Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for juli, 2011

Moder natur, vet du mer om livet än mig? Vet du varför jag prövas så ?

Jag är trött på det här. Skittless rent ut sagt. Att alltid ta hänsyn till diagnoserna. Jag vill inte. Jag vill göra det som jag vill, som mitt ego vill. Inte se över axeln om det är okej, om det är en passande dag för att göra det vi tänkt. Att inte alltid vara beredd på att det kan skita sig. Att jag blir besviken, att junior blir besviken och faktiskt Sam också i slutänden då han inser att det är på grund av honom som det faktiskt inte har gått. Att vi alla är besvikna. Lurade på en upplevelse vi trodde vi skulle få, som kunde ha blivit hur trevlig som helst.

 

Fan som jag hatar det. Hänsynen. Jämt. 365 dagar om året. Jag borde vara härdad efter alla dessa år, kan det vara runt 6-7 år nu.. Men jag är det inte. Inte idag och jag hatar den känslan också. Den långa svordom som kom ifrån mig fick junior att baxna och fort bege sig hem till bästisen. Kunde mamma säga SÅ hemska ord? Det brukar vara Sam som står för dem..
Jag såg besvikelsen som så många gånger förr hos lillebror. Att vi fick ställa in. Avboka det som vi sett fram emot. Nu blev vi kvar hemma. Igen.

 

Helvetes semester. Vad ska jag med dig till? Folk uppdaterar på FB hur ”hääärligt och uuuuunderbart” de har på sin semester. Kom förfan inte och fråga hur min har varit..


 

Tobbe

 

Vad hade livet tänkt ut mig när jag fick denna ryggsäck som blir allt tyngre att bära ju längre resan går? Vilka är de högre tankarna? Till vilken mening? För oss alla i Ohana? Att det skall få lov att vara så här. Harmoni mixat med ständigt kaos som vi aldrig vet när det kommer, kan bara ana. De slår hårt emot oss 4 i olika grad och omfattning. Idag drabbade det även flera i vår omgivning.

 

Men fan som jag hatar det. Hata föresseten, vilket starkt ord. Ogillar är bättre. Ok, men hata känns mer kraft bakom, men jag vet att det inte är bra att tänka så. Jag som vill vara glad, possitiv och snäll emot mig själv genom att inte tänka tunga tankar. Elaka. Jag vet att det tynger ner ryggsäcken ännu mer.

 

Kom ihåg. Jag älskar Sam mer än livet självt. Jag älskar honom till stjärnorna och längre bort än så. Evigheten. Men det han blev född med kan driva mig till det yttersta. Jonglera med mina känslor. Sätta dem ur spel totalt. Aspergern är den jobbigaste biten just nu. Har svårt att acceptera vad den ställer till med..likväl som den är en tillgång i rätt sammanhang, yes I know..

 

Men idag är jag urbota less på den. Rejält. Använder Sams uttryck ”fan vad det här suger”

 

 

K R A M I S   M A M M A  Z

Read Full Post »

Så stilla, allt för stilla för egen del just nu

Jag saknar tempot. Kan ni fatta. Jag har semester men ändå så kryper det i mig av att mestadelen vara hemma, därför att Sam mår som bäst av det. Hemma, det är jag så ofta ändå. Jag vill ut, se världen, något nytt, något annat, nya influenser, ny energi, lite input, något annat. Får jag tycka så? Och när jag ser på Sam så är han i sådan harmoni med sig själv just nu. Det ger mig dåligt samvete samtidigt. Jag kan inte missunna honom ifrån att må bra, det är ju min högsta önskan att han skall må så här bra som han gör nu. Samtidigt blir det som att gå omkring här hemma som med en fotboja..

Tobbe hade sin bästis sovande här igår kväll. Sam har sina rutiner på kvällen och vill lägga sig halv elva. Tobbe ville såklart vara uppe senare och de hade lite planer för vad de skulle göra. Vi fixade så att det fungerade, det blev en rokad med våra sovplatser och vart dvd filmen skulle ses för kompisarna.

– Vad du är schyst som tar sådan hänsyn till att det blir så här annorlunda för min storebrors skull och hans Asperger, hör jag junior säga till bästisen.
– Äsch, svarar vännen, jag är så van att man måste ta hänsyn till din bror att jag inte tänker på det längre..

