Sitter själv uppkrupen i soffan denna nyårsaftonskväll. Tiden för reflektion finns då det är bara jag och killarna hemma. Inga paljettklänningar eller festligheter omgiven av vänner. Bara jag och tystnaden. Idag den oönskade -ibland så efterlängtad.
Vilket år det blev 2015. Både det som blev jobbigt och det som blev bra. Främst är det Sams resa tillbaka till skolan jag minns med stor tacksamhet. Att det gick om det gjordes i hans takt och mognad. Minns stolt att jag inför ett fullsatt Oscarsteatern med 900 i publiken fixade att företräda Kung Över Livet från scenen. Minns med glädje dagarna i Almedalen med samma förening som gav massor på många plan.
Halva året kantades av mina njurbesvär som golvade mig fem gånger och utredning är på gång äntligen! Merpartern av året fick mig att fundera över vart i livet jag var och vart jag ville komma. Livet vi fick på lånad tid och så dyrbar. Vad vill jag fylla mina dagar med? Så här intensivt var länge sedan jag grubblade men tror det är bra med reflektioner med.
Ja en kväll som denna tänker jag tillbaka. Tänker framåt. 2016. Kung Över Livet som ska ha sin gala då. Tänk. Vad stort. Och så mycket annat som kan prickas in. Både önskade och mindre önskvärda händelser. Så mycket jag själv kan styra över. Om jag inte ger upp. Om jag ser möjligheter. Detsamma gäller mina fina killar. De behöver massvis av det. Tro på sig själva och sin förmåga. Att de vågar och att de inte ger upp.
Har köpt mig Bingolott. Sitter finklädd och äter After Eight. Visst måste man kunna visa upp ensamheten? Om än vinklat till det sämre alternativet känner jag. Men. Jag må ha många fester väntandes. Många möten med givande människor. De jag tycker om. Både gamla och nya bekantskaper. Kanske iklädd i paljettklänning den gången!
Kram på er alla! Skriv gärna några rader om ert år och nyår.
/Z
Junior 2004
Meus Ohana 