Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kung Över Livet’

PicMonkey Collage1.

Jodå. Jag gör reklam på min blogg 😉
Tycker ni skall gå in här http://www.tradera.com/profile/items/3553272/kungoverlivet och titta på de fina auktioner som Kung Över Livet har nu. Allt går till att rodda välgörenhetsgalan 24 april 2016 på Oscarsteatern 😉
Varför inte köpa något till dig själv, eller köpa allaredan nu och ge bort som julklapp?

Vi har fått auktionsobjekt ifrån bla Pernilla Wahlgren Collection och Provrummet.se, Babyland,se BlueBox,se Billigt och Bra.se Camilla Läckberg, föreställning med Björn Skifs, produktionen bakom SNÖVIT ( med Yohio bla ) Teaterbiljett till Ladykillers mfl.

Vi gör detta för våra barn och unga, för andras barn och unga och för framtidens barn och unga.
Överskottet går till HJÄRNFONDEN; C2C4AUTISM och Kung Över Livet.

In ioch buda 😉 eller håll kol! Kommer nya fina auktioner hela tiden!!

KRAM Z

Read Full Post »

20130406-025437.jpg


Jag står och tankar bilen på Q8. På väg mot ett nattpass. Råkar vända mig om och avbryter tankningen. Tar tre streg till vänster. Jag har blivit hopplös på att se Kung Över Livet bilder överallt nu. Hur de blir när jag redigerat dem klart. Vart jag kan lägga texten i bilden. Struntar i att folk måste undra när jag fotar på underliga ting. Jag vet ju hur bra de blir *ler*
Får se när denna aftonbild får sin text och innehåll på vår gillasida på facebook. Bilden ifrån det som ser ut att vara Skymningslandet.

Jag och my Love har inte sett på flera dagar nu. Jag for visserligen iväg på vår gemensamma lediga kväll och såg underbara Sarah Dawn Finer och fick träffa finvännen 7 mil bort. Men hur skall jag komma iväg annars? Mamma ställde upp i två timmar för att möjliggöra att jag kom iväg överhuvudtaget då mannen gick till jobbet. ( tack fina mamma IGEN )
Detta evinnerliga pussel för att kunna göra något på egen hand. Fast killarna är så stora så behövs en vuxen hemma alltjämt. Ihop kan de bli farliga för varandra när ingen ger sig i ilskans närvaro. Och det kan gå fort ibland.

Jo. Jag och My Love var det. Vi får försöka få till en trevlig lördagkväll ihop då jag vaknat efter nattpasset. Äta gott och hyra film. Det är typ det enda vi förmår att göra ihop. Som ett par just nu. Fast jag längtar ut. Massor. Att se något annat än hemmets väggar. Vill få input ifrån livet utanför. Det som inte andas kamp och diagoser. Förstå mig rätt. Jag älskar killarna mer än livet självt. Men att ständigt vistats i det år ut och år in gör att man ibland vill få annan mark att gå på. Nya vyer som säger mig något annat än det jag redan vet.

Junior är på lan. Lever upp. Tillsammans med 4 andra grabbar han trivs att vara med. I nätterna två. Så glad för hans skull att det funkar så bra när han har så svårt i övrigt för barn/ungdomar nu när tonåren tar över.

IMG_3882[1]

Sam längtar inte alls att umgås med andra jämnåriga. Verkar vara fullkomligt nöjd så än och då får man som mamma gilla läget fast längtan finns efter något annat.
Minns när Sam gick i tvåan och trean. Vi hade som fritid hemma hos oss länge. Ungarna kom i sammlad tropp. En bullpåse var snart uppäten av ett gäng killar runt köksbordet. Sam kunde ha både två och tre kompisar med sig hem. Ofta gick det bra. Och när det gick mindre bra lärde sig kompisarna att det var så det kunde bli om man var med Sam. En risk de var medvetna om och som de tog, därför att det var en sådan kul kille att vara med att allt det roliga uppvägde det jobbiga.
På hans kalas kunde de vara upp emot tio killar. Och nu finns inte en enda kvar. För det är så han vill ha det just nu.
Det blir en slags sorg hos mig. För man önskar ju så mycket. Önskar att hans fina vänner hade få fortsatt vara en del i hans liv. Gett så mycket glädje. Utbyte. Men han ser det inte så. Vet många ungdomar med asperger känner så.
Och jag måste acceptera att det blev så. För Sam mår bra. Han har sina 2 spelkompisar varav den ena är kusinen som är 1½ år äldre, på skype som han pratar med nästan varje dag. Och den vänskapen räcker långt vilket jag är evigt tacksam för.

