Så många olika synpunkter som kom på mitt förra inlägg..tack ni alla! Däremot behöver jag förtydliga mig i hur jag tänkte kring mitt förra blogginlägg.. Nej jag är INTE ilsken eller uppriven..har inte gått i taket..MEN det var hur media vinklade detta med ett enda ord som gjorde mig en smula sur..inte själva forkningen i sig man gjort..det var bara sättet att uttrycka själva adhd som en sjukdom..
När jag googlat på ordet sjuk finns det inte en klar riktlinje vad det innebär, inte heller i Nationalencyklopedins ordbok blir man riktigt klok..”som inte har god hälsa psykiskt el fysiskt, tillfälligt eller långvarigt”. Det är en rätt fri tolkning av ordet sjuk.. det jag upplevde är att omgivningen får en snredvriden bild om media basunerar ut med att Sam skall vara sjuk..sjuk innefattar ett sådant stort spektra och gör att folk kan få för sig allt möljigt..
Anna Bratt, journalist på DN fårenstor eloge. Jag mailade henne och frågade om den artikel om studierna på generna som även EKOT rapporterade om.. I hennes artikel hade ordet sjukdom också smygit sig in och det var inte hennes avsikt svarade hon mig..ordet bara slank in..hon var mycket tydlig med att hon skirver om det som ett funktionshinder..
En av er mammor i inlägget nedan betecknade det som ”begåvats med..” och det tyckte jag var väldigt fint gjort..blir sådan possitiv klang av det hela..( vilket behövs) När jag pratar om Sam med andra som inte är så insatta så säger jag inte att han har DIAGNOSEN adhd/AS, inte att han har SJUKDOMMEN adhd/AS, inte att han har en FUNKTIONSNEDSÄTTNING adhd/AS. Sam HAR adhd/AS. Punkt. Däremot så skirver jag här på bloggen om diagnoslandet för att det skall bli lättrare för omvärlden att förstå hur livet med Sam är..att det avviker sig en hel del i från andras..begreppet blir mera förståerligt.. Själv känner jag att vi lever i en familj där adhd/AS är en del av livet och vår vardag..
K R A M I S M A M M A Z O F F E
Så sant du skriver. Verners doktor sa till mig, din son har inte ett funktionshinder han har fått en tillgång :-)Viktigt att komma ihåg, främst för deras skull så de känner sig ”rätt” speciella.Kram
Hej kära Ann-Sophie!Ja, det stämmer så bra allting Du säger. Och jag är också helt enig om att dessa diagnoser faktiskt kan vara en stor tillgång (åtminstone när den det gäller själv inser hur han/hon fungerar!). :-)Och som jag skrev i Ditt förra inlägg – till och med människan på försäkringsbolaget hade så kass insyn på detta område, att hon menade att ”..A kanske är frisk nästa år”..?! Grrr…Men men – som vi sagt förut; det är bara att inse att vissa människor aldrig kommer att förstå eller ens vilja inse hur vår vardag ser ut. Tack och lov för att vi har varandra, det är guld värt! 🙂 Och liksom Du, så skriver ju även jag helt öppet och naket (inte minst mitt senaste inlägg) om hur min/vår vardag ser ut – och det är INTE för att klaga, utan dels för att själv kunna bearbeta vad som skett och dels för att jag vet att det finns många ”där ute” som känner igen sig, förstår och / eller kommer med råd, och det är värt allt!Många kramar,Anna.
Ja det är inte lätt! Lilleman har ju samma diagnos som sam men han är en särdeles frisk kille! jag har inte VABBAT en enda dag än i år!!! Frisk som en nötkärna är han! Men vi har ju ”klippkort” på BUP 😉 Han är så aktiv att sjukdomarna inte hinner få fäste 😉 brukar skoja om det.Kram!
Hejhopp! Jag tänkte ”byta blogg” med dej : ) Jag har fyra barn varav två är autistiska. Det var så intressant att råka på fler som bloggar om barn med liknande utmaningar.// Kringela