.
För fem år sedan.
Sam var elva år och skolan började braka åt fel håll. Om vi vetat då vad detta skulle leda till. Om den kunskap jag har nu hade funnits då. Om skolan lyssnat på de lärda och inte kört sitt egna race för att man ”visste så bra kring ALLA barn med asperger” Om politikerna prioriterat om och satt till de pengar som skolan behövde. Som Sam behövde.
Han gick inte till skolan ibland. Blev hemma. Hade soppartorsk. Slut på energi. Slut på motivation. Slut på att kämpa hela tiden. Hålla sig flytande. Hemmadagarna kom någon dag i veckan. Blev till !½ dag. Sedan två.
För fem år sedan fanns dessa dagar och hette ” hela skoldagen fucking suger”. När jag frågade HUR han kände för den svarade han ”som helvetet”
Jag var duktig på att nysta med honom. Han var som en öppen bok för mig då. Gav mig rätt ledtrådar. Förklaringar. Tankar som var kristallklara.
”På Måndagarna har vi slöjd vilket innebär en halv dag till bara skolarbete, tisdagarna har vi teater halva dagen, torsdagen och fredagen gympa, men på den här jävla onsdagen skall jag var i klassrummet hela dagen och det suger. Tänk dig en hel dag till att tänka och jag som inte fattar så mycket och det jag fattar bara suger. Dessutom då jag inget vill sitter jag bara och stirrar på en bänk i korridoren. Och de låter mig sitta där. Hur kul är det i fem timmar då??”
Måtte man lära sig av misstagen. Måtte man lära sig innan misstagen begås. Måtte man fånga upp elever i klass fem och rädda resterande skolgång på dem.
För Sams del fick han en assistent som var tipp topp med honom och skolan gick allt bättre. Men hon fick inte vara kvar. Dels var hon inte utbildad eller med på las listan, men hade en förmåga att få vår son fungerande. En personkemi som klickade. Framsteg som kom i strid ström.
Den andra assistenten som skulle ta över blev hatad ifrån första stund och han kom aldrig att tåla henne. Kanske var saknaden för stor efter Tess. Det sket sig mer och mer. Och terminen efter gick han aldrig till skolan något mera och blev en hemmasittare i tre års tid och vi blev utpekade som dåliga föräldrar.
Tänk. Så mycket man hade kunnat göra rätt ifrån början. Så mycket lidande vi hade sluppit. Alla dessa uppförsbackar med krossat glas att gå på bitvis.
När kommer kunskapen till sin rätt tror ni? Fullt ut?
KRAM MAMMA Z
Meus Ohana 
Jag håller fullständigt med, vill vrida tillbaka tiden fem-sex år! Det som förvånar mest är att skolor runt om i landet gör exakt samma misstag gång på gång, år efter år. Lär inte DE sig något? Att utbildning och paragrafer sedan får gå före personkemi är fullkomligt obegripligt!!
Det du skriver träffar rätt hos många skulle jag tro på ett eller annat sätt.
Det är förvånande att det får fortsätta på detta sättet, vi har ju ändå en skollag som ska se till att detta inte inträffar.
Den lag som är så viktig för eleven7 de anhöriga att följa till punkt & pricka annars blir det rättslig påföljd av något slag, straffavgift till kommun eller fråntagande av barn för att man anses inte kunna se till sitt barns bästa.
SKRÄMMANDE att det får gå till på detta sätt.
Tyvärr tror jag att det kommer att ta många år tills dess att kunskapen om barn med funktionsnedsättningar når ut till de som tar beslut i skolor mm.
På vissa skolor finns det kunskap om diagnoserna men då tror man att alla fungerar likadant & förstår inte varför en elev inte klarar av att finnas på plats trots justeringar i undervisningen.
Vi som är drabbade får helt enkelt inte ge upp om alla våra barns rätt till stöd & hjälp samt rätten till utbildning då faller allt tillbaka till noll igen skulle jag tro.
Jag har ju bara en liten son på 8 år 9 i höst.Och jag känner att kampen kommer bli lång.Då vi lyssnade på skolan,han behövde en mindre grupp.Och se hur de gick,han har inte lärt sig något
VI har fått kämpat och dragit in skolinspektionen.Bara för att få sonen få lära sig läsa och skriva.VI hoppades så för den skola,att dom kunde hjälpa vår son.I stället sitter dom och frågar ut barnen,hur dom har det i hemmet.Om dom får tillräckligt med sömn,mat hur länge dom får sitta och spela (dator,mobil,play station) och om vi ser till att dom borstar sina tänder.Jag var med i skolan inte för så länge sedan.Ca 20 min hade dom skola,resten av dagen satt dom och pratade om saker.Som jag ansåg var helt idiotiskt.Inte så konstigt att våran son inte fått lära sig de han ska.Men nu i höst så ska han få komma tillbaka till sin skola.Dom har även här en liten grupp.Och rektorn är arg för att dom inte utfört sitt uppdrag.Vad man en gör för sitt barn så känns det som man har fötterna upp och huvudet ner.