Väntad rymning..

Havet vid södertälje för 2 veckor sedan..Sam och Tobbe..bara mys med picknick invid vågskvalpet..I veckan var det allt utom mys..IGEN..

Märker att det är något redan då jag väcker honom. Bara fräs åt det mesta och småsmäller på saker som brukar gå bra annars..Jag och Tobbe trippar på tå för att underlätta för oss alla, men det hjälps inte. Sam toksmäller vi ett tillfälle på sin bror, ger han en sådan rejäl knuff så att lillebror flyger av stolen och kaoset är åter här..Är så less på mister diagnos, den som tar överhanden för så mycket. Tillrättarvisar Sam givetvis och smällen blir ännu större och jag förstår orsaken till det.

Skolan skall ha LEKDAG. Jättekul, jovisst, för de barn som tycker sådant är kul. Sam hatar det. Ser inte det roliga i det utan bara svårigheterna. Lagsport, tävlingar och en dag som är ostrukturerad. Fröken hade sett till att han fick vara med i bästisens lag, men det spelade ingen roll denna dag. Med gråten i halsen säger han till mig

– Mamma jag tänker fan inte gå på den där cp störda lekdagen. Jag hatar sånna dagar och det vet du..

Jotack, vi det här laget så vet jag det..skolan likaså. Bästisen kommer förbi på cykeln strax innan skolstart och Sam vågar inte säga som det är till honom här hemma i hallen. Någonstans så vill han ju vara som alla andra. Det tar en timme, sen piper det i min mobil med smset ”Jag hatar det här nu drar jag hem”. Jag är inte förvånad, hade snarare väntat mig det..Tio minuter senare står han åter i hallen. Han hade iallafall försökt och peppade honom med det att det var bra. Gick inte att få med han tillbaka då han inte såg någon mening med att deltaga. Leka, det kan han ju göra hemma..Jag hade inget bra argument med att det är obligatorisk skolplikt, när jag vet att denna dag innefattade det som han ogillar så och som inte är något ”skolämne”

Nästa vecka åker jag, killarna och min älskade mamma till att bo på en bondgård i 4 nätter, 2 mil utanför kolmorden. Skall in till djurparken någon dag åxå, funkar bäst för Sam att åka dit denna tid innan alla semesterfirare kommer dit och det blir pintjockt med folk. Skall bli skönt för han, även fast sommarlovet är nära nu..skönt för mig åxå..Sams pappa, min man, åker ner till Sweden Rock nästa vecka så då passar vi på att göra något skoj vi med..

Allt gott till er alla! Pingst kramisar mamma Zoffe

Annons

Read Full Post »

Besviken på egna förväntningar

Klart man har förväntningar på hur saker och ting skall vara, hur det skall bli. När sen det inte blir som jag har förväntat mig blir jag besviken..besviken på en situation som ingen har gett garantier för att den skall finnas till, bara i min tankevärld. Varför har jag inte lärt mig detta efter alla år??

Vet att jag varit inne och nosat om dessa tankar i tidigar inlägg..kanhända jag upprepar mig..men känner så här än och kan inte släppa greppet än om det..

Det är inte radioprateriet jag tänker på. Visste att min chans var 10% att kamma hem det, så var beredd på ett nederlag. ( har vunnit så mycket ändå på mitt deltagande, kommer att berätta om det framledes ) Det jag syftar på är männsikor i min omvärld. Jag har dumt nog förväntat mig någon form av engagemang i det jag tagit mig för den sista tiden, men bara mottagit motsattsen. Som om detta inte existerat alls, som om jag bara satt med armarna i kors och lät omvärlden dundra på mot våra barn med diagnoser. Att jag tillåter den vara okunnig och därmed förgöra så mycket med Sam och alla andra barn.. Jag kräver inte att man rullar ut röda mattan för mig, eller överöser mig med beröm för att jag är sååååå himla driftig och att det är tåga imig.. Nej, bara en yttring, en antydan, en tanke..Åh som jag kan känna att jag saknar min kloka pappa stunder som dessa..som han skulle kunna stötta upp och få in mig på bättre tankar. Han såg saker och ting så klart (precis som Sam ) hade förmågan att putta mig framåt när livet bar emot, gav mig sådan energi och stärka tron på mig själv. Fast jag får förlita mig på vad han skulle ha sagt om han ännu hade levat…

Dumt av mig att tänka så här, när den stora skaran omkring mig är så duktiga på att berömma, peppa och ge mig så mycket kärlek och omtanke. Varför haka upp sig på de få som ignorerar? Jag har ju så många underbara människor i min närhet och här på bloggen ( ni vet vilka ni är ) som inte gjort annat än stöttat !! Om ni visste vilken styrka det ger mig. Jag är full av stolthet skall ni veta! Jag får väl förlåta dem som väljer att avstå den biten. Det lär väl finnas orsaker till det och jag får lära mig den läxan. Att inte ha förväntningar, bara acceptera hur livet är här och nu och ta det för vad det är.. Lättare sagt än gjort men jag måste försöka..

