Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2013

Det som gick och komma skall

20131231-103001.jpg

.

2013. Vilket år.

Underbart och helvetiskt på samma gång.
Ren och skär smärta samtidigt som underbara ” just nu är en lycklig stund” infunnit sig.

Junior totalhavererade. Jag likaså. Sam fick det allt tuffare med livet. Mammas sambo som blev svårt sjuk. Den inställda semestern till mitt eviga blå.
Kampen om överlevnad. Om de stora frågorna att brottas med. Meningen med att leva när man tillslut inte orkar.

Allt det goda som hände mitt i allt. Framgångarna med kungen. All omsorg som kom till oss. Till mig.
Konsten att se och känna lyckan i microstunder. Mina upplevelser på egen hand. Fantastiska sådana. Hur jag växte bitvis av det.

Mycket av 2013 kommer jag minnas tillbaka med avsky. Det jobbigaste året som passerat mitt liv någonsin. Samtidigt som höjdpunkterna dyker upp då och då som en motvikt. Som en räddande ängel.

2014.
Måtte du ge igen med råge för jämna ut allt. Gottgöra en hel del. Ge mig livet åter. Ge hoppet och tron tillbaka till mina killar.

Hur svårt kan det va?

IMG_9580[1]

KRAMEN MAMMA Z
Gott Nytt 2014 ni alla
*

Annonser

Read Full Post »

20131229-114318.jpg

Jag hade en god vän på besök i mellandagarna. Barndomsvänner som vi är sedan vi gick på lekis. Tänk. Snart har vi kamperat ihop i över 40 år. Vissa vänner har man för livet. Tacksam.

Hon har länge följt min kamp för mina killars rättighet att bli kung över sina liv. Läst min blogg trots jämmer och elände genom år. Vi bor långt ifrån varandra som de flesta av mina vänner gör numera. Ses sällan, men hjärtana förblir nära oss emellan.

Hon har följt och hejat på oss, då vi började som en samling frustrerande mammor i ett forum som kort efter bildade en förening. Kung Över Livet. Som kände att nu får det bara vara nog med all okunskap kring barn som våra. Som mina grabbar ni lärt känna här inne.
Vi som på nära håll bevittnat hur de mår i ett samhälle som inte alltid varken gör eller tänker rätt. När vi inte har tillräckligt med kunskap kring deras diagnoser.
Om någon missat det så skall ju nu  Kung Över Livet  arrangera en gala 28 April 2014 på Södra Teatern i Stockholm. En gala som är baserad helt på andras givmildhet både vad gäller tjänster som pengar.

Och vi skall få in de pengar som forskningen idag saknar.

Min vän ville köpa en Kung Över Livet pin som vi tar 25 kr för. Gav mig ett litet kuvert och sade. ” Det här är vad jag vill betala för det ni gör. Jag köper en pin av er ”

Att ge det man förmår. Att ge till något man tror på. Vara delaktig att så ett frö vars skördar vi inte har en aning om hur omfattande de blir. Att lyfta blicken och att se våra barn och unga. Och att göra ett aktivt val. Hon har själv inga barn med diagnoser såsom mina. Men hon vill ändå vara med och göra det hon kan. I det lilla som det stora.

Min vän betalade 20 gånger så mycket som vad en pin kostar. Visade så att hon tror på det jag dragit igång. Vad andra mammor gör tillsammans med mig. Visade att hon bryr sig om barn som mina. Låter dem bli sedda. Och jag blev så rörd i min själ av det.

Vilket fint avslut på ett annars så djävulusiskt år som 2103 blev på många fronter.


IMG_5223[1]

KRAM MAMMA Z
*

Read Full Post »

20131227-093624.jpg

.

Jag satt på sängen och storgrät. Juldagen.
Väskorna var packade och låg ute i bilen. Killarna redo för att åka och även den lilla som tidigare haft så tufft med att lämna hemmet. Vi skulle sedvanligt till farmor och fira jul med kusinerna ifrån Dalahästens rike och småkusiner i Nord Uppland.  Gamelfaster med familj. Som vi gjort i alla år. Jag skulle köra de 18 milen.

Det är i bilen jag blivit sjuk. I bilen jag fått ringa efter ambulans två gånger av ett skenande hjärta. Den tredje gången jag blev sjuk i bilen tog jag mig med nöd och näppe fram till ett motell där jag kunde ringa 112. Trodde att jag åkt på både hjärnblödning och hjärtinfarkt samtidigt.
Min hjärna är numera inställd på att åka bil är förenat med fara. Fast jag vet att allt bara varit stressutlöst och inte farligt. Inte just nu. I det akuta skedet.

