.
Till och från känner jag av priset av min öppenhet här. Vilka konsekvenser det får. Vilka som backar ifrån mig. Mitt driv i Kung Över Livet. Att jag pratar så öppet om det.
Det kan uppfattas som skryt. Att ”ja ja nu är hon framme och ska visa upp sig igen och hänga ut sina barn till allmän beskådan”.
Men om ingen vågar berätta, om vi förblir tysta. Hur skall folk få veta hur våra barn mår när vi lever i ett samhälle som långt ifrån många gånger förstår sig på dem? Ger dem rätt hjälpmedel så att de kan ta sig fram i livet?
Folk som läser/läst min blogg genom tid har lärt sig massvis om barn som mina. Fått bättre förståelse. Och kan jag bara öppna upp en liten del av världen genom att låta dem titta in till oss, så då gör jag det.
Jag kan omöjligt frälsa världen ensam. Vi gör det tillsammans på olika vis och vägar. Men ändå får jag betala ett högre pris för det.
På min facebook sida har en mamma lagt upp en bild, den ni ser ovan. Och den bara värmer min själ. Stärker sprickorna av självförtroendet som får sig sina stötar till och från. Den ger mig en rejäl puff framåt. Att fortsätta att gå den väg jag har valt. Den öppenhjärtiga. När jag framstår som en linlus överallt där jag får chansen. Tv, radio och tidningar.
Ja, det är jag som syns, men det är livet med dessa diagnoser jag vill framhäva i ljuset det offentliga. Inte jag. Mamma Z.
Tack fina M för det kloka citatet av en mycket klok herre dessutom! Skall icke att glömma mina fina mammor i styrelsen för Kung Över Livet heller som finns där , peppar och stöttar mig till 110% när jag blir allt för eftertänksam.
‘
Idag hittar jag tidningen i tidningsstället inne på Coop. Den som gjorde en intervju med mig för lite sedan. Månadsmagasinet HÄLSA. En hel sida får denna blogg, Meus Ohana ( oj oj är hon nu med i media igen ) Blir så glad att de tyckte att den var värd att nämnas och skrivas om. Och artikeln blev jättebra, känner mig nöjd och kan stå för varenda ord i den.
så den finns att köpa ute i butik nu för den som vill läsa om mig och några fler som bloggar och vad det ger oss!
Tja.
Så då stundar påsken. Firandet av livet. Återfödelsen. Allt som varit dött väcks till liv igen.
Här skall jag och My Love jobba om varandra. Som vanligt. Vilket innebär att vi detta år inte ens kan bjuda hem någon. Men jag gör lite påskfint ändå för killarnas skull. Lite fjädrar i björkriset. Ställer fram någon kyckling som killarna gjorde på fritids på en duk med rätta påsktemat. På sin höjd blir det lite kokta ägg också.
Lämna gärna en kommentar. Sakar era reflektioner och tankar fortfarande.
Hur tänker ni kring det jag skriver? Berättar? Eller har ni egna erfarenheter att berätta utifrån det jag nämner? Har ni frågor och funderingar kring livet med Ohana?
Eller titta bara in och säg Glad Påsk 🙂
‘
‘
Glad Påsk!!!!!
Hej, tittar in på din blogg lite då och då, har också 2 barn med AS och ADHD du behövs verkligen kunskapen kring barnen är för liten och de som ser det som skryt har inte förstått och behöver ännu mer få läsa detta! Kämpa på och glad påsk!
Blev stolt när jag fick se repotaget i tidningen och visade genast familjen ! Var bra skrivet och fin bild ! Tycker du uttrycker dig fint och man känner sig delaktig. Kramar och Glad påsk ❤
Ska genast köpa tidningen idag!! Spännande att se vad de skrivit!
Kramar om dig du stora kämpe, du gör ett jättejobb ♥
//Bellan
Hej!
Läser ofta din blogg. Här jobbar vi också om vartannat helger som vardagar, detta för att livet ska flyta på så bra som möjligt för vår dotter.
Jag önska dig och din familj en Glad Påsk!
Ps. Du skriver väldigt bra och är en riktig kämpe!!!!
//Laila
Tack fina ni 🙂 Så glad jag blev av era rader! J ä t t e m y c k e t !!
Tacksam ,helt enkelt ! Ord som förändrar samhället ❤
Läste om dig i tidningen och blev nyfiken. Har själv en son med ADD och försöker få livet att fungera….Ska absolut följa din sida….skönt att det finns fler där ute…