör… förhoppningsvis avtar dock kampe och curlingen med åren…