Likt efter ett jordskred så har efterskalven kommit. Samma känsla har slagit till med full kraft och så många gånger att det fått mig helt ur balans. Jag har blivit rädd att det skall komma i alla möjliga situationer vilket det gjort. Så då är man på helspänn och livrädd för när det skall komma. Så blir det en nedåtgående spiral av det hela.

Jag tappar känseln i ansiktet. Armarna domnar bort och benen blir alldeles kalla. Det är som att hälla kokhett vatten över lungorna som letar sig upp utmed halsen. Det trycker och man får svårt att andas. Det uppstår ett tryck i huvudet som är enorm. Som kall vätska mellan hjärnhinnorna. Bubblande.

Jag har förstått att det heter panik ångest. Uppbyggd under lång tid av stress och utlöst av densamma.

.
382785_10151413692117275_819666971_n.

Jag har ogillat att köra bil under hela hösten och det har bara blivit värre. Jag sitter bara och väntar på ” När kommer det? När tappar jag kontrollen? När kommer jag att dö nästa gång” Jag försöker verkligen att tänka på annat, men rädslan är ännu för stor att vara säker på att jag kan köra utan att hjärnspökena följer med i bagaget. Och de kommer på de mest olämpliga ställena med, men värst är bilkörningen.

Bara tanken på att jag skulle köra de 18 milen på juldagen räckte. ( My Love saknar körkort ) Att jag var livrädd för att panikattacken skulle bli så stor att vi inte kom fram. Att jag skulle bli så illa däran att kontrollen var helt utom räckhåll.
Panik attacken infann sig i sovrummet. Där jag var trygg. Säker. Men bara tanken på att utsätta mig för vad jag vet kan utgöra en fara räckte.
Förstå hur komplicerad en kropp är. Att jag med bara en tanke kan utlösa fysiska reaktioner som är så obehagliga att man måste uppleva dem för att förstå dess omfång.Att de baseras på det liv jag levt och lever. Att stress kan göra mig så in i helvete sjuk.
Min kurator förklarade att ju mindre stress jag har i kroppen desto lindrigare blir också denna ångest. För att till slut klinga ut.

Vad hände nu då? Jo. Jag utmanade demonerna. Körde långsamt. Lät panikattackerna komma och gå. Andades såsom jag lärt mig på stress kursen. Körde kroppskännedom. Kände att för varje mil jag åkte blev det något bekvämare. De sista fem milen fanns de inte där alls.
Och på hemresan tog jag faktiskt en Sobril och körde hem utan att det kom överhuvudtaget.

Jag tror det är superviktigt att prata högt om psykisk ohälsa. Vad det innebär. Vilka hinder de kan utgöra. Och hur man ifrån att vara en frisk individ kan bli totalt golvad efter år av stresspåslag. Hur sjuk man kan bli. Och att det inte skall vara något skämmigt att prata om det. Ångesten och panik attackerna.

Juldagen blev tillslut trevlig. Och på Annandagen åkte jag sedvanligt hem till finvännen Helene på fika. Vi som bor alldeles för långt ifrån varandra numera kan jag tycka.

Ja. Vilka underliga erfarenheter livet gav och fortfarande ger mig.
Såsom det blir när man lever livet det annorlunda.

.

.
20131227-093342.jpg.
När det sjuka finns inuti
men inte syns utanpå
*
KRAM MAMMA Z

Read Full Post »

Avskriver ännu en fördom

20131225-231512.jpg

.

Bara vara.
Ta dagen som den kom. Göra den speciell ändå med enkla medel.

Vi fick en mysig jul. Båda killarna var mer närvarande med oss än brukligt. Ja. Columbus var också med stundtals på sin sittpinne invid Kalle Anka.
Mamma kom över som vi önskade och hade riktigt mysigt den lilla stund som blev. Åt enkelt med god hemlagad julmat.
Junior hade önskat sig pengar och Sam en majsorm. Ormen har redan bott in sig hos oss till folks förskräckelse sedan några veckor. Kan tala om att den är lika harmlös att ha som en papegoja. De fördomar jag hade om dessa ormar är avskrivna de flesta nu. Och Sam är överlycklig att jag tillät han ha den trots höga protester till en början.

Det är att tänka om och tänka nytt.

Som så många gånger förr i detta livet med mina killar.
God fortsättning!