 

KRAMIS mamma Zoffe

 

 

 

Read Full Post »

Missade guldet, rev mig ut ur tävlingen

Tusentack ALLA som stöttat mig, som trott på mig och som gjort sitt bästa för att jag skulle ta hem det här..Det kändes så rätt..känns rätt än..Det jag har att berätta skall ut i någon form..blev bara inte riktigt den start som hade varit så trevlig att medverka i..Det blev ingen sommarpratare av mig..Svenska folket ville hellre ha en annan vinnare..Men jag lägger mig inte för det..Ni som följt min kamp här på bloggen känner mig..Jag skall kämpa så för att öka kunskapen om Sam och alla de andra barnens diagnoser..och jag har bitvis mina redsakp till det allaredan. Sam blev jättebesviken på att jag inte kammade hem detta.. ”men mamma-hur skall nu alla de där människorna som inte begriper så mycket om adhd lära sig nu då?” Jag fick en jättekram av han och en känsla av stolthet..Han är snart elva år, känner sig nog så stolt över sin mamma som kämpar så för hans rättigheter..han vet vilken fighter hans mamma är..och känner fortfarande till hur okunskapen kan förstöra så mycket för han..så han ville nog detta lika mycket som jag..

En stor varm kram till var och en som följer min blogg, som nyss hittat hit och som är villig att ta del av det vi går igenom..Jag kan ju se hur många besökare jag har här varje dag på bloggen och det värmer så gott!! Ni börjar att vara många nu!

 KRAMIS mamma Zoffe

Read Full Post »

En smula tomt

Mamma Zoffe på omslaget i tidningen för en vecka sedan..Fick en hel sida inne i tidningen där man lätt berörde mitt liv till ett barn med diagnoser..och mitt bloggande och tankar kring det..fått höra mycket possitivt men även känt av tystnaden..där folk inte kommenterat alls..som om jag gjort något dumt mot min son..att ”kan hon hänga ut honom så där bara..som om hon skulle vara någon expert på detta ämne-vem tror hon att hon är??”..Känns trist..men å andra sidan har livet lärt mig att inte ha några förväntningar på andra..Jag kan förvänta mig ett beteende och bli jättebesviken då det inte uppstår..

Känns en smula tomt..en bit som fattas..gör att jag ifrågasätter mig själv igen..men så tänker jag på ALL fin respons som jag fått av er här på bloggen och andra forum..på alla mina underbara jobbarkompisar som hela tiden stöttat och Peppat..på de nära o kära som hejar på och tycker detta är kanon..att jag gör något som är bra med stort B.

Vet i skrivandets stund inte hur det gått med sommarprateriet..blir offentligt 27/5.. Blir det inte jag så är det som min jobbarkompis sade..Att jag ändå nått ut med mitt budskap..fast inte till någon större skala..är så många som hittat till min blogg och läste den..Fått ny kunskap o förståelse om vad det innebär att leva med diagnosbarn.. Är så många på mitt jobb som förstår mig så mycket bättre nu..Bara det är en vinst i sig sade hon..Var mycket fint sagt.. Jag har faktiskt börjat skriva en bok om detta..(skrivit 34 sidor allaredan)Fick jag godkänt av P1 juryn bland så många bidrag och de ansåg att jag har en story att dela av mig av till svenska folket som berör..då borde bokförläggaren inte vara svårövertalad..

Kramis mamma Zoffe

Read Full Post »

En vecka kvar att rösta på SOMMARPRATARE i P1..så spännande!!

Stödet har varit enormt..vilket gensvar!!Och så många blev berörda av att höra mig på P1 hemsidan och de som nyss hittat hit till bloggen.. Jag är ödmjuk inför mina medtävlande till sommarpratare och deras tilltänkta sommarprat..ändå..det jag har att vilja dela med mig av kanske kan förändra tillvaron något till det bättre för många barn och föräldrar.. Bara att vara med att påverka i rätt riktning..vilken ära!!