Avslutningvis vill jag tipsa om ett program i P1 där en av mina bästa vänner medverkar tillsammans med sin dotter som har adhd. Ett mycket givande program på en halvtimme, så lyssna ni som kan och vill HÄR

1-jeanette

Kramen mamma Z

*

Read Full Post »

IMG_5733[1]

 

 

Här lunkar livet på i sin gilla gång. Jag och My Love jobbar omlott som vanligt. Ingen skola som stressar Junior när det är lov. Katterna som förgyller våra liv. Lite status que. Livet satt på paus i väntan på något.
Stunder att hämta andan på. Behövs massvis av dem.

Det händer roliga saker kring Kung Över Livet som gör att jag bara jublar högt här i kökssoffan när det når mig vilka vi når ut till. Men jag kan ännu inte säga något. Mer än att jag är vansinnigt tacksam för vad jag drog igång. Vad andra nu gör tillsammans med mig. För jag är långt ifrån ensam.
När jag läste veckorapporten för förra veckans aktivitet på facebook blir man bara så. Ja. Tacksam. Vansinnigt.
Snacka om att  det behövs det vi gör. Annars skulle vi aldrig få det här engagemanget. Spridningen.

Nästan 100 000 pers. Tänker bara hur mycket folk det ryms i en fullsatt bio salong. Undrar hur många biosalonger som fått veta om oss nu??

 

 

IMG_5722[1]
KRAM MAMMA Z

*

 

 

Read Full Post »

IMG_5678[1]

Jag räknade ut att jag lagt ner över 2 500 kr ur egen ficka på Kung Över Livet. Att allt jag gjort för denna förening varit helt ideellt.
Inte ett kvitto har jag skickat till vår kassör och krävt pengar av vår förening.
Såklart att mitt sparkonto blivit mindre. Mina ”fickpengar” som jag annars brukar vilja ta tex för att inreda hemmet med.
Nu får man tänka om. Prioritera annat.
Vet inte ens om jag har råd att gå ut med jobbarkompisarna att äta nästa vecka. Måste spara pengarna. För Ohanas skull och det som kostar för killarnas väl och ve. För min förening som jag satsar så stort på.

De 50 bidrag som får flest röster hos Jotex tävling blir granskade av en Jury. De utser 3 vinnare. Och jag är glad om jag bara får ett presentkort som 3:e pris!
Så, vill ni stödja mig med lite tur? Har tom gett rummet en KÖL känsla, då det går i KÖL färgen som är lilarosa..

Ett enkelt klick HÄR och ni har röstat på mig! Men ni måste så klart trycka på Rösta knappen på Jotex sida först!!

IMG_5666[1]

Diablo gjorde mig riktigt orolig idag. Han var ute ifrån halv sju igår morse och kom först hem idag efter lunch. Rackans katt. Han är ju en del av Ohana nu och såklart man bryr sig och ängslas.
Fina katten då. Han hade väl fått upp ett spår av någon hona och följt med henne hem.

Junior har haft LAN i nätterna två här hemma igen. Den här gången blev de ”bara” 3 grabbar, men verkar haft skoj ändå. Härligt att höra hans skratt med vännerna. Att han lever upp så. Han behöver det mer än någonsin nu.

Kom ihåg att rösta nu!
Junior är den som lider mest av vårt hem och att det inte inreds tillräckligt med ”fina”saker. * Ler* en riktigt livsnjutare det där. Lyx och flärd vill han ha!

 

IMG_4346[1]

Kramen mamma Z

*

Read Full Post »

17 individen

Fråga:
Varför skall du skänka pengar till HJÄRNFONDEN? Vad händer med dina fjuttiga 50 kronor som du kanske sätter in till Kung Över Livets insamling?

Svar:
Du blir en del av ett sammanhang. En del som bidrar att kunskap växer fram. Att kunskap finns kring barnen och ungdomarna med NPF såsom adhd, asperger, dyslexi,autism,add mfl.  Barn som mina.
Du är med och bidrar till en ökad förståelse. Att dessa unga får behålla tron på sig själva. Redskapen att förverkliga sig själva. Lyckas på sina premisser.
Denna känsla hos ett barn, en tonåring är bland det största du kan ge dem ♥ Tänk bara på vad du fått tagit del av här på min blogg. Hur det blivit med grabbarna då vi vet förlite. Vilken kamp det innebär. Lidandet.