 Snacka om att man blir varm i hjärtat. Så fina killar 🙂

 

Picknicksugen, någon?? 

 
Till helgen åker vi till goda vänner. Sam är med på det och hoppas det funkar. Barnen är i samma ålder fast av motsatta könet. De har gått bra genom alla år, men nu har vi ju en tonåring med oss, och då kan jag tänka att läget blir annorlunda.. Men mer förstående folk än dem får man leta efter. Fina killvännerna  ♥  De har varit med om jobbigheter, stöttat oss i dem och bidragit med lösningar då vi varit ihop och det skitit sig. Känner mig fullkomligen trygg och Sam likaså. Vi beger oss ut till Upplandskusten och vill så gärna ut och lukta på det eviga blå denna gång. Får se om det blir så..

Har ägnat tiden hemma åt att plugga KYÄNI och dess produkter iaf. Förena nytta med nöje..Jag kan åka ut och sälja bara på de kundberättelser och resultat de gett, men jag vill kunna lite mera ingående.. Titta gärna in på min KYÄNI blogg www.meuskyani.wordpress.com så greppar ni vad jag pratar om 🙂

K R A M I S   M A M M A   Z

Read Full Post »

Junior ute i Morfar Skogen.. 

Tobbe ville promt ut i skogen i dag och plocka de blåa bären. Jodå, vi skulle baka favoritkakan av dem 🙂 Så jag gjorde honom till viljes. Det är något specielt med denna skog som vi alltid åker till för att fylla på frysen med bär eller plocka de guldförgyllda svamparna.. Pappa tog alltid med sig killarna hit då de var små på äventyr och picknickar som varade i timtal. När han dog så fortsatte vi att åka hit. Pappa känns så nära, då det är ”hans” skog.. Tom kojan som han bygde med dem finns kvar och vi har bara förstärkt den lite..En liter bär blev det innan regnet blev för otrevligt att vistas i..och Sam..tja..han ville inte följa med..men det kanske få 13 åringar vill.. Fast smaka av kakan vi bakade, jodå..se det ville han 😉

 

Kojan med 5 år på nacken..

 

Mycket tankar har ägnats en hel del åt det som hände i Norge. Tänker hur mamman till terroristen känner sig. Vad gick fel i uppfostran när så snedvriden syn uppstår hos sitt barn? Hur mycket kan man påverka sitt barn till att bli en god människa? Räcker det att älska så mycket man bara kan?
Jag tror på det goda i livet. Kärleken och omsorgen till varandra. Respekten för att vi alla är olika, men lika värda för det. Jag hoppas innerligt att jag förser mina barn med den inställningen och att alla andra gör detsamma. Morgondagens samhälle skall inte vara såsom det ser ut i världen idag, på många fronter. Och det är vi som formar den.

Omsorgen ja. När jag minst anar det så kommer den. Utifrån och ifrån den jag minst anar skall ge mig den. För ett tag sen så kom ju blommor  med bud ifrån en fin vän som jag ser allt för sällan, men jag vet att hon läser bloggen och är involverad i mitt liv ändå.. Nu kom det en till uppskattning och en uppmuntran. Omsorg om mitt väl och ve, omsorgen för att vilja göra mig glad.

 

Citat-tavla som Sommar Ernst bjussat på i ett av sina program och som en gammal vän till mig gjort åt mig..

 

Vi har legat på BB tillsammans. Våra mammor var bästisar under lång tid och vi blev bästa lekkamratetrna ifrån det vi kunde gå tills vi blev intresserade av killar i tonåren. sen blir det som det kan bli, man tappar kontakten med varandra utan att för den skull vara osams.. Formar sitt eget liv, skickar julkort varje år som en påminnelse om att man inte glömt minnerna och sammanhållningen som en gång var. Att man bryr sig fortfarande. Sen dök Facebook upp och en nyetablering av vänskap med människor man inte sett på år och dar blev möjlig. Många gamla kontakter vet jag har börjat läsa min blogg (både glad och tacksam åt det). Så stod hon bara där på min farstukvist häromdagen. BB-vännen jag gått påskkärring med, mimat till Abba med. Suttit intill i första klass och med spänning inväntat livet det långa och eviga. Hon som introducerade mig till vad en freestyle var och vilka Morden Talkning var i hörlurarna.. Och hon hade en tavla med till mig. En tanke och handling. Jösses så glad och rörd jag blev!