Det som hände Sam idag gör mig ännu mer beslutsfast att tala om för världen hur barn tänker eller inte tänker pga av sina diagnoser..han känner att han tappar kontrollen och fixar inte med skolans ”tjat” som han upplever det och han anser att lärare har damp och han rymmer hem  idag..igen..och han känner själv att inte alla vuxna i skolan förstår han.. Vi var på krismöte på HAB och fick så mycket pepping därifrån och blev så stärkta av det..att mycket av det Sam gör är diagnosrellaterat fast man med sunt bondförnuft anser att så är icke fallet..Saker o ting är inte alltid vad det ser ut att vara..Sam kan ha en egen uppfattning som gör det svårhanterligt fast vi inte fattar vad det var som blev så himla jobbigt..

Tack ännu en gång alla fina för erat engagemang..det värmer så mycket..tänkte på det då jag grät i bilen på väg hem från jobbet..grät av frustration över att det är som det är med sam i skolan just nu….då tänkte jag på er alla därute..Ni ger mig styrka!!

Kramis mamma zoffe

Read Full Post »

Den sjunde vågen kom och dränkte oss alla..

Delar av min ohana 2004

Motgång förra veckan i skolan..mera motgång idag så han rymde hem IGEN..väl hemma så bara small small small det..gång på gång och vi fick tassa på tå..idag var hans diagnoser på topp..kan likna de som den sjunde vågen som slår in med sådan kraft att vi faller handlöst då vi väl träffas..Mitt i all kaos känner jag mig värdelös som mamma..skolan måste ju tycka att vi är bra slapphänta föräldrar..att vi inte rår på Sam och hans ”tilltag”..att vi inte kan stava ordet  u.p.p.f.o.s.t.r.a.n..Ändå skriker en röst i mig att det är diagnosrellaterat..och både hab och bup vidhåller det..

Sam säger att matten tog mycket av hans energi på förmiddagen..att han inte fattade vitsen med det där idiotiska talet..sen följer syslöjden på det och han vill köra sitt eget race och sy en liten tyggubbe, men se han lär följa skolplanen som alla andra barn och uppfylla vissa mål så det blir ingen gubbe..Då lessnar han ur och bara säger en massa fulta ord till fröken och stör på hela lektionen..Han ser sin chans att smita före upp till maten, för vad har han kvar på syslöden att göra??Han hittar på  trädsljödsgänget och går med dem till matsalen bara det att de gänget åxå går utan lov och lärare så följden blir att de barnen blir riktigt tillsagda av läraren senare–Sam uppfattar att han skall få kvarsittning..Hans hjärna får trafikstockning och kan inte tänka klarare än så än att han skall hem.. ALLA lärare har ju fått damp på han så vad skall han vara kvar då för??

Hemma blir det den ena motgången efter den andra..blir som en kugghjulseffekt..Han smäller av på stora som små saker..Jag roddar och är pedagog..Stundtals kan jag lotsa igenom svårigheterna.. Idag var det som tuggummi i hjärnan..Jag säger att det inte är ok att gå hem..alla andra barn får ju inte göra så..Han tittar på mig och säger ”FATTAR DU INTE ATT JAG   I N T E  äR SOM ANDRA BARN MAMMA..” jO Sam det fattar jag..jag hoppas att din omvärld åxå begriper det..

Kramisar mamma Zoffe

Read Full Post »

Mamma Zoffes radiodebut

 

Lampan lyser grönt och jag inser att det är direktsändning 🙂 flera tusen lyssnar på mig i länet..WOW..Var en jättegullig reporter så blev en avspänd intervjuv tycker jag..hoppas att det gav någonting gott att jag åkte 14 mil för tio minuters tid i radion..

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1734361&BroadcastDate=&IsBlock=
 
Ni som vill ta del av min radiodebut kan gå in på ovan länk och lyssna..Det är tio minuter in i programmet..Jag känner att jag ger det godkänt..jag var ju helt oförberedd på vad hon skulle ställa för frågor så svaren måste ju vara kvicktänkta och mitt i allting så vill jag då inte hänga ut Sam för mycket, så en del svar kanske blev svävande just därför.. Jaha då vet jag att jag överlevde detta radioäventyr så då fixar jag nästa åxå..det där i sommar som förhoppningsvis blir av 🙂

Kramisar mamma Zoffe

Read Full Post »

Förtydligande om varför jag gör detta

Sam och Tobbe, mitt allt här i livet 🙂

Jag vill så väl med det här..tanken är så god..och jag märker hur många jag berört allaredan med mitt inlägg på P1 webben..några har låtit tårarna komma..även de som läst min blogg säger åxå det..förstår att jag har något att dela med mig av..skulle jag nu få två timmar i radion och nå ut till en halv miljon lyssnare så skulle nog många tänkta till och tänka om..många skulle bli berörda..ändå mal oron inom mig..

