Han är elva år och vill inte leva. Sug på orden och föreställ er känslan bakom den.,den vånda ett sådant ungt liv besitter som funderar kring hur man enklast kan göra slut på allt..
Jag har hört det förr. Maktlösheten över livet som inte går att påverka. Tobbe har en ryggsäck så tung att inte ens en åttioåring besitter den packningen.. Resignationen kring ALLT och är lika mörksvart som höstnatten utanför.
Natten till söndagen grät han långt efter midnatt. Grät för att vara människa. För att vara så inihelvete dum i huvudet. För att alla andra är det också som inte förstår sig på honom.. Jag höll honom hemma på måndagen. Att skicka ett trött barn till skolan där allt bara är kaos för honom gör jag inte.. DEssutom med psykisk ohälsa så det bara dundrar om det..
Idag gick han till skolan bara för att jag följde med, för sjätte gången under två veckor..
Kvällen som gick blev samma jobbiga kväll, vånadan inför allt, livet, skolan, framtiden..men övervägande denna skola.. Så, jag går med till skolan även i morgon med honom. Konstgjord andning, jag vet, men jag kan inte tillåta att han drunknar..
‘
Idag fick jag höra det jag snappat upp tidigare, men inte fattat innebörden av. Han har haft ont i hjärtat idag.. Stressrellaterat som hos mor sin..Lägg därtill huvudvärken, yrseln och magkatarren.. Vad mera skall samhället ge han?? För nu jävlar om inte han får den hjälp och stöttning han behöver i skolan..de åtgärder de gjort funkar inte alls.. Han har gjort tidernas backhopp vars ände vi inte ser slutet på, men det är tvärbrant neråt..och under fallet så skirker han hjärtskärande efter hjälp. Hjälpen ifrån oss vuxna som han anser bara ljuger. Det blir aldrig bra i skolan. Vi har bevisat det tillräckligt..
Om hundra år ifrån nu. Vart befinner vi oss då i vår utveckling och kunnande.. Hur mycket kan vi om den mänskliga hjärnan och skolans påverkan av stress?? Vad kan skolan om det? Om NPF diagnoser? Är de lika duktiga på det som de få pedagoger som nu finns? Att skolan blir en trygg miljö att vara på. Att det inte är milslånga dagar i skolan för barn som mina.
Varför skulle mina två barn dra nitlotterna? Må så illa i själen att jorden alla plåster inte har förmågan att läka.. Whats the point??
Energin som Martin och company gav i helgen är redan slut. Ibland bränner man allt krut på en gång..
‘
K R A M I S M A M M A Z
Meus Ohana 
jag vet inte vad jag ska säga förutom att jag har varit där, för två år sedan och snart är det väl dags igen om kommunen får som den vill där jag bor. Jag förbannar denna skola som inte fungerar för våra barn, jag förbannar de som skrivit de nya skollagarna som inte är ett dugg till gagn för våra barn om de som bestämmer inte har förmågan att se problemen för vad de är och att det finns kompetens i landet för att lösa detta men att det inte får kosta något. Men ack så de bedrar sig, för visst kostar det, bara att det inte blir lika tydligt eftersom kostnaderna blir utspridda på hab, bup, psyk och/eller i värsta scenariot; kriminalvården. För rent krass så kan det bli så illa, eller en hel familja som går i kras för att de inte orkar, det är inte heller gratis för kommun och landsting, eller ett helt liv i utanförskap med allt vad det innebär för de dom drabbas.
Neej, de har verkligen inte förstått, och jag tycker vi föräldrar och vuxna med egna diagnoser skriker så det ekar över hela landet, men inget verkar hjälpa…
Jag vet förbaske mig inte vad som ska till för att de som behöver verkligen fattar vad det innebär att leva med detta, både för de som själva har detta funktionshinder eller för de familjer som slåss med näbbar och klor för att få livet att med lite tur att få vidare. För fungera är fel uttryck i sammanhanget, för det gör det allt för sällan och då är tyvärr skolan ofta den stora ”boven”, eller snarare dess okunskap eller deras urskuldande -nej tyvärr så kostar det för mycket…
Som du märker är jag väldigt upprörd och har svårt att få ihop alla våra lagar och konventioner via FN som vi skrivit under att rimma med det som dagligen händer i detta avlånga, eller fyrkantiga land (bildligt talat).
