Killarna och jag 2007 på den plats som är mitt paradis på jorden.. Ramsviksklipporna..
Det är helt och hållet mitt fel att sam gick hem idag och jag såg på han hur dåligt han mådde.. Jävla jävla skit att jag missade totalt vad som stod på agendan idag..
Skolan har lyssnat på både mig, fröknarna och främst Sam och kortat ner två dagar i veckan så att han skall känna att han mäktar med skolan och kraven blir mindre 🙂 Han har många många dagar gått hem tidigare på eget bevåg från skolan för han känt att det varit han övermäktigt och då tappar han all motivation istället..Nu hoppas vi alla att detta skall hjälpa han, plus att han slipper syslöjden som han ogillar så.. Idag skulle han sluta tidigare. 12.20 iställer för 14.30 Men jag får hämta en kille som nästintill är i affekt kvart över nio redan.. Jag hade totalt (och min man åxå) missat att det var BAD på gympan..SHIT!!
” Varför skall livet jävlas så hela tiden med mig mamma? Jag hade supergärna velat varit med på gympan då det äntligen händer något kul!!” Mamma hjärtat värker, då jag vet att om badbyxorna varit med hade han i skrivandets stund haft kul med sina fina klasskamrater..Det gick inte att förhandla, då de andra gått till badet kunde han inte gå med och invänta mig och badkläderna.. Det var redan tok kört..När jag hämtade han vid skolan skrek hela kroppspråket hur han mådde och hur stor besvikelsen var..Luvan på tröjan åkte upp och han kuradae ihop sig som en katt i framsätet och var nära på att bli självdestruktiv som han kan bli de få gånger som det grötar ihop sig i hjärnan såsom nu.. Det var mitt fel att det sket sig idag vilket känns tungt.
Sam sitter nu skapligt nöjd med alla tjejråttorna (4st) isoffan och ser på Simpson, förhoppningsvis går det att få han på rätt köl igen och resten av dagen kan bli bra. Vi Skall till älskade mormor ocg gratta henne på födelsedagen.
K R A M I S M A M M A Z O F F E
Meus Ohana 
Kunde skolan inte hyrt ett par badbyxor?Hoppas att dagen blir bra till slut. Jag har en vän med ett barn med diagnos, så jag förstår lite om hur det måste vara för er i tillvaron…Medkänsla och hemikram
Åh 😦 Kramar om! Vet precis… Man är inte mer än människa, man kan inte göra mer än sitt bästa och man mår så dåligt när det inte räcker… För våra barn fixar inte att vi är mänskliga, vi måste göra rätt jämt och får aldrig missa nåt.Men det blir inte bättre av dåligt samvete…Du är den bästa mamman dina barn kan ha!Fast det vet du redan <3Kram Nina!
USCH, jag vet precis hur det känns, när det är ens eget fel att allt grötar till sig för barnen!Massa kramar med styrka till dej fina du!Och hoppas Ni får en fin stund hos Mormor!KramMammaMorran- funderar över livet & ADHDhttp://mammamorran.blogg.se
Jag glömde matsäck när de åkte till skansen nyligen och Viggo reagerade likadant. som om man inte hade dåligt samvete innan(alltid är det ju nåt) Kramar Mia
Känslan av misslyckandet vid dessa situationer känner jag igen så starkt. Men då brukar min man hålla om mig och få mig att inse perspektivet på det hela. Det är faktiskt sonens handikapp som gör honom så frustrerad, och INTE orsaken till att jag misslyckades/glömde o.s.v. Så en kram till dig och alla andra som tampas med dessa besvikelser lite nu och då….
Hur mycket du än vill och kämpar så är du inte mer än människa! ingen kan komma ihåg och hålla reda på allt, alltid! Jag skuldbelägger mig själv för jämnan när jag missar något gällande sonen som får honom att må dåligt, men jag försöker intala mig själv att man faktiskt inte kan göra mer än vad man gör. Min son fick ett utbrott förra veckan för att jag inte hade låtit hans sex dinosauriefigurer ligga kvar i sängen. Det spelade ingen roll att de låg på bordet bredvid. Jag hade ju sagt att de skulle få ligga kvar i sängen! Hur kunde jag glömma?? Fortsätt kämpa. Du är en engagerad och duktig mamma! till dig, och andra som läser här: besök gärna min nystartade blogg, där jag skriver om vår vardag med vår lilla femåring: http://npf-familjen.blogspot.com/
NPF-FAMILJEN: Har varit inne och läst i din blogg- jag hade lite frågor men det verkar inte gå att kommentera om man inte är medlem? Eller så fattar inte jag hur man gör… :)Kanske du har en mail?KramMammaMorran- funderar över livet & ADHDhttp://mammamorran.blogg.se
Hej!Jag har fyra barn, varav två är autistiska så jag fullkomligt suger i mej andras erfarenheter i utmaningarna. Min ena autist är en tje och det ju rätt ovanligt. Läs gära min blogg! Jag är så glad att ha hitta hit: )
Tack alla ni fina för era inlägg 🙂 och era erfarenheter! Så skoj när ni skriver!!KRAMISAR
Detta är något man hela tiden oroar sig över – har jag missat nåt idag eller fick han med sig allt?!En mardröm när man missar nåt, men klart att det händer alla nån gång. Men man känner sig urdum att man ställt till det för grabben. Men som så många andra skrivit här: man är inte mer än människa. Jag förstår hur du känner det. Kramar om dig massor!//Bellan
Åh vad jag känner igen mig…. detta att alltid ligga ”steget före” för att undvika så många besvikelser som möjligt osv. Men precis som Nina o flera andra säger, vi kan ju inte göra ”rätt” jämt hur gärna vi än vill…Har precis hittat din blogg o läser med stort intresse. Har själv 2 pojkar där storebror fått diagnos för 2 år sedan (han är 14). Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver, så skönt att se att man inte är ensam… 🙂 Stor kram till dig och alla andra fantastiska mammor (o pappor) som kämpar på i vardagen. Våra barn är krävande, utmanande och förståss aldeless fantastiskt underbara… :)//Humlan
de är då de är så attans bra med mobil ..fröken hade snabbt kunnat ringa eller sms dig å du hade kunnat möta upp tidigt som attan med badkläder..å de är lika om de har en sån dära mulen sur morgon ..super lätt att sms frönken å säga ..ignen bra morogn ..å då vethon snabbt hur hon ska bemöta honom just när han kommer ….jobbigt med mamma hjärtat ..jag vet