Skall få hit tidningen idag och sen vara med på P4 och prata i eftermiddag..GÄller att det blir rätt..att det vinklas rätt..att det inte blir till Sams nackdel..vill absolut inte hänga ut varken han eller någon annan av min ohana..Det är diagnoserna jag vill belysa och vad de kan göra med en familj och ett barn som har det.. Inte Sam som person..

Ni som följt min blogg eller nyss hittat hit vill jag verkligen betona skillnaden..I denna blogg skriver jag om mitt liv med Sam och vad diagnoserna ställer till med för mig och min familj..Inte vad Sam ställer till med..han kan ju inte rå för sitt dolda handikapp.. Det tokiga som Sam gör och säger är 99% diagnosrellaterat.. Diagnoserna är som en femte familjemedlem..som vi måste ta STOR hänsyn till..

Nu kommer jag inte längre att vara anonym som jag tidigare velat..Ni känner mig som mamma Zoffe..inte som den person som nu presenteras på P1 hemsida och snart i lokaltidningen..nu får jag ett namn, ett ansikte och en ort där jag bor..  de som bor i vår lilla stad kommer veta vem jag är och vad jag skriver om..Jag skall fortfarande hålla Sam så anonym som det går..Fortfarande inga bilder på han här på bloggen där man ser att det är han..bilderna från han är mindre känns ok att använda för han är sig rätt olik..Tidningarna skall heller inte få publicera några bilder på han..Det här är mycket min historia om adhd och aspergers intrång i vårat liv.. Samt att jag måste få prata och vara hans språkrör utåt om de svårigheter ett barn utsätts för i och med att ha en diagnos..Allt för att öka förståelsen.. Många i vår stad känner mig och killarna..de kommer att veta om Sams svårigheter om de läser bloggen..Tror ändå inte att barnen runt omkring han tar någon notis om mina yttrande i media och här på bloggen.. Jag vill inte att det skall påverka Sam och hans vardag med att jag går ut och pratar om detta..Han har gett sitt Ok till ev sommarprateri och att han inte skäms över sina diagnoser..Är en svår balansgång som jag måste beakta.. Varje ord jag kommer att säga får inte vändas emot han..
Förstår ni vart jag vill komma?? Vill också tilllägga att personerna som jag nämner har alla fingerade namn..

När Sam blir äldre kommer han att förstå hoppas jag..Försöker förklara nu men vet inte hur mycket en tio åring greppar detta.. Kanske inte jag heller förstår vidden av min blogg och det jag nu satt i rullning.. Hoppas hoppas att det är till gagn för barn och föräldrar med en diagnos i familjen..i någon form till nytta..

Kramis mamma Zoffe och STORT tack ännu till ALLA som engagerar sig i detta!!

Read Full Post »

Påtänkt sommarpratare reflekterar

Skall medverka i P4 Västmanland på Onsdag och på fredag blir det artikel om mig och mitt sommarprateri i lokalpressen ;-)Har min resa bara börjat??

Vilket gensvar det har varit på min medverkan till att ev bli sommarpratare i P1 den 15 juli..vilket massivt stöd överallt!! Jag är så ödmjuk inför all omtanke inför detta..Tack snälla ALLA 🙂 ingen nämd ingen glömd..Hittills har ingen sagt något negativt om detta, snarare tvärt om..Så många peppar mig att verkligen genomföra detta(vill att jag vinner) och många har blivit berörda av att lyssna på mig (  http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=2790730 ) vilket värmer något oerhört..det är ju det jag vill..att beröra..få folk att tänka om..få dem att förstå..omvärdera gamla tankar..få dem att ta del av min resa och min mognad..få dem att skapligt förstå Sam och alla andra diagnosbarn som ofta blir så missförstådda och feltolkade..

Skall medverka i P4 västmanland och prata om min kanditatur till att bli sommarpratare, blir säkert att jag skall prata om mitt liv med sam lite lätt och om min blogg kanhända..vet inte alls deras upplägg och baktanke..likaså är det med lokalpressen..I båda fallen hoppas jag att det går vägen och att jag når fram på rätt sätt och att det blir rätt..

Var länge sedan som jag skrev något om Sam, men kan bara konstatera att killen mått bra nu i flera dagar..så  j-ä-k-l-a skönt så ni anar inte..Ett riktigt andningshål och tid för återhämtning..

Många varma kramisar till er alla!

Mamma Zoffe

 

Read Full Post »