Blev lite ostrukturerat inlägg idag, men denna text bara bubblade sig fram, så håll till godo.. Och blåbären? Jodå.. MUMS så gott det blev.. vi har redan tjuvat en rejäl bit, bagarn och jag!! Någon som vill komma på fika och smaka resten??

Ta väl hand om er därute och ödsla med kärlek i massor till höger och vänster.

 

K R A M I S   M A M M A    Z

Read Full Post »

Upplands dagar

Simhoppstornet där mina barns far har många barndomsminnen..och nu kommer mina barn att ha detsamma..

Varje år åker vi flera gånger till my loves hembygd. Till jul, till midsommar och på sommarlov. De kommer att ha så många minnen därifrån när de blir vuxna, när de blickar tillbaka. Goda sådanna. Nu åker de inte gärna om inte kusinerna ifrån Dalarna gör detsamma och de möts upp där hos farmor och farfar.. tonårstiden gör sig gällande. Det som roade dem förr gör det inte längre..men tillsammans alla fyra har de så himmelens skoj än..hittar på annat..
Vi åkte till simbadet i omgångar. Både i sol och hällregn 🙂 Bada går bra närsom tyckte kusinerna.. Känns så gott att se Sam, att han nu mår bra och stortrivs så med sina släktingar som är lika mycket som kompisar.. och det där med social fobi förkastar jag helt nu när jag ser hur han funkar ute bland folk.. Iallafall folk han inte känner eller känner press/förväntningar ifrån..

För den som törs finns tian, junior hoppade där förra sommaren..

 

Vi fick rå om den närmsta släkten, äta gott, gå på loppis och trevliga fika stunder. My love fick vara den som kom till havet då bästa vännerna bor där och skulle ut och fiska på det eviga blå.. Han kom hem med 3 gäddor som svärmor fick till sin stora glädje. Tja, jag får kanske knycka åt mig lite egentid nästa helg vid havet då vi skall lite längre norrut utmed kusten och goda vänner..nu kunde jag inte missunna honom den här trippen. Jag fick en trevlig dag med mina svägerskor och killarna hade farmor lite koll på..

Jag hann rå om min vän också, som jag haft i över 15 år. Det känns som om vi bara kommer varandra närmre och närmre för varje träff som går.. Jag är så tacksam att hon finns där. Visserligen 19 mil bort, men gångerna vi ses uppskattas så mycket! Och när vi är ”hem” så brukar jag alltid försöka att se henne..både på midsommarkaffe och annandags mys.. Fast måste ge en stor eloge till henne.. Hon kan åka fram och tillbaka hem till mig bara för att ses över dagen.. Hallå..hur många åker 38 mil för en fika??

..och vet ni..drömde nåt så knäppt..jag drömde om ER imorse (måste vara Upplandsluften) Att ni var ett helt gäng blogg-mammor som kom och hälsade på och det enda jag bjöd er på var spagetti och köttfärssås.. Vet att jag i drömmen skämdes så för att ni fick så enkel och banal middag av mig när ni väl kom.. Hm..ingen tre rätters där heller..

K R A M I S    M A M M A    Z

Read Full Post »

Äggmacka är Tobbes favorit till frukost..

De högre makterna bjöd på uppehåll och solsken lagom till vår  utefrukost.. thank you..ibland är ni goda däruppe..vädergudarna..
Skönt att starta dagen på ett bra sätt när det blev lite turbelent på förmiddagen.. Jag bara plockar upp spillrorna, åker och köper nytt av det som gick sönder.. tänk så van man är..att det går sönder i tid och otid..men jag hade önskemål till Sam att kunna ha sönder något annat som inte är lika kostsamt, men se diagnoserna funkar inte så. Det är som en blixt från klar himmel ibland. Inte lika ofta som förr, men se det händer än.

