
Jag blir rörd över flytten och när jag ser den skara som omdirigerar sig och följer efter.. Ni är över 270 personer som läste gårdagens inlägg här..Att ni är så många..vissa dagar har jag upp till 400 läsare och det innebär ett stort ansvar gentemot er och min Ohana..Tankarna spinner jag vidare på som jag var inne på tidigare men gör en mera djupdykning här..
Jag klurar än på det där som är en tanke som kommer och går. Syftet med en blogg som denna. Vart finns mina motiv? Vad vill jag vinna på det? Varför är jag så öppen som jag är med vårat liv? Visar inför öppen riddå hur vi mår??
Sam är nu 12 år och vet om att jag skriver, men inte hur. Han har aldrig bett om att få läsa. Han har heller inte visat intresse att lyssna på mitt timmes långa sommarprat i radion eller velat se då jag var med i Efter Tio i TV4 i fjol, inte läsa den helsida som stod i lokaltidningen om mitt liv som mamma till honom.
Han vet om att jag skriver för att lära andra om barn som han, att det finns andra föräldrar som ligger flera år efter oss och har stort stöd av att läsa min blogg. Han vet om att de är lärare som läser i syfte för att bli bättre lärare kring barn med NPF såsom hans diagnoser..sen har jag inte ordat så mycket mera än så..och han har inte frågat..
Jag hoppas verkligen att mitt budskap når ut till er när det gäller Sams diagnoser.. Att de är DIAGNOSERNA jag belyser i denna blogg och vad detta funktionshinder innebär för alla parter. Att man jämnför det med en orm som ömmsar skinn, och att det där skinnet är diagnoserna..hänger ni med.. så mycket som Sam gör och tänker skulle han inte göra om han inte har det han har.. Jag har sett honom i fullskalig harmoni och DET är min Sam och det är härliga stunder att bevittna..
Jag berättar långt ifrån allt..bara i stora penseldrag..så att ni greppar. Jag vill så ofta påtala hur samhället som betstår av mig, dig och alla andra som läser här, att vi blir ansvariga många gånger för hur han mår faktiskt..att vi tillåter det ske..Kanske därför jag är så öppen såsom jag varit nu på slutet, ( för öppen tycker några)..så att det riktigt får sjunka in hur jävligt det kan bli om vi fortfarande står med händerna i byxfickorna..och det drabbar inte bara min grabb.. Inläggen genom åren och mailen jag fått är många kring detta och är lika trist att läsa om det varje gång.. Om jag håller tyst hur skall då omvärlden se vad som pågår?? Hur skall en förändring ske? En attitydsförändring??Utveckling till det bättre..
Jag och Sam läser nu ”Flykten” av Rudolf Vrba där han som 17 åring tillfångatas och ”bor” i koncentrationslägren i fyra år under andra världkriget. Hans önskan är hela tiden att rymma, inte för frihetens skull i första hand utan för att tala om för omvärlden om vad som pågår med alla massmord.. Jag bär också denna längtan..att nå ut till världen..berätta..belysa..frågan är ju till vilket pris och bekostnad..

Sam heter igentligen något annat, liksom Tobbe, de är fingerade namn.. Jag har inte skrivit i bloggen vart vi bor heller, visar inte kort där ni kan se hur fina mina killar är och kan identifiera dem.. Så jag hoppas verkligen att jag håller dem skyddade på så vis, tja förutom er som är vänner,släkt och andra som vet vem jag är och läser av en anledning..
Jag fick frågor här på bloggen som jag väljer att kommentera här:
För vems skull bloggar jag? För Sams? För andras?
Så länge okunskapen är så fruktansvärd stor kring barn som mitt så vill jag skriva..Så ett frö hos någon..Få större förståelse och sympati..Vet läsare som snubblat över min blogg och hur de kände sig efteråt..så fylld av skam över att ha dragit oss alla över en kam, att vi var slapphänta föräldrar och att Sam är bara en bråkig unge..en sån där man ogärna bjuder in till sitt hem..
Jag bloggar för både min och Sams skull.. Jag vill kunna känna att jag gjort allt för att det skall komma en förändring till stånd och det kan jag bidra med via denna blogg..och jag bloggar så att Sam skall få den förtåelse och uppbackning som krävs för ett fullgott liv..om jag bloggar för andra?? Tja, med tanke på hur mycket denna blogg tycks ge andra att läsa, så visst är det åxå en del i det hela..
Ställer dig som läsare mot väggen nu och hoppas så på ett ärligt svar..
1)Varför läser du denna blogg och vad får du i utbyte av den?
2)Hur upplever du att jag är självutlämnande och ställer Sam främst på scenen i allt strålkastarljus??
K R A M I S M A M M A Z
Read Full Post »