Det måste till en förändring och det snabbt, alltför många barn, ungdommar och även vuxna mår för dåligt pga av detta för att det ska vara acceptabelt.
Kram på dig vännen och jag hoppas verkligen att det finns en plan för hur det ska ordna sig för Tobbe…som han mår ska INGET barn behöva må oavsett anledning
Ååå,som jag förstår detta !
Gudomliga små skatter som inte får det utrymmet de BEHÖVER för att få vara i sin fullkomliga kraft.
Onödigt jobbiga vardagar som får dem att önska sej långt bort….
Jag vill innerligt rekommendera denna organisation :
”True Heart Education” vars grundare heter Sanna Nova Emilia .
Hon jobbar tillsammans med flera FÖR DESSA BARN.
Hon håller föredrag mm för bla skolpersonal.
Titta in på sidan på fb !
Detta har gett mej och dotter min stort hopp .
Önskar dela det vidare !
Varm kram Linda
Skickar styrkekramar till DIG käraste bloggvän därute…önskar dig och ohana ett gott liv utan dessa plågor…ett barn som redan i denna åldern resignerat måste man ta på allvar…jag blir galen när jag hör att de på skolan säger att han inte vill eller inte försöker…det är DE som ska locka fram de goda egenskaperna och stötta…inte stjälpa…
KRAM
Lägger upp KLOKA svar jag fick på FB gällande detta som kan vara andra tillgagn att ta del av..
Pålästa vännen skrev så här:
Kram Zoffe…tycker du gör det suprbra som vänder din oro nu till ilska och direkt mailar och står på dig – vänd dig också till sjukvården och dokumentera Tobbes hälsotillstånd ev. sjukskrivning – stress/utbrändhet osv. Prata med juristen på skolinspektionen och så vänder du dig till elevhälsan – rektorn bär ansvaret!
Idag med den nya lagen kan vi föräldrar också anmäla huvudansvarig – rektor för att man ej gjort tillräckligt eller att vi ej är nöjda med åtgärderna – anmäl skolan för att utsätta dina barn för psyisk ohälsa – skolan går under abrbetsmiljölagen också plus både barn konventionen och mänskligarättigheter för funktionshindrade (konvention)
Du kan också ta kontakt med både barnombudsmannen – kränkning och diskrimineringsmannen – diskriminering av funktionsnedsättning (storebror och ev. lillebror)
Sen kan du alltid påpeka kränkningarna och diskrimineringarna mot er som föräldrar då ni får göra skolans jobb – skolplikten innebär inte att man skall sitta med barnet på skolan utan att föräldern ansvara för att barnet kommer till skolan och är på skolan – sen är det skolans ansvar att barnet känner sig trygg där, får utbildning, stöd och hjälp!
Jag har också en son som känner så där för skolan och det är fruktansvärt jobbigt att lyssna på barnens hopplösa känsla för livet.Det har blivit bättre men ännu kommer det ibland upp då han haft en jobbig dag.Nu har jag pratat med BUP om nätverksmöte för sonen som skall till högstadie och dom ville också ha det före året slut.Känns bra att alla vill lika mycket som jag få en så bra övergång som möjligt.I veckan fick jag beslutet från FPA och fick avslag på förhöjt handikapp bidrag för ynsgsta sonen.Det blir alltså ingen talterapi från FPA och nu funderar jag om jag skall överklaga.Det är bla resorna till terapin som jag inte lämnat in som bevis för att jag varit på dem.Kan förstås kanske få sjukhuset att betala men..Många styrke kramar från Åland.
Tack alla för som alltid kloka tankar och ord..
Lena, jag har lust att låna ditt inlägg till NPF upprorets blogg..SÅ bra skrivet!!
KRAMEN till er alla!!