När jag fick förmånen att lyssna på Nobelpristagaren Torsten Wiesell så pratade han mycket om detta. Varför vi skänker pengar till forskning. Och vad det ger oss alla i en förlängning. Om vi bara inser hur viktig vår gåva är. Liten som stor.
För när en upptäckt görs i en forskning så är vi alla lika mycket delaktiga i den. Vi har dragit vårt strå till stacken för ökad kunskap. Vi har varit en del av det.

Hur mycket kan du avstå för att vara en del i allt detta?
Hur mycket kan du sätta in på vår insamling hos HJÄRNFONDEN som du gör HÄR

Om alla mina läsare under EN endaste dag sätter in 50 kr var skulle det betyda i rundatal 6 000 kr.

Först då greppar man uttrycket ”alla bäckar små”

IMG_4725[1]

KRAMEN MAMMA Z

*

Read Full Post »

1 tobias 650

 

Denna bild lade jag ut på Kung Över Livets gillasida igår tillsammans med texten nedan. Den kom som en spark i magen på många tror jag. Ruskade om folk som inte har en aning om vad dessa diagnoser gör med våra barn när vi inte möter upp rätt. Stöttar och förstår.

Det som glädjer mig är att denna nu sprids på nätet, snart delad 700 gånger. Man kan ju tänka sig hur många som då har sett den.
Ringarna på vattnet. Tacksam. Förlåt om jag ältar denna Kung här inne, men den är så stor del av mitt liv nu. Betyder så mycket.

En mamma skrev till oss
” Tack för att ni finns, ni styrker mig i min mammaroll likt dunderhonung. ♥ ”

Sådant värmer som sjutton. Sedan finns de de som inte väljer att säga något alls bland de jag känner vilket gör mig konfunderad. Vad i allt detta är fel att jag gör? Sticker ut? ”Målar” ut mina barn och påvisar dem som offer? Framhäver mig själv som någon okrönt gudinna för det jag dragit igång? Eller? Vad tycker ni?

Näväl. Här kommer texten ifrån facebook.

”Hur mäter man psykisk ohälsa hos våra barn? När själen gör så ont att de tror att den skall gå mitt itu? När inga piller i världen kan hjälpa mot den smärtan. All världens plåster. All kärlek från en förtvivlad förälder som kramar dem hårt. Säger att vi älskar dem så mycket som vi bara kan. Bortom stjärnorna och längre bort än så.

Åtta åringen som gråter sig till sömns därför att hela livet känns som en öken och har gjort så länge. Elvaåringen som tror att skolan är körd därför att skolan inte mött upp rätt. Barnet som inte mäktar med att se framåt.

De här barnen finns, men ingen har tagit reda på hur många de är mig veterligen.

Vi måste börja när de är små redan. När de fortfarande har innehar självkänslan. Tron på framtiden. När de fortfarande är Kungar Över Livet och vet att allt är möjligt att genomföra. 
Vi måste stötta upp dem hela vägen. Det är så lätt för självkänslan att försvinna annars. Och när de tappar den tappar de många gånger orken till så mycket mer.

Vad är priset vi är beredd att betala för att får må varenda unge med NPF att må bra? Barnen med adhd. Asperger. Dyslexi. Autism. Add med flera.
Förmå dem att förbli de Kungar de föddes till att vara?

Det borde vara så enkelt.

Hjälp oss sprida kunskap och förståelse kring dessa barn och ungdomar. Din insats kan vara avgörande!

Länka oss gärna så att vi blir fler och fler. Inte för vår skull.
Men för våra älskade barns.”


IMG_3347[1]Kram Mamma Z

*

Read Full Post »

1 välkommen

 

 

Idag blir detta inlägg ett rent Kung Över Livet inlägg. Faktiskt så utnyttjar min blogg till att göra reklam för vår förening. Å andra sidan så ÄR Kung Över Livet så mycket av det jag, Mamma Z skriver om. Skrivit i alla dessa 5 år.

Kung Över Livet föddes här inne i denna blogg. Tanken på att något måste till. Vet att jag bloggade om det 9 april 2012 och ni kan läsa det HÄR

 

*****************************************************

Därför föddes Kung Över Livet. 
Detta är vad vi har påbörjat och vad vi skall göra

*

Tillåt våra barn med NPF diagnos såsom adhd, asperger,autism, dyslexi m.m få lyckas i livet.
Täpp igen kunskapsluckorna. Tillåt våra barn få förbli de kungar de föds till att vara. Orubbliga. Känslan av att kunna genomföra allt. Förverkliga sig själva. Ha en tro på sin framtid och veta att allt är möjligt. Nåbart.

