En helg som så lik alla andra

.

Allt har vanligt som vanligt tycker Sam och jag kan faktiskt instämma. Umgänge bland släkt och vänner på middag eller att vi blev bortbjudna som brukligt när påsken tar vid uteblev för vår del.
Sam tycker att livet som redan är tråkigt åtminstone kunde få ett break med främmande när det är påsk. Att något annat sker. Att mormor kom och åt enkel påskmiddag med oss räknas inte då hon är så ofta hos oss ändå. Vi löste det hela med flera turer till vår skog och lite nya projekt i trädgården som han kunde vara delaktig i.

För egen del fick jag en halvdag tillsammans med fina vänner på långfredagen. Vänner som jag uppskattar stort som ger av sin tid åt att vara med mig. Tid att lyssna på mig. Och accepterar mig fullt ut för den jag är. Tacksam. Det är inte alla som gjort det genom tid och även i nutid. Det är något hos mig som triggar andra och som gör att några av dem backar istället för närmar sig. Jag kommer aldrig bli klok på vad det är eftersom det pågått under så många år. Vänner som jag trodde skulle vara en del av mig för lång tid framöver kom att bli en del av tystnaden istället.
Underligt. Nåväl

Och om en vecka är det gala kära läsare. Ni kommer väl? Galan vi drog ihop för barnen som mina. För andras barn. För framtidens barn.

Biljetter finns än och ni köper dem HÄR Det är skoj att se Hjärnfondens engagemang för att hjälpa oss att nå ut. Att vi är med på deras första sida på hemsidan nu. ( och som ni hittar här om ni vill )

‘

KRAMEN MAMMA Z
*