 

Pusskalas av två fåglar som troget och förgäves inväntade
att vi skulle tappa en korvbit
 på Sibylla grillen ikväll..

 

Imorgon tar jag med mig kidsen och beger mig 20 mil bort till svärföräldrarna dit  kusinerna också nu är på sommarlovet.. Hoppas jag kan knycka åt mig en egen stund och åka de 5 milen ut till ksusten bara för att få lukta på det eviga blå..
Det brukar alltid funka så bra att vara där då även kusinerna är med. Ser det som ett skönt break för oss alla att byta miljö och se något annat. Förhoppningsvis hinns det med en fika hos en mycket kär vän som haft det lite turbelent den senaste veckan också.. (Har vänner kvar sedan jag och my love bodde där för 10 år sedan..)

Idag fick jag den egentiden jag kan sakna så. Jag och mammsen begav oss till grannstaden där KappAhl hade halva REA priset för medlemmar.. Oj vad jag fick mycket för pengarna. 2 lång kjolar, 1 superfin romantisk tunika, 2 långbyxor, 2 trosor, 1 skjorta till my love och ett armband med svarta rosor på, för dryga tusenlappen! Jag handar nog bara mina kläder på rea.. Thats me! På hemvägen tog vi en korv o mos bricka, men jösses vilken skräpmat det är..så det lär nog dröja innan jag dövar hungern med dyligt..men supermys att rå om mamma. Det är inte ofta som vi båda kommer ifrån bara hon och jag. Mor och dotter snack.. förtroendefulla..och mycket om hur det är och hur det kan bli. Mamma är min stora supporter som tror benhårt på mina projekt jag har på gång 🙂 Känns gott att hon är med på tåget..

Allt gott till er där ute! Är så ödmjuk inför att ni finns där i vårat avlånga land!

 

Jag och min fina mamma i kvällssolen 🙂

 

K R A M I S    M A M M A   Z

Read Full Post »

Ett regnigt Hunnebostrand är ändå magist

 

Utmed denna strand finns en sommarstuga till salu, typ 5 mille så där..baggis eller hur? Det kan jag få 5 mindre herrgårdar för här i omgivningarna..

Jag kommer nog alltid vilja åka till Västkusten och såsmåningom bo där sommartid..hyra en stuga en månad..får jag bara förverkliga mig själv så varför skulle det vara en omöjlighet??
Jag skall börja jobba på det nu, förverkligandet, under min tre veckors långa ledighet. Semester kommer jag inte att kalla det för, då man inte kan ta semester i diagnoslandet och semester har en speciell innebörd.. Det här med att kunna ta sig en road trip vart man vill och hur man vill..utflykter, häng i hängmattan och bara vara.. inte hos oss heller..men jag skall göra mina försök och undantag..

 

Fått tillåtelse av min matguru att låna denna bild ifrån hennes blogg
http://blogg.alltommat.se/monikasmat/

 

Långledigheten inleds med hällregn. Läser på Monika Ahlbergs blogg och ser en bild hon tagit och som inger hopp, påminnelse om att tänka possitivt i alla lägen. Visar den för Sam och han bara kommer med en klockren replik ” Men mamma, om det kommer för mycket regn så blir det ju hav istället”

Jag har lagt det jobbiga bakom mig, iallafall den incidenten och tack ALLA ni för den omsorg och kärlek ni visade när livet är som allra allra jobbigast ♥ Fortfarande finns tankarna kring Sam och livet, hur det är och hur det blir, men jag MÅSTE försöka focusera på annat också..jag vill inte sluta som Titanic precis..

Idag fylle my love år. Blir lite daimtårta och firande med mamma och henns sambo. Typiskt att han jobbar kväll idag för hade tänkt mig bjuda på både rött och entrecot.. Nåja, får skämma bort han en annan ledig dag istället..

♥ Grattis älsklingen ♥ Tack för att du alltid finns där för mig! ♥

 

 

K R A M I S    M A M M A   Z

 

Read Full Post »

 

På FB statusen skriver jag att vi skall ha Ohana mys denna fredag. Det blir inte alls som jag önskat mig, bara delvis. Jag ljuger så bra stundom. Dessutom blev allt mitt fel. Riktigt jävla fel. Jag var inte navigerad för fem öre och vi kraschar rakt in i bergväggen..


