Lite uppvaktning..

My love har spelat både Lars Winnerbäcks och Totta Näslunds melodier med vackra texter just för mig idag..Ett fint sätt att visa sin uppskattning för mig 🙂 Inte alltid att karlarna behöver komma hem med dyra blomsterbuketter..fast det är inte helt fel det heller..

Vi hade turen att se Totta framträda en av sina sista konserter innan han dog samma år i canser och den var mycket mýcket bra..Synd att Tottas musik inte fick det genomslag som den förtjänade..Väljer att citera En av Tottas låtar som heter ”allt jag gör för dig”.. visst är den fin och passar mig rätt så bra..

Ingen väg är alltid rätt
ingen väg är alltid lätt
Men att gå är vägens mål
bortom tro och önskemål

Så håll i det som hjälper dig
när allting vänder sig
Stjärnors ljus och vackra drömmar
och allt jag gör för dig
Hjärtats dig och stänk av lycka
och allt jag gör för dig

Allt jag gör för dig

K R A M I S A R    M A M M A    Z O F F E

Read Full Post »

Tankar som sällskap

Snön biter sig envist kvar..kortet är taget ifrån min sköna prommis runt sjön idag..det var många tankar som for genom huvudet under den stunden med mig själv..

Mycket tankar kretsade såklart kring Ohana..båda mina killar som är det bästa som hänt mig, men som samtidigt vållat så mycket oro och känslor av maktlöshet..funderade över hur det är och hur det kommer att bli..Jag vet att jag gör allt jag kan och är stolt så långt..undrar i en slutände om det räcker..att jag ger mina killar den bästa starten de kan få i livet..att jag ser till att denna barndom blev lycklig..att jag ger dem vingarna som håller att flyga med som vuxna. Jag hoppas innerligt det..intutionen säger mig det iallafall..

Jag funderade mycket kring mina nufunna vänner runt om i landet..hur jag så gärna skulle vilja ägna hela min semester till att bara åka runt och hälsa på dem.. Hade jag råd att kunna bo på hotell skulle det funka att ta med Sam och åka på en sådan turne.. tänk vad mycket jag skulle få se av Sverige då..och så många fikastunder med mina bloggvänner 🙂 Jag klurade vidare på den där bloggträffen som vi pratat om..hur skulle den kunna vara genomförbar..

Tankarna återvände till Sam..Han gick inte i Fredags till skolan..inte i måndags då han låg i fosterställning länge länge och vägrade vakna till denna värld..Tisdagen blev det 2 lektioner gjorda och idag ensdast en..Hade jag proppsat på att han skulle gå båda hade jag haft han kvar hemma..jag kunde avläsa han såpass där på skolparkeringen och han kröp ihop under instrumentbrädan..Han skulle kunna gå, om det bara blev en lektion hörde jag mummlandes under luvan.. Tur att jag ändå ”kan han”..oftast..och att skolan inte ifrågasätter vad jag håller på med som ”daltar” så..Ni anar inte den känslan av att känna stöd ifrån skolan och de litar fullt på mig och mina försök att få iväg honom..att de inte klandrar mig de dagar som han inte går.. Idag ringde rektorn och ett möte är inbokat först på påsklovet..är väl svårt att få ihop alla..så då kommer både bup och hab, rektorer för mellan och högstadiet.. Superbra..känns som att vi verkligen har siktet inställt på samma mål och vi är på samma sida..Är ju inte alltid som man pratar samma språk..

Väl hemma ifrån prommisen blev det fika ute i solen med ohana..tvättade bilen både in och utvändigt grundligt så nu ser den ut som splitter ny igen 🙂 Tobbe verkar mera harmonisk idag och hoppas det håller i sig.. Igår var ju gråten så stor inför så mycket igen..

K R A M I S    M A M M A    Z O F F E

Read Full Post »

När ett brutet ben inte syns..

 

Hade jag gått till jobbet igår och haltat illa så hade det varit synbart..de hade frågat vad jag gjorde där..jo skulle jag ha svarat.. Jag har haft ett brutet ben, men de tog bort gipset flera veckor för tidigt, det är inte läkt än, men det spelade ingen roll..jag skall vara kapabel att gå med det iallafall..

Det jag har syns inte, men finns där likväl ändå..är lika jobbigt att ha som en halvläkt benfraktur..men jag hade ju en läkare som inte SÅG det..hur jag mådde..ATT det är likvärdigt ett benbrott..att man går på halvfart..men en sjukdom som iNTE syns kanske INTE heller finns?? Nåväl, har idag postat pappren till att byta familjeläkare..(tack du som tipsade mig om det här) DÅ får jag forhoppningsvis den hjälp jag behöver.. Bussiga cheferna är väl insatta i läget och jag får jobba 80 % redan nu..vilket innebär att mina arbetsveckor alltid innehåller 4 dagar..ibland 3, det beror på hur nätterna faller sig..THANKS GOD att detta utökade vårdbidrag kom!!

Jag har äntligen pratat med assistetbolaget nu och hon var supertrevlig och hjälpsam.. Nu börjar nästa rond mot samhället hur vi behöver bli uppstöttade..att vi blir beviljade assistenttimmar på Sam..men när hