Till Helsningfors på Ohana vis

Vi for till Helsingfors på Ohana vis. Där behoven och begränsningarna fick vara vår karta.  Där egna behov fick stå tillbaka, där lösningar gjorde saker genomförbara.
Sam och jag jag åt mackor i hytten när Junior och hans pappa gick och åt på fin restaurang.  Sam fixade inte allt folk, alla ljud och intryck.
Överlag var det i hytten vi var.  Såg på TV. Läste. Gjorde avstickare med havsluftspromenader, en sväng in på taxfree.

Väl framme i huvudstaden tog vi taxi till resans mål. Tropicario. Nordens största reptil zoo med över 80 arter av ormar. Eldoradot för sonen. En snäll herre som jobbade där insåg Sams intresse och kunnande och berättade mycket spännande på sin finlandssvenska.
Maken fick sitt också. Vi begav oss till OS arenan med dess museum. Idrottsintresserad som han är.

Tänk att vi kan börja komma ut i världen, om än på andra premisser. Att det går att genomföra med god planering, att ha reservplaner. Och att inte ha för höga förväntningar.
Att hela tiden ligga ett steg före. Ha överblick och förutspå ev hinder och rodda dem i tid.

Tacksam att vi kom iväg. Att det mesta blev bra ( Pizza i Helsingfors skall man INTE äta ) och att det var nöjda killar med i bilen hem från Värtahamnen.

KRAM MAMMA Z

Annons

Read Full Post »

Mormors Dag

.

Hon som alltid finns där för oss. Som hjälper oss med så mycket praktiskt.
Hon som genomgått en stor förlust i vintras då sambon dog i ALS, en mycket tuff tid och tuffare blev det när allt var över.

Idag fyller hon år min fina mamma. Gav henne i Pressent att få se Jan Johanssens julshow och att äta julbord. Tycker hon är värd det!
Killarna och jag åkte de 3 milen och åt på en resturang. Plankstek med oxfilé med henne och vi fick en mysig kväll ihop. Tror att hon uppskattade allt sammans. Hoppas hon inser hur mycket hon betytt för mig genom alla år. Betyder för Ohana och främst killarna.

Min fina mamma. Grattis på DIN dag idag ❤

Kram Mamma Z

Read Full Post »

4 steg fram och 7 tillbaka

.

En dag i taget. Visst var det så. Man lever för. Man lever i. Nuet.
Ändå finns massvis av tankar om nu, då och sen. Mest tankar om nuet. Att överleva dagen.

Jag är klart försämrad nu i min utbrändhet. Istället för att ta fyra kliv fram blev det sju tillbaka. Energin läcker som ett såll just nu. Ska jag jobba mina 2 dagar i veckan då? För att inse att mina sjukdagar tickar på allt fortare och jag istället blir utförsäkrad inom snar framtid. Inskriven hos arbetsförmedlingen som skall hjälpa mig finna lämpligt jobb. Funkar inte det får jag gå till soc som säger att vi ska sälja både hus och bil. Mardröms scenario.
Och denna utbrändhet har sina rötter i all kamp för barnen OCH mitt stressiga jobb på sjukhuset. Men när andra gick hem för att vila fortsatte mitt nästa jobb hemma. År ut och år in. Och så mycket har accelererat så det är svårt att hålla jämna steg, Samla energi. Behålla och förbruka i lagom takt. Använda lite till att läka också.

Gud gav mig en rejäl utmaning med detta liv. Kan inte säga annat.

Kram Mamma Z

Read Full Post »

Fin dag

.
Idag blir det selfie. Tonårstrams jag bjuder på.
Idag vill jag slippa känna mig eländig. Urvriden. Miserabel. Sjuk med en evighets lång väg att gå än till optimal hälsa. Idag ville jag ge mig en chans att SE frisk och pigg ut.
Klipptid hos min fina frissa som fixade klipp och Montazamilockar. Sminkade mig mer än vanligt.
Junior kom och frågade om jag skulle på fest. Är en talande reflektion om hur jag brukar se ut annars.

Jo. Det ÄR tufft nu. Nya krav på mig ställs på många fronter. Jag är som ett trasigt flygplan med en motor endast som skall flyga denna långa resa över Atlanten. Och jag saknar några viktiga instrument på min panel just nu för att lyckas med den bedriften. Men vet ni. Det skiter jag i just idag. Idag är en dag då jag blundar för det jobbiga. Sam har haft en rätt okej dag så det har gått att ignorera.
En ren överlevnadsstrategi kanhända.

Och mitt i allt fick jag ha en fin dag utan att behöva skämmas inför folk jag mötte på stan.

Kramen Mamma Z

( Och tack ÄN till alla som hör av sig på ett eller annat sätt. Ni som gör det lilla för oss som betyder stort )

Read Full Post »

Du skall inte tro att man får något jobb om man bara latar sig

.

Skolsituationen för 6 år sedan. Detta skrev jag på bloggen i Oktober 2008. Med facit i hand så började skolans förfall redan här. Grunden som lades till att tappa tron på skolans uppgift. När kunskap och kompetens saknades på många håll. När han hela tiden skulle prestera. Skärpa sig.Och ideligen mötas av vuxna som inte visste. Som förstod honom. Och jag ser att redan då ifrågasatte jag samma sak som jag fortfarande gör idag.

”Som jag beundrar din styrka trotts allt. Att ideligen bli ifrågasatt och missbedömd.
Hade du suttit i rullstol hade de varit lättare för dig, då hade dina svårigheter varit så påtagliga
Nu när det inte syns så ”ska du behandlas som alla andra”
Stå på dig vännen. All kärlek till dig mitt hjärta!

En hjärnkirurg har total kompetens och utbildning med det han gör invid en operation.En lastbilschaufför har sitt specialkörkort för att köra ett antal ton tung långtradare.En dataprogrammerare har år av utbildning innan han släpps lös på att programmera en robot på Volvo.
Vilken utbildning har dagens lärare i skolan? Vilken spetskompetens besitter de som BÖR vara PEDAGOGER åt vara barn med dolda handikapp? Är så frustrerad nu av det som Sam berättade igår.

Det skall undervisas om landskap i skolan. Sam ser ingen mening att lägga energi på det. Vad har han för nytta av det i framtiden? Att kunna Dalarnas högsta berg?
Han går ifrån lektionen utan frökens vetskap.Orken är noll och motivationen likaså. Batteriet är tomt och en paus och återhämtning är på sin plats.
Han lägger sig på en bänk utanför i korridoren där han inte stör någon. Då kommer en lärare med följande replik

”Hur skall du kunna få någonting gjort om du bara ligger där. Du skall inte tro att man får något jobb om man bara latar sig. Seså in med dig igen och jobba på”

Sam har redan ångest inför vuxenlivet och att han aldrig kommer att få ett jobb. Att han inte är kapabel till det därför att han är värdelös.
Denna lärare hjälpte honom inte ett steg framåt i rätt riktning dessvärre”

Mamma Z

Read Full Post »

Rädd på riktigt

.
Jag har sänt ut nödraketer. Vi behöver hjälp för att överleva. För att Sam skall fixa denna tid helskinnad. För att jag inte ska gå under. Vi.

Min ork sinar allt mer. Stressymptom som ökar istället för minskar. Jag glömmer hur man lägger i backen på bilen och tar av mig bältet istället. Glömmer vilken knapp man kör igång diskmaskinen med. Tappar känseln allt mer i ansiktet. I armarna. Och nu kommer mer och mer den fysiska trötthet jag bara hört talas om. När man känner som att influensan skall komma nästa dag och man bara är helt slut. Värker i hela kroppen. Det  räcker med att bädda sängen så rinner orken ur mig nu dessa dagar. Utbrändhetens signum.
Jag har varit sjuk till och från i fyra år nu. Åkt ambulans och de kommit med blåljus för ingen greppade att det var stressrelaterade hjärtrusningar då. Ätit blodförtunnande medel för man trodde jag hade fått kärlkramp.  Genomgått omfattande undersökningar på hjärtat som kostat skattebetalarna massor. Skiktröntgat hjärnan för att utesluta både alzheimer och tumörer.

Jag börjar vara rädd på riktigt.Tänk om jag inte blir frisk? Istället ständigt försämrad. Nu har jag varit sjukskriven sedan förra sommaren. Men så mycket bottnar i frustration och oro. Ilska och kamp. Vanmakt och förtvivlan när det gäller Sam just nu. Kring Junior har det sett likartat ut men där börjar saker och ting falla på plats nu.

Var jag en idiot som drog igång anmälan till skolinspektionen nu när jag ännu inte mår bra. Som sade ja utan att fundera först om jag orkade medverka i tidning och radio. Vad allt detta innebär. Den offentliga karusellen.Eller är det värre stress med att tiga och därmed bara acceptera läget utan ett sista krig offentligt. Att ge Sam upprättelse? Ifrågasätta hela systemet där inte ens skolinspektionen kan ge ett vettigt svar.

Så tacksam mitt i allt för de tillfällen som ger energi. Jag hittar dem och jobbar verkligen på det än. Men just nu ligger jag på minus när det gäller energin och får svårt att samla in plus på kontot och behålla lite av det med.
Så tacksam för all support längs denna resa. Via sms, telefonsamtal och hejarop på facebook. Så tacksam för de som tar ett steg fram och erbjuder oss hjälp med att bara säga ” Vad kan jag göra”

Någon gång vänder det.
Men det gäller att överleva fram till dess också

KRAM MAMMA Z

Read Full Post »

Vem har rätt? Mamman som alltid fått krigat eller kommunen som tror sig veta bäst?

.

Vi måste tillsammans skapa morgondagen. Göra de förändringar som behövs. Stora som små. Finjustera. Våga lyfta blicken. Tänka om. Tänka nytt. Göra rätt.
Aldrig låta ett barn som Sam falla. Att säga att han är en belastning för samhället. Att säga att han går att prioritera bort. Att han kostar för mycket pengar. Tar plats och resurser.

Alla barn kan inte ha en egen lärare. Jag vet och jag är inte dum. Men de få barn, de få elever som är som min son, de som har hemundervisning som enda skolform när allt annat är beprövat och är det enda som fungerar. Dem ser vi inte i budgeten mer än som ett stort minus som tar resurser och enorma kostnader i jämförelse med standard eleven.

Jag är så less på detta nu. Så less att se vilka spår det gett Sam redan nu. Less på sveket där det utlovas en skola för alla. Att den är obligatorisk. Ja om det sker på kommunens premisser så.
Sam gick ut åk nio med ett betyg. Blev nekad det tionde året som sägs vara obligatoriskt när man inte har fullständiga betyg från grundskolan. Han är fel och passar inte in i mallen.

Jag har agerat nu. När det stora haveriet var och är ett faktum vill jag veta om kommunen kan och får göra så här mot en elev. Vem har rätt? Mamman som alltid fått krigat eller kommunen som tror sig veta bäst? Den anmälan som nu gått till skolinspektionen får påvisa det.

Imorgon kommer radion hit och jag har inget att dölja. Bara berätta en sanning där frågetecknen fortfarande är för många bara. Sams sista två terminer i skolan. Och de terminer som uteblev helt.

Ett barn som gick ut svensk grundskola med ett ämne i betyg.

Ja. Vad säger ni?

KRAM MAMMA Z
.

Read Full Post »

Helkväll med Martin Stenmarck

.
Jag och finvännen syns i Falun. Sammanstrålar efter massvis av mil bakom oss ifrån olika håll i landet. Mat och vin. Prat om livet. Om det som tynger. Om det som glädjer.
Och en helkväll stod på agendan med en av mina största idoler Martin Stenmarck. All den musik han gjort genom tid. All styrka och glädje den gett mig. Energi stunder. Nu var det en akustisk spelning med låtarna i annorlunda tappning. Och är så tacksam att jag kunde åka. Att mamma var med killarna när My Love var på annat håll. Att finvännen följde med och verkade ha det nästan lika bra som jag på konserten. Lika tacksam är jag för det jag fick chans att prata med Martin om efteråt.

Vi sov kvar hos en släkting. Hade hela förmiddagen för oss själva i Koppargruvestaden. Väninnor emellan. Shopping, mat och småprat. Så sällan vi ses då det är 19 mil emellan. Så stort det betyder då vi väl ses.

Energipåfyllnad DeLux. Så tacksam för det i livet som stormar värre än värst.

En selfie med Martin sitter ju heller inte helt fel. Haha.
Kram Mamma Z

Read Full Post »

Lyckobubbla innan allt sprack

.

Förra helgen åkte jag och Sam till Stockholm. Reptilmässa i Upplands Väsby som lockade stort. Problem uppstod väl på plats. Tänka om och tänka nytt från mitt håll. Hitta fungerbara lösningar. Plan B. Hålla tummarna hårt att det skulle fungera. Att låsningen skulle upphävas med den nya planen.

Så stolt över min insatts som möjliggjorde mässbesöket. Så lycklig av att se Sam gå och titta på alla utställare. Alla ormar. Han älskar verkligen detta djur som andra hatar. Ser en skönhet som andra inte greppar. Fascineras av hur naturen skapat dem oavsett art.

Vi sover kvar hos min kusin med familj strax utanför huvudstaden. Får den trevligaste kvällen på länge i deras umgänge. De som Sam är supertrygg med då vi umgåtts tight i alla år.

Dagen därpå ger jag mig i kast med att köra inne i huvudstaden. Förbi stadshuset, slottet och Grand Hotell. Och efter en felkörning endast så hamnar vi ute på Skansen lagom tills de öppnar. Vi får både parkeringsplats och vara nästan själva på Skansen Akvariet. 1 1/2 timme går vi där tills behovet är lagom mättat och den stora massan av folk letar sig dit.

En sådan supermysig helg med en av de bästa människorna jag känner. Stortrivs verkligen i Sams sällskap. Älskar diskussionerna. Hans humor.Älskar hans synsätt på livet många gånger som blir en dörröppnare åt mig.

Så tacksam för denna helg med tanke på vad som komma skulle. Och vad jag drog igång till slut..

Kram Mamma Z

Read Full Post »