Sam får det jobbigt för att datorn inte samarbetar i samma takt som han vill och saker går sönder just därför.. Jag åker och hyr en film, komedin ”Min låtsas fru”. Vi kiknar i soffan stundtals av alla skämten. En höjdar film och jag känner att denna skall man se då man är lite deppig. Jag kunde aldrig ana där jag satt och grät av skratt i soffan att jag skulle göra detsamma inom två timmar men av helt andra orsaker.

 

 

Ibland får jag värsta adhd utbrotten själv. Är det livet vi lever, det pressade som lockar fram det? Frustrationen över så mycket? Att Sam stundtals helt ignorerar de regler vi sätter upp, som vi inte kan se mellan fingrarna? Att vi försöker förmå honom in i ett tänk som inte finns för honom och att jag driver det till det yttersta? Att jag blir så vansinnes arg att det bara blir värre kaos för honom?
Jag vet att han behövder sköta hygienen, men det är nej efter nej, kväll efter kväll och jag kan inte ta det längre.. En gång för alla skulle jag stå för vad jag krävde av honom och jag trodde verkligen att min ilska skulle få honom att förstå och förmå honom att göra det lilla. Att han skulle ge vika, för det har skett förr.
Jag tog tag i honom för att påvisa vem som innehade kommandot föste ut honom till badet som fått väntat allt för många kvällar på honom.. törs inte nämna hur många..

Vilken jävla nöt jag var. Jubelidiot. Men jag såg rött. Kaos även för mig. Ostrukturerat, ogenomtänkt..” Unge lyssna nu och gör som jag säger”

Väl inne i badrummet brast det totalt. Sam hann låsa om sig för att sedermera slå ut dörren av all kraft han besatt i all förtvivlan över mitt övergrepp. För det var det väl? Sånt där som världens mest hemskaste föräldrar gör? Övertramp på hans intigritet. Jag accepterade inte hans nej till att inte vilja.

 

 

Jag tappar fattningen, vet ni det? Mamma Z som så många verkar se upp till på denna blogg. Det känns som ett hån, att jag grundlurar er alla. Jag innehar ingen gloria, är inte stark, jag tokflippade. Borde blivit utvisad för länge sedan..inte vara kvar på spelplanen..

Jag som är den som skall stötta och leda honom rätt gav han en stor spark i mellangärdet kändes det som. Käftsmäll what ever. Fel fel fel..Total missbedömning av situationen, tänker så fel att det finns inte på kartan. Vad trodde jag? Att förmå honom att ha respekt för sin mamma? Respekt för det jag marat om hur länge som helst? Respekten för sig själv som inte finns just nu stundtals? Han ignorerar vissa bitar av sig själv.. Bryr sig inte.. Det skrämmer mig.

Barn får ringa BRIS. Vart får jag ringa? Jag som var den som spårade ur helt. För att jag inte orkar mera. Jag hissar vit flagg som mamma. Ger upp. Orkar inget mera. Förmår inget mera. Jag vet att jag lämnar ut mig mer än jag borde här. Känner samtidigt att jag kan inte ha denna blogg och ljuga om mig själv och det jag tillfogar. Inte bara rikta allt ljus på Sam och tro att allt är hans fel..diagnoserna och därmed lägga skulden där. Jag känner om jag vågar öppna upp så kanske det finns fler som känner som jag, som nickar igenkännande.. Att man faktisk gör alla fel man kan, att man hamnar på en nivå som man aldrig trodde man kunde nå. Sjunka så lågt. 

Jag har sårat Sam och jag har svikit mig själv. Jag lovade när detta lilla knyte kom till världen att jag skulle göra allt jag kunde för honom i livet. Jag svek det kan jag lova. Med råge i går kväll.. söker man titeln på den uruslaste mamman just nu så anmäler jag mig frivilligt.

Gud så bra jag ljuger..eller hur.. Ohana mys..jo jo.. Om bara jag hade skött mina kort väl så..

 

K R A M I S    M A M M A    Z

Read Full Post »

Older Posts »