Glädjens och besvikelsens dag

Bara Lillebror och jag och alla förväntningarna i den internationella simhoppstävlingen Aquarapid. Vi var där hela dagen och hans tävling gick av stapeln först klockan två. Han var hänförd av stämningen, så många duktiga hoppare (killarna som hoppade från tio meter och gjorde sina volter och skruvar) och pirret att få visa upp sig inför domarna. Glädjen förbyttes inom kort till besvikelse då stentuffa domare från Moskva sade sitt..

Jag mådde illa av att se det. Killar i Tobbes ålder var sådanna viga atleter, rena gymnasterna, drillade ifrån tidig ålder, hårt tränade flera gånger i veckan och timslånga pass. De barnen kan omöjligt ha tränat för att det var kul. Jag undrade från läktarplatsen hur mycket tårar de spillt över övermäktiga krav på dem. De var redan i världklass och vad hade då Tobbe att sätta emot, han som nyss stolt lärt sig grunderna till hoppen och är långt ifrån lika vig och smidig. Hur tror ni då stenhårda dommare dömmer från Moskva, de som skall se allt så perfekt? Lilleman fick som sämt ½ poäng av 10 möjliga och det kändes i den unga simhopparen. Av mig får han 10 poäng för att han hoppar av glädje och är så lustfylld av det, att sådant inte kan räknas..suck..idrott gör man väl för att det skall vara kul?

” Vi har haft det så supermysigt mamma, först när vi bodde hos din kusin och fick sova kvar där. Tävlingsdagen var också så rolig och spännande, allt runtomkring. Sen att vi stannade på den där lyxiga restaurangen på hemvägen som hade supergod mat (Ekolskrog utanför Enköping) och att det bara varit vi två. Men jag är samtidigt så besviken på vilken looser jag är, att jag sög på att hoppa” Tårarna hade inget slut och han var fullständigt förkrossad. Jag betonade en lärdom som min pappa gav mig en gång. Det gäller att kämpa och göra sitt bästa och man kan inget mera göra och skall då vara nöjd med sig själv.

Väl hemma så var Sam supersnäll mot sin bror och talade illa om Ryssarna och hur de säkert gick på sterioider. Sam visade roliga klipp på youtube för att försöka få sin lillebror på bättre tankar, så himla fint gjort, trots den stora egoist som Sam är emellanåt. Han visade jättefin sympati för han.( Idag, Söndag är tongångarna en annan och jag får inte göra annat än att sära börderna åt och alla fulheter som kommer ifrån Sam )

Summan av allt är ändå att Tobbe fått vara i focus, att vi åkt 90 mil under en vecka och denna tävling, vi har sattsat både tid och pengar vilket han vet om. Det om något känns som en seger att vi kunde rodda det åt honom och någonstans bland all besvikelse så känner han att det är så. Även han är nummer ett i denna Ohana!

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

 

Annons

Read Full Post »

Med lillebror i focus

Det blir Tobbes dag hela Lördagen, då vi skall till Eriksdahl badet i Stockholm och första simhoppstävlingen! En dag som bara anpassas efter honom och med han i focus. Lillemannen som tar sådant stort ansvar här hemma för hur storebror mår och underlättar så gott det går för att det skall fungera som bäst för Sam utan att vi havererar. Känns gott att vi kan stötta upp Tobbe och påvisa att han är precis lika viktig som Sam och att vi offrar både tid och pengar på honom.

Då Sam har jobbiga morgnar innan skoldags så är det Tobbe som är smidig och följsam så att det inte blir jobbigare än vad det redan är. Idag skulle Tobbes klass fira haloween och de skulle få ta med sig godis till skolan. ”Mamma, jag lägger ner det i smyg i väskan så att Sam inte ser det, för då kanske han blir arg och inte går till skolan” Ja, ibland kan det vara så lite som gör att det blir fel för Sam och jag blir så varm i själen av hur fin Tobbe är mot storebror och införstådd med det jobbiga..Tio år gammal bara..

På eftermiddagen idag åker vi till Stockholm och sover kvar hos min kusin så vi inte behöver åka så toktidigt imorgon Lördag. Min man åker med jobbet på kryssning så kvar blev bara Sam i Ohana. Han kan omöjligt vara med då tobbe tävlar mellan 9-16. Supersnälla mormor är då här med honom och bor i huset. Vad skulle vi vara utan henne??

Kan nämna att vi hade skolmöte igår och det gladde mig så av det som sades på det. Sam jobbar  så bra de dagar som han är där och att han ligger långt före sina klasskamrater i engelskan! (som bänkbok har han Ozzys självbiografi-på engelska!) Fröknarna har varit mer än super och arbetat fram arbetssätt som funkar så bra för Sam. Tänk om alla lärare hade de tänket!

Sen ett skoj ps..ni som köper veckans Se och Hör kan se en super söt liten kille invid sin stora idol 😉

Allt gott till er alla!

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

Read Full Post »

När egentiden blir lagd på is

Idag var ingen bra dag, varför kunde han inte förklara, det bara fanns en stor olust i hela kroppen och ovilja till att befinna sig i skolans värld, motivationen att vara på plats för att lära gick inte att finna ett uns av.. Han blev hemma idag igen och någon lösning till detta har jag inte funnit än. Har tappat räkningen på de dagar som ser ut som denna, då när jag lämnar han vid skolan finns en magkänsla om att vistelsen där inte blir långvarig..

Han hade suttit ute under sitt träd invid parkeringen en halvtimme i kylan och likt Skalman krupit in till sig själv. Fröken ringer och har ingen koll på hur vi skall lösa situationen gemensamt, hon har varit hos han och luskat utan att få ett svar på varför han inte vill komma in, hon hade med dagens schema ut för att påvisa vad som skulle hända och att det inte krävdes så mycket från hans sida. Tvärstopp, han rörde sig inte en millimeter i rätt riktning. Jag bara känner hur glädjen rinner av mig och jag smittas av Sams sinnesstämning. Min första välbehövliga egentid jag trånat så efter i fyra dagar var som bortspolad och jag såg hur den försvann i perferin. Allt det jag tänkt göra för mitt eget bästa i första hand på förmiddagen fick åter igen läggas åt sidan. Självklart ställer jag upp för Sam, inte tu tal om det, jag släpper allt för den ungens bästa (och lillebrors) men det kostar på att alltid behöva göra det.

Jag kommer till skolan och finner han där jag befarat. Försöker prata med han vad som är så himmla fel och att jag tänker följa med han in och vara med i skolan idag. Kroppspråket och mimiken i ansiktet säger mig mer än tusen ord och erfarenheten knackar mig på axeln och talar om vart skåpet skall stå.Jag kommer ingen vart med ett barn som börjar komma i affekt, jag vet att pressar jag han det lilla minsta till så smäller han av och rymmer ifrån mig.. Tillslut får jag med han in i bilen, vi sätter på Ozzy i cd spelaren och tar en tur runt de gamla delarna i stan och småpratar, någon som han fullkomligt älskar då vi gör det han och jag..men jag kan inte sätta fingret på vad det var idag. Han är ett mysterium ibland och det skrämmer mig för då kan vi ju inte hjälpa han. Oftast kan han tala om vad som felar men idag gick det inte.

Måste ge skolan (främst fröknarna) en stor eloge för hur de ordnat för han i skolan, för när han väl är på plats så fungerar det jättebra och han jobbar på jättefint 🙂 Nu gäller det bara att se till att resursen i klassen blir kvar efter jul så att det får fortsätta vara så..

Jag och min egentid då? Jodå, fick en del av den, min välbehövliga promenad runt sjön innan Tobbe och jag åkte de 14 milen för simhoppsträningen. Tog ett jättefint kort längs med vägen som ni ser!

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

 

Read Full Post »

Balansgången i livet

Efter jag åkt den sedvanliga rutten med Sam till skolan nu på morgonen ville jag föreviga utsikten från min baksida. Ett tunt lager med is har lagt sig på sjön och solen tittar upp bakom kullarna. Så stillsamt vackert det kan vara. Är väl detta som kallas för mindfullness, då man landar i nuet och bara är för en stund. Stänger av allt som är runt om kring om än bara för någon minut..