Stöd oss. Sprid oss. För våra älskade ungars skull ♥

Nu  kan ni gå med i ledet. Ni som tycker att ni vill stödja oss fullt ut med det vi dragit igång.
Gå med i vår förening. KÖL. Förkortningen av Kung Över Livet. Antingen gör ni det som passiv eller aktiv medlem.

Vi behöver er ALLA. Det är något stort vi dragit igång och vi kan inte göra det utan ert stöd. Vi behöver grundstenarna för att bygga vidare på detta. Fundamentet. Det som gör att vi kommer att stå stadigt för all framtid på fast mark.

Ni som redan är medlemmar i Kung Över Livet hoppas vi såklart att ni fortfarande tror på oss och det vi nu dragit igång. Att ni stannar kvar som betalande medlemmar 2013.

Som medlem kan det vara bra att känna till:
——————————————————————————-

Årsmötet är bokat till den 21 april.
Någonstans i Stockholmstrakten blir det.I skrivandets stund är det inte klart vart.

22 april
Styrelsen inbjudna av Hjärnfonden att närvara vid Hjärnans dag i Stockholm. Läs HÄR.
Där kommer vi få ett bord att visa upp oss och vi planerar även att lansera en del  produkter då. Självklart är ni välkomna dit ni med!

Våren 2014
Vi skall genomföra en galakväll i huvudstaden där alla intäkter går till vår insamling hos Hjärnfonden och forskningen på barnhjärnan. Arbetet med att genomföra den är i full gång.

Arbetsgrupp
Finns för er som vill och känner att ni vill hjälpa oss aktivt  med stort som smått. Här finns utrymme för diskussioner och ideer kring vår Kung Över Livet

*********************************************************************************************************************

MEDLEMSAVGIFT FÖR kalenderåret 2013

200 kr per person eller 400 kr för en hel familj (barn upp till 18 år räknas in i familj)

Ni gör så här!

1) Betala in aktuell summa till bankgiro nummer 878-3805 och i OCR rutan skriver ni MEDLEM + ert namn OCH fullständiga adress.

Betalar ni in för en hel familj, skriv gärna tex Gunilla Svensson +3 pers om det är 2 barn och en make/sambo för då har vi större koll på hur många medlemmar vi har!

2) Vill ni ta del av våra medlemsutskick så mailar ni in eran mailadress till oss på info@kungoverlivet.se

VARMT VÄLKOMNA!
// Styrelsen KUNG ÖVER LIVET

AnnSophie, Lena, Alexandra, Helene och Carina

 

IMG_4294[1]

Ordförande. Vilken fin titel. Vilket ansvar.
Ödmjuk

Read Full Post »

IMG_4998[1]Diablo myser i soffan med mig och Kunga jobbet

 

 

Jag hinner inte med er härinne i bloggen känner jag.
Hinner knappt med mig själv. Jobbar intensivt nu och är helt slut efter arbetspasset då trycket är konstant på jobbet nu. Phju. Så har man Ohana att rodda. Hemmet. Och se till Kung Över Livet varje dag ♥ som bara växer och växer. Och det är mycket arbete i det dolda kring Kungen. Arbete som jag faktisk vill lägga ner då det ger massor tillbaka.
Men Meus Ohana får stå åt sidan lite denna vecka.

Har inte glömt er och tänker heller inte sluta skriva. Aldrig.

 

1

KRAMEN MAMMA Z

  ♥

 

 

Read Full Post »

IMG_4780[1] Min lyckta innehöll många goda önskningar inför 2013

Tar ett break ifrån min nyårskrönika i detta inlägg. Kanske blir det för mastigt för er att läsa? Å andra sidan har jag så många nya läsare som på det viset får en resume av året som gått och de tankar jag har kring det.

På nyåret kom finvännerna hem till oss då det funkar bäst för killarna. Åter igen inga konstiga blickar för att det är som det är med dem. Inga suckar eller predikningar. Moralkakor. De vet att vi gör det som fungerar bäst för främst Sam.
Då min vän är kock så kan ni förstå att maten blev därefter. Junior åt och var helt salig. Matkräsen som han är. Guda gott var det!

Idag har Junior LAN börjat. I hans rum sitter det nu 5 grabbar och spelar på datorerna. Och de skall vara uppe tills dagen gryr. Säger de. I två dygn skall vi ha dem här. Det kom en långväga vän ifrån Stockholm han lärt känna via Skype och det är första gången som de ses och de verkar fungera bra! Så himmelen glad för Junior. Att han får ta HIT så många vänner och att Sam accepterar det. Framför allt för att det fungerar.

 

IMG_4802[1]

 

 

När veckorapporten ifrån Facebook kom idag blev jag så glad. Så stolt. Detta är vad som hänt på en vecka. Vi har nått ut till nästan 78 000 pers. Mäktigt. Lite svindlande. Att så många tar del av oss. Främst det som jag skriver och gör bilderna då jag fått det förtroendet ifrån tjejerna i styrelsen.  Och över 900 nya gillare. Som tycker detsamma som oss. Som många av er läsare. Som gillar det vi gör. Länkar oss. Massvis.

Ja 2013 väntar och jag vill inte ha tillbaka de piss år som vi fick mestadels. Och inte året före det heller. NU bara MÅSTE det vända på många plan! Dels på det personliga. Dels för killarna. Dels för vår Kung som behövs mer än någonsin! Vart kommer den resan att ta mig någonstans?

1köölasfö
KRAMEN MAMMA Z

 

 

 

Read Full Post »

27 dec

 

 

Jodå, min fotonad jag hade i Uppland under julen kommer vår förening väl till pass. Fick superfina bilder. Det gäller att hitta texter som passar till också. Så att det blir en helthet och ett budskap som når fram.
Andra sitter med handarbete. Läser böcker. Lär sig ett nytt språk. Ser på tv. Jag pysslar med detta! Kreativt och förhoppningsvis givande för andra.

Vi hade främmande av min fina mellankusin med fru och 3 barn ifrån Sörmland.
Båda killarna har svårt för detta nu. Hur umgås man? Pratar med de barn som är några år yngre. Då vi inte ses allt för ofta heller. Det blev att grabbarna visade sig endast kortare stunder och det höjdes inga pekpinnar eller ögonbryn ifrån främmandet för det. Så skönt så ni anar inte. När folk gillar läget. Att våra barn är ”som de är” och inte som man förväntar sig. Tacksam. Väldigt.
Då jag inte har några syskon så betyder mina kusiner väldigt mycket för mig. Jag har alltid haft dem med mig genom livet. Så tacksam att vi fortfarande umgås och har så himmelens trevligt. Och så är det med alla mina 3 killkusiner ♥

Det blev iallafall mycket goa skratt, sällskapsspel, pulka åkning, besök på hembygdsgården och allt mys som finns där.

 

IMG_4675[1]

 

 Avslutningsvis vill jag påminna om den GILLA sida som närmar sig 2 000 gillare med stormsteg nu och som jag ansvarar för. Klicka HÄR och gå med om ni inte redan är med där 🙂 Så får ni se fler av mina foton där.


KRAMEN MAMMA Z

 ♥

 

Read Full Post »

IMG_4282[1]Junior och den bild som blivit Kung Över Livets logotype.

Vi tittar i backspegeln. Tittar på det enorma Vasalopp både han och vi fick åka utan både valla och stavar. Fan vad vi slitit och främst pojken med de blåaste ögon jag vet. Vilken prestation.

Vi fick hjälp snabbt av Bup när remissen väl kom iväg ifrån skolpsykologen som var djupt oroad. Bup hjälpte oss kartlägga. Vad var orsaken att det gått åt helvete? Att ett barn sjönk så fort och så djupt. Vi behövde gå till botten med mycket. Det mesta pekade på skolan. Plus det liv han haft genom så många år, vad det kostat på att vara lillebror till adhd/asperger brorsan när det var som jobbigast. Vi föräldrar hade bitar att arbeta med också.
Men största bakläxan fick ändå skolan.

Han fick sluta i sin klass tillfälligt. Hamnade på en resursgrupp med bara 5 andra elever och 3 lärare som hade ett annat bemötande än tidigare. En bättre förståelse. De var fantastiska med honom! Ångesten hade kommit strax efter sommarlovet. Inte ens 11 år fyllda. Känslan av att inte få luft. Ett hjärta som gjorde så ont att han blev livrädd varje gång. Han fullkomligt badade i stress och uppgivenhet. Tappade orken att andas. Att vilja leva. Han fick medicin Theralen  för att dämpa ångest topparna, för att få må bra och slippa ångesten som kom hack i häl dagligen.

Den lilla killen blev proffs på att många gånger på egen hand ta sig igenom ångeten. Den kom i skolan, när han var med kompisar, i badhuset, bio på fiket. Han hade lärt sig andas fyrkanten  (står jättebra beskrivet här) http://http://www.praktikertjanst.se/upload/Mottagning/Braheh%C3%A4lsan/Knep%20f%C3%B6r%20att%20bem%C3%A4stra%20en%20panikattack.pdf

För att ha full fokus på fyrkanten hade han en fyrkantig  kartong bit i fickan med sig jämt. Och när ångesten kom höll han i den och drog med sitt lilla finger utmed sidorna när han andades.
När det kom om kvällarna, nätterna kunde jag sitta och andas med han där i mörkret säkert en 10-15 minuter många gånger innan det klingade av. Men det hjälpte.

Lillkillen då.

 

IMG_1655[1]

På resursgruppen arbetade man med belöningar. Gjorde lustfyllda saker. Ut och pimlade. Badade. Bowlade. Bakade fredagsfika. Hade lågt arbetstempo. Vissa dagar jobbade han knappt alls. Men det passade hans mående då. Det fick ta den tid det behövdes för han att läka. Och han kom fullkomligt att älska sin pedagog där, såpass mycket att han blev helt förkrossad då han fick veta att de skulle skiljas åt inför Åk 6.

Sakta byggde de upp ett raserat självförtroende, samtidigt som vi jobbade på med våra läxor, jag och My Love och det gav resultat. Vi tänkte på vad vi sade och hur vi sade, vissa saker.
Vi vässade till och hade ännu mera egentid med Junior. Hittade på lustfyllda saker hemma. Hyrde komedifilmer. Spelade spel (fysiska såsom Fia, Schack.. ) Åkte bort över dagen. Bad. Shopping. What ever. Vår tripp till Stockholm.

Vi lät Junior ta ett pinnhål åt gången på stegen. Och det skulle få ta den tid det tog. Och han kom tillbaka om än med små trevande steg.

Nu är han tillbaka slussad i klassen. Med rätt stöd  och rätt förståelse. Och det finns papper på det jag påtalade redan för 2 år sedan dessutom. Diagnosen add. ( Adhd fast utan hyperaktivitet ) Man vill ta bort hans assistent men det går inte i nuläget säger både vi föräldrar och bup . Han skulle falla igen om man gjorde det. För det är fortfarande en skör kille som har sina svårigheter i skolan. Han är i läkningsfas än och det går inte att skynda på.

 

Jag är så stolt över honom. Att han kämpat på den lilla killen. Men han har gett upp också, fler gånger än vad solen går upp på ett år. Är stolt över oss. Över mig. Faktiskt. Över skolan som reagerade i grevens tid och gav han den bästa vägen tillbaka han kunde få i och med resursgruppen. Över hans pedagog som gjorde ett fantastiskt arbete med han där.

Det sorgliga i allt är att allt Junior gått igenom hade han kunnat sluppit. Om omständigheterna i skolan varit annorlunda. Om vi föräldrar bara greppat bättre i hur vi var här hemma gentemot honom. Om vi hade fått hjälp med Sam när han var mindre och det var som jobbigast då. Om fler vuxna runt om honom tagit sig an bara honom.

Men det är så lätt att stå med facit i hand. Som alltid.

IMG_4281[1]

För alltid här vid er sida älskade barn.
För alltid

Mamma Z

Read Full Post »

Det gäller att fånga dagen. Stunden utanför husknuten.
Carpe diem. Även om de stunderna just nu är väldigt korta och intensiva.
Hur sjutton skall man annars överleva detta som pågår kring oss just nu. När situationen är värre än värst?

Men det är inte om oss, Ohana jag vill berätta om idag. Utan den förening jag sådde fröet till och som sakteliga börjar växa. Kung Över Livet. P4 hade snappat upp om oss och bad om att få träffa vår vice ordförande som bor i Stockholm och hennes son. Jag tycker att alla ni som läser här verkligen tar er tiden och lyssnar.

LYSSNAR på 19 åriga Noa med Add. Ett mycket starkt reportage där de pratar om diagnosena! Om en skola som inte kunde möta upp rätt! Så jäkla mycket bra som den grabben sade! Och så många som det bara går behöver lyssna på honom! Ta lärdom av det han säger!

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3891&grupp=18457
Dessutom blev det en hel del sagt om Kung Över Livet.

Glad så klart. Massor! Mitt i allt.

KRAMEN MAMMA Z

Read Full Post »