KRAM Mamma Z

Read Full Post »

Innebörden av en GOD jul

20131224-104443.jpg

Mitt kök denna julaftonsmorgon.
Ute faller regn och himlen är gråmulen. Jodå. Det blir inte alltid det vintervita som vi bara måste ha för att få julkänslan på plats. Även fast det vita lyser upp är det väl inte det centrala. Julen är så mycket mer. Med ett budskap som så många totalt missar.

Julens Sanna innebörd kom igår med en julhälsning ifrån en vän många mil härifrån. Helt oväntat kom det en bok i min brevlåda som givaren verkligen ville ge. Ge av omtanke och uppskattning. Då gick en värme genom hela kroppen och julens budskap hamnade på sin rätta plats.
Tack fina E för fin omtanke så stor!

Har tänkt en del över att vi säger god jul till alla vi möter dessa dagar. Men vad menar vi med denna inlärda replik? Vad är innebörden med en GOD jul?? Vad innefattar det? Vilka kriterier skall uppfyllas ? Varför måste vi ha en GOD jul? Vad tillför den oss?

En GOD jul för mig är nöjda killar idag. Som blir lite extra sedda med få paket. Förhoppningsvis en trevlig stund med My Love i soffhörnet och att mamma kan komma hemmifrån och vara med oss över julbordet det enkla.

Carola har sjungit in ” I denna natt blir världen ny”
Och när jag lyssnar på den. DÅ är det jul för mig. Budskapet som är så kristallklart om vad som hände för länge sedan och vad det innebär om vi bara stannar upp och lyssnar in.

Kramen Mamma Z

Read Full Post »

Julefrid

1476314_10152199936452275_619195047_n.

Dagen före dopparedagen. Alla flår på. Alla måsten som bara måååååste göras innan målgången då uppesittarkvällen tar vid.
Här blir det lagom juligt. Killarna uppskattar än att tomtarna plockas fram idag. Att granen kläddes igår ( med 2 katter inunder, varav den ena är en förkyld katt )
Vi är hemma. Tar det lugnt. Umgås. Några få paket under granen.

Julefrid i sitt rätta element.

Stress och jäkt. Hysterin den makalösa ser vi inte skymten av. Jag har gjort ett aktivt val och om ni visste hur skönt det är.

Ha det gott ni alla.
Mina fina läsarskara!


.
483859_10151607551122275_358733749_nu.
Julkramar Mamma Z

 

Read Full Post »

Julafton året om

20131220-075949.jpg

.

Hur många tänker tillbaka. Varför grabben i Betlehem blev född. Vad han hade att lära oss? Ge oss med sina klokheter? Om han nu verkligen fanns vilket jag tror på mitt egna sätt. Kanske inte alls såsom heliga skrifter berättar.

Vad håller vi på med jul efter jul efter jul?
Ett skådespel vi alla ställer upp på. Och nu är det tvånget jag tänker på. När vi SKA göra såsom förväntas. Vi ska köpa julklappar och ge fast det känns obekvämt. Vi ska ha sååååå himla mysigt och trevligt tillsammans och förväntningarna är skyhöga.
Maten ska stå på bordet av en slutkörd husmor som samtidigt haft ansvar för julklappsinköp, julkortshälsningar, julstädning och julpyntat hem.

Nu överdriver jag säkert men känslan är så just nu.
Att fira jul borde fokuseras på omsorg av varandra och vara bestående året om. Finnas till hands mer än att lysa med sin frånvaro.
Klart att barnen skall ha sin jul med klappar och tomte i lagom dos. Men det är vi vuxna jag tänker på. Hur vi hanterar detta.

IMG_4460[1]

.

Sam har med sin klarsynthet öppnat upp mig ännumer.
Varför måste jag få paket på julaftonen. Bara för att Jesus snubben blev född då? Vill jag ha något så köper du det ändå till mig fast det inte är jul. Jag kan ju ha julafton vilken dag på året som helst. Näe. På julaftonen räcker det med att du ger mig en påse Polly. Och min fågel är ju den bästa julklapp jag kunnat få.
Fast i September

Vår jul blir som en vanlig Tisdag. Om mamma kan så kommer hon förbi en snabbis. Sambon är riktigt sjuk nu och svårt att lämna.
Vi gör det enkelt för oss. Få paket, hemgjort julgodis och en gran som doftar gott.
Helst skulle jag vilja bjuda hem ett gäng uteliggare. Att kunna ge omsorg en dag som detta är.
Att se varandra.

Och bli duktigare på det året om.

IMG_4621[1]

KRAM MAMMA Z

Read Full Post »

Older Posts »