Undrar hur många av oss, främst mammor, som kraschlandar mellan varven, då diagnoslandet kostar på alldeles för mycket och vi förmår oss inte fylla på energidepåerna som vi borde. Då det städigt sinar och den nedåtgående spiralen går allt fortare. Jag har smällt i mig hårt, med en ambulansfärd där jag trodde mitt liv skulle vara över för snart två år sedan.( https://meusohana.files.wordpress.com/2010/10/dsc01238.jpg2009/01/1080760 )Var till akuten och konsulterade en cardiolog för lite sen och vi båda trodde symptomen på hjärtat igen var just detta, stress och dålig återhämtning. Jag brinner alldeles för mycket, jag vet det och jag har svårt för att hitta bromsen.  (Om jag inte åt min KYÄNI så kanske det redan hade smällt ordentligt och kroppen inte stått pall, då det stärker upp kroppen vid stress.. ) Mitt engagemang för så mycket omkring mig kombinerat med det liv vi har är ingen bra kombination. Därför är det så himla viktigt att finna de här små stunderna som kanske kan vara räddningen. Jag försöker verkligen att gå runt sjön tre gånger i veckan, då motion sänker alla de här stressorerna i kroppen och försöker anamma det här med carpe diem. Tror jag kommit en bit på väg, men då hälsan skriker mig rakt i örat att jag måste sakta farten så har jag väl inte lyckats helt.. Jag har gått ner till att jobba 90%, men skulle verkligen behöva gå ner mer i tid, så hoppas vår önskan om utökat vårdnadsbidrag går igenom så vi kan ha råd med det

Vore så intressant att höra era historier kring hur ni mår i allt och hur ni gör för att komma i balans och orka! Med tanke på den besökshistorik denna blogg fått så är ni många som läser och kanske kan stärka varandra med era berättelser!

K R A M I S A R   M A M M A   Z O F F E

Read Full Post »

I skrivandets stunder

 (Bilden lånad från http://www.nordqvist.cc/category/naturbilder/ )

Jag tänker rätt så mycket, djupare saker..Det blir ständigt att jag nu tänker på mitt liv med Sam då jag skriver på boken (som jag helst vill ha klar imorgon dag..ha ha..)  En skildring av ett liv som få kan förstå.. Samma procedur uppenbarades i fjol och inför mitt sommarprogram i radion och nu med min medverkan i TV4 förra veckan..

Jag gräver i det förflutna, går igenom mentalt allt det jobbiga som varit. Tänker på hur Sam måste ha mått genom åren då vi alla omkring han inte förstod vad det var som hände och hur vi kunde stötta upp..och när vi väl visste så var det en lång väg att gå iallafall till kunskap och få erfarenheterna hur vi skulle hjälpa han som bäst..

Jag är glad att vi kommit så långt på vår resa, att så mycket bara flyter på, samtidigt som jag slits av förtvivlan då bakslagen kommer och skakar om oss alla i familjen.. Jag vet att en fajt snart skall tas med skolan igen, då Sam bara är beviljad assistent till jullovet..sen visste man inte hur ekonomin ser ut..eh..som om hans jobbigheter försvinner som en julklapp då eller ?

Allt gott till er alla!

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

Read Full Post »

Mammahjärtat värker

Killarna och jag 2007 på den plats som är mitt paradis på jorden.. Ramsviksklipporna..

Det är helt och hållet mitt fel att sam gick hem idag och jag såg på han hur dåligt han mådde.. Jävla jävla skit att jag missade totalt vad som stod på agendan idag..

Skolan har lyssnat på både mig, fröknarna och främst Sam och kortat ner två dagar i veckan så att han skall känna att han mäktar med skolan och kraven blir mindre 🙂 Han har många många dagar gått hem tidigare på eget bevåg från skolan för han känt att det varit han övermäktigt och då tappar han all motivation istället..Nu hoppas vi alla att detta skall hjälpa han, plus att han slipper syslöjden som han ogillar så.. Idag skulle han  sluta tidigare. 12.20 iställer för 14.30 Men jag får hämta en kille som nästintill är i affekt kvart över nio redan.. Jag hade totalt (och min man åxå) missat att det var BAD på gympan..SHIT!!

” Varför skall livet jävlas så hela tiden med mig mamma? Jag hade supergärna velat varit med på gympan då det äntligen händer något kul!!” Mamma hjärtat värker, då jag vet att om badbyxorna varit med hade han i skrivandets stund haft kul med sina fina klasskamrater..Det gick inte att förhandla, då de andra gått till badet kunde han inte gå med och invänta mig och badkläderna.. Det var redan tok kört..När jag hämtade han vid skolan skrek hela kroppspråket hur han mådde och hur stor besvikelsen var..Luvan på tröjan åkte upp och han kuradae ihop sig som en katt i framsätet och var nära på att bli självdestruktiv som han kan bli de få gånger som det grötar ihop sig i hjärnan såsom nu.. Det var mitt fel att det sket sig idag vilket känns tungt.

Sam sitter nu skapligt nöjd med alla tjejråttorna (4st) isoffan och ser på Simpson, förhoppningsvis går det att få han på rätt köl igen och resten av dagen kan bli bra. Vi Skall till älskade mormor ocg gratta henne på födelsedagen.

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

 

Read Full Post »

Alla är vi hjältar

Mamma Zoffe och min älskade Sam innan vi visste vilka prövningar som livet skulle servera oss båda utan att fråga om lov först..

 Det är dags att nominera Svenska hjältar nu fram till den 24/10. Många har skrivit till mig efter TV4 framträdandet att jag är en hjälte i diagnoslandet som vågar stå upp offentligt för hur det är. Ni är alla så gulliga som tycker det och jag måste bara kontra med att ALLA VI I DIAGNOSLANDET ÄR HJÄLTAR! Alla som berörs på ett eller annat sätt. ( Vill du nominera någon hjälte så gör det här http://www.svenskahjaltar.se/article7895288.ab )

Jag tänker främst på våra barn som har en funktionsnedsättning, som har adhd, Asperger, autism, dyslexi m.m. De om några är hjältar som dagligen kämpar så i en oftast okunnig och oförstående miljö, nu syftar jag inte på Sam som läget är nu,men vet så många små som inte har samma tur som han..(men det är klart att vi får ta våra strider kring okunskapen ändå mellan varven..) Jag tänker även på alla kämpande föräldrar som slår dubbelknut på sig själva för att få livet så fungerbart som det bara går för familjen, som stider för barnens rätt och välmående.

MAMMA ZOFFE UTSER HÄRMED VARENDA BARN, SYSKON OCH FÖRÄLDER I DIAGNOSLANDET TILL HJÄLTAR!! VI SOM ÄR PÅ PLATS VET PRECIS VAD DET INNEBÄR!!

Det rasslar på bra i bloggstatistiken hos mig nu och ni är alla så välkomna hit! Jag har fått många meddelande på facebook, tack ni alla som skriver!! Inser att jag kanske skall göra lite backflash inlägg och berätta om hur det var förr, just för er som befinner där vi var för 6 år sedan.. Det är många som efterfrågar just det.. Fick en förfrågan om vart man hittar ”min” facebook grupp och det gör man här: .http://www.facebook.com/home.php?#!/group.php?gid=101730227952 Trafiken där är städigt i rörelse och många har nog funnit varandra där 🙂

Allt gott till er alla därute. Är så ödmjuk fortfarande inför min senaste vecka och med allt gott som den medförde sig..

K R A M I S    M A M M A    Z O F F E

 

Read Full Post »

Förtydligande angående TV4:s rubrik

Så har journalistiken tagit en slagfärdig rubrik, här på TV4:s hemsida, vilket de gör med all rätt för de har ju citerat mig, MEN det kan vinkas så fel och uppfattas så fel och därför måste jag vidarutveckla mig här hur jag känner så att det inte blir en massa tokigheter..

Malou frågade mig om hur både jag och Sam mådde förr innan vi visste riktigt var det var som felade och jag svarade då sanningsenligt att det var nog mest jag som led av oss båda då.. Att jag kände mig som en dålig mamma i andras ögon som inte kunde uppfostra mitt barn rätt, att jag var slapphänt..jag sade då något i stil med ”så säkert pratades de om mig bakom min rygg” Jag pekade inte ut någon alls, ingen specefik person, men då Sam hade förmågan att ”bete sig illa” där vi råkade vara på plats så blev den känslan min egen. Jag fick aldrig höra att någon verkligen gjort det.. Av alla de som bevittnade, hörde mig berätta så gissade jag själv mig fram till detta, vilket jag också nämner i TV4 och genast så finns det en rubrik om det på TV4:s hemsida nu som kan vinklas så himla fel och upplevas så fel av min omgivning.. Jag ville bara med dessa rader förtydliga mig!

Det har fullkomligt rasslat till i besöks statistiken här på bloggen och jag är så ödmjuk för det! Välkomna hit ni alla nya läsare! Hoppas min blogg kan ge er något i utbyte!! Dessvärre så kunde jag inte chatta med många av er efter programmet då det var fel på den dator jag satt uppkopplad på ;-( men ställ gärna era frågor och funderingar här!!

Riktar även ett stort tack till ni alla som hört av er efter teveprogramnmet!! Jisses vad ni är många!! Jättekul att det blev så himla uppskattat!! Det om något värmer gott i själen!! För er som inte såg det kan klicka på länken här nedan..

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/efter_tio?title=%22folk_pratade_bakom_ryggen_pa_oss%22&videoid=1092020

 

K R A M I S A R    M A M M A    Z O F F E

Read Full Post »

På plats i TV4 soffan!

Jag hade kunnat pratat så mycket mer än vad tillfället gav och vad jag sade minns jag inte riktigt, men magkänslan efteråt var bra..på tåget hem klurade jag vad som kunnat svarats annorlunda, men så dags då. Malous frågor skulle ha omedelbara svar och de kom på ren impuls..

Vid centralstationen stod en taxi och väntade på mig..superlyx..dessutom en trevig chaffis..Stockholm bjöd på sitt finaste väder..pirrig i magen entrade jag TV4 huset, blev hänvisad på plats. Ser en tjej stå intill mig som såg bekant ut..var hon kändis? Kunde inte placera henne iallafall..Blev hänvisad till sminket där vardags mamma zoffe blev omstylad helt..shit så vacker man kunde få bli med lite locktänger och smink!! supelyx det också.. Går tillbaka till samlingsrummet där man sitter och väntar på att få entra studion..”Hejsan” säger Jonas Gardell..oj..en kändis..en av mina favoriter 😉 Han försvinner förbi mig in till studion..Jag fortsätter snegla på tjejen i soffan brevid mig..hon pressenterar sig som Jenny. Vi småpratar vad vi skall göra i programmet..hon skall sjunga. Aha, en artist, men okänd för mig, ända tills hon börjar surra om Ace of Bace i förbifarten. Det var den Jenny.. Tja, kanske skönt att inte bli igenkänd precis överallt…

  

Väl på plats i studion stötte jag på Jonas igen och hann med en liten pratstund. Berömde han för de vinterprogram han hade i P1 som Sam älskade att lyssna på! Jag hade fått goda råd av kocken/kokbokens okrönte drottning Monika Ahlberg,den enda blogg jag följer slaviskt som är utanför diagnosbloggarna..Hon som är så teve van tipsade mig om att ignorera kamerorna helt vilket jag gjorde (tack Monika) Jag satt i soffan tillsammans med Ann Kierkegaard från Autism- och Aspergerförbundet och Harald Sturm som är barnpsykiater. Vinjetten till Efter Tio hördes i studion och den röda lampan lyste och Malou hälsade tittarna tillbaka efter reklampausen..

Jag hade kunnat pratat tio gånger så mycket..minst..nu blev det bara ett axplock, helt styrt av det som hon frågade om..men jag deppar inte för det..jag har ju min bok som förhoppningvis kan bli klar innom snar framtid.. (90 sidor skrivna hitills) och där kommer allt förmedlas av det som jag känner att jag vill berätta.

Jag länkar i nästa inlägg till TV4 PLAY där programmet går att se för er som missar det imorgon, kl 10.00 . Själv jobbar jag imorgon, men jobbarkompisarna hotar med att ha teven på precis till förmiddagsfikat..hua..

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

 

Read Full Post »

Snart bär det av..

På Sams begäran skulle vi ta ett webbcam kort ikväll till bloggen 🙂 och det kan han få väl bestämma, killen som kommer att bli huvudperson i sin frånvaro på Fredag..så här är jag och mina två allt i livet!

Jisses ni alla som skrivit till förra inlägget..om ni visste vad ni kom att betyda så mycket med era komentarer om mitt förehavande och det jag tänker göra i tevehuset..alla uppmuntrande ord och feedback..det känns enormt att bli hyllad så..Men jag vet ju ännu inte hur intervjuen blir, hur det blir vinklat och vilka frågor som ställs och hur jag får lägga fram det..dock känner jag mig i trygga händer vad gällande Malou..verkligen duktig på att intervjuva..Detta är en nästintill ny erfarenhet för mig, även fast jag medverkat i teve tidigare i andra sammanhang..( Nyhetsmorgon TV4 på 90-talet och Nyheterna TV4, 2003 då man stängde vårat sjukhus..jojo..jag har varit med förr med mina åsikter..) Nu är det mest privata jag skall prata om och samtidgt skydda Sam så jag inte målar ut hans jobbigheter så det missförstås och blir felvinklat..Men jag understryker att någon behöver agera språkrör för oss i det offentliga och jag tog chansen då den gavs..Omgivningen behöver veta, isynnerhet alla beslutsfattare, men de lär väl sorgligt nog inte se detta program. MEn någonstans kanske jag sår ett frö och vem vet vart det slutar växa någonstans?

Jag har även fått förfrågan om att chatta med tv-tittarna på fredag kl halv tolv, precis då jag skall ha min lunchrast på sjukhuset 🙂 så hoppas chefen tillåter mig att låna en dator så det blir genomförbart..superskoj!

Alla ni fina som hört av er med sms,mail, inlägg på facebook eller possitiva komentarer då vi sets gör mig så ödmjuk och fylld av kärlek.. Med erat stöd i bagaget till stockholm på Torsdag (det bandas inför fredagen) så är det en mycket stärkt mamma Zoffe som entrar teve studion och en stolt mamma Zoffe som har så fina vänner!

K R A M I S A R    M A M M A     Z O F F E

 

Read Full Post »

Mamma Zoffe blir med i TV4

Jag har stuckit ut näsan förr..kandiderat till att sommarprata i P1 om mitt liv med Sam, fick förmånen att göra det i Västmanlands P4 då jag snubblade på mållinjen i P1..Pratat i Karlavagnen en snabbis om samma tema..Har min blogg här som växer sakta med säkert med er läsare..Facebook gruppen jag startade upp har över 16 000 medlemmar..Jag har skrivit en motion till sossarnas kongress som godtogs och nu är i maktens korridorer och förhoppningsvis blir till verklighet.. Jag skriver på min bok som förhoppningsvis ger en rättvis bild av hur det är att leva som vi gör och hur det påverkar oss alla..och nu erbjöds jag att framträda i ett annat forum.. Är så ödmjuk inför allt som jag fått tillfälle att förverkliga och att jag gör det av en enda anledning.. Att dela med mig med av något som få vet inebörden av..

TV4 ringde upp mig idag efter ett mail som de fått av mig för ett tag sen..och sedan varit in på min blogg här och skummat igenom det jag har att förmedla..Nästa vecka skall de ha autism som tema, vet inte i vilken omfattning, men vad jag förstod så skulle de ha med det i ”efter Tio” programmet i olika vinklingar. Min medverkan blir att belysa hur det är att vara förälder till ett barn med adhd/As.. Tackade genast ja och chefen gav mig semester utan att blinka så att jag kan ta tåget till Stockholm och studion 🙂

Blev så tacksam att jag fått denna möljighet, att få bli den som representerar så många familjer/barn därute i landet..Hoppas nervositieten håller sig i schack och att jag gör bra ifrån mig..vill så väl med det här och att jag samtidigt inte målar ut Sam allt för mycket utan att det blir en bra vinkling på det hela..

Han själv tyckte mest det var fränt att det skulle visas bilder på han i Tv..med råttorna så klart! Att jag skulle vara med i tv ryckte han bara på axlarna åt ”ja ja mamma gör det du, du brukar ju vilja prata jämt”

( Programmet sänds Fredagen den 15 Oktober kl 10.00 i TV4, Efter Tio )

K R A M I S A R   M A M M A   Z O F F E

Read Full Post »

Nej jag är inte ilsken eller uppriven..

Så många olika synpunkter som kom på mitt förra inlägg..tack ni alla! Däremot behöver jag förtydliga mig i hur jag tänkte kring mitt förra blogginlägg.. Nej jag är INTE ilsken eller uppriven..har inte gått i taket..MEN det var hur media vinklade detta med ett enda ord som gjorde mig en smula sur..inte själva forkningen i sig man gjort..det var bara sättet att uttrycka själva adhd som en sjukdom..

När jag googlat på ordet sjuk finns det inte en klar riktlinje vad det innebär, inte heller i Nationalencyklopedins ordbok blir man riktigt klok..”som inte har god hälsa psykiskt el fysiskt, tillfälligt eller långvarigt”. Det är en rätt fri tolkning av ordet sjuk.. det jag upplevde är att omgivningen får en snredvriden bild om media basunerar ut med att Sam skall vara sjuk..sjuk innefattar ett sådant stort spektra och gör att folk kan få för sig allt möljigt..

Anna Bratt, journalist på DN fårenstor eloge. Jag mailade henne och frågade om den artikel om studierna på generna som även EKOT rapporterade om.. I hennes artikel hade ordet sjukdom också smygit sig in och det var inte hennes avsikt svarade hon mig..ordet bara slank in..hon var mycket tydlig med att hon skirver om det som ett funktionshinder..

En av er mammor i inlägget nedan betecknade det som ”begåvats med..” och det tyckte jag var väldigt fint gjort..blir sådan possitiv klang av det hela..( vilket behövs) När jag pratar om Sam med andra som inte är så insatta så säger jag inte att han har DIAGNOSEN adhd/AS, inte att han har SJUKDOMMEN adhd/AS, inte att han har en FUNKTIONSNEDSÄTTNING adhd/AS. Sam HAR adhd/AS. Punkt. Däremot så skirver jag här på bloggen om diagnoslandet för att det skall bli lättrare för omvärlden att förstå hur livet med Sam är..att det avviker sig en hel del i från andras..begreppet blir mera förståerligt.. Själv känner jag att vi lever i en familj där adhd/AS är en del av livet och vår vardag..

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

Read Full Post »

När skall media lära sig vinkla rätt?

På väg till mitt jobb i bilen lyssnar jag på nyheterna från EKOT klockan 06.00. Där så säger nyhetsuppläsaren att man kommit fram till genetiska orsaker som ligger bakom sjukdommen adhd. Jag blir genast upprörd över hur våra barn framställs (och även vuxna) Det är tammefan ingen sjukdom!! Men hur skall folk i allmänhet tro då, hur sjutton skall det bli ökad förståelse kring detta om det framställs så skarpt ??

Har fått höra det förr..av skrämmande många..att Sam ”verkar normal” eller ”ser normal ut”. Ja, han är det åxå!! Han är som vem som helst av oss, men med vissa begränsningar när det gäller sitt sätt att tänka och agera inom vissa situationer..Detta innbär inte att han innehar en SJUKDOM..snacka om att få en stämpel i pannan på sig.. Voj voj denna okunskap som är tillräckligt stor ändå, nu skall folk få lära sig att han har en sjukdom åxå..

Förra veckan fick vi lov att söka doktor på vårdcentralen efter fyra dagar med 39.5 i feber. Jag ringer innan och förklarar upplägget så att läkarbesöket skall bli lyckat. Helt sjukt igentligen, sjukvården om någon borde kunna patienter som Sam på sina fem fingrar och hur de skall göra invid en undersökning så att det fungerar smidigast..När jag sedan kommer dit efter mycket lock och pock och lirkande med Sam så har informationen inte gått fram iallafall..Nu var personalen toppen och lyssnade på plats och vi fick stuva om rutinerna (lämna urinprovet hemma så fick jag åka tillbaka tex)

Hur mycket kan samhället igentligen?? Eller är det dit vi är på väg kunskapsmässigt så att om 20 år kliar man sig i huvudet och funderar vad vi höll på med 2010..

Kom gärna med era reflektioner och tankar!

K R A M I S    M A M M A    Z O F F E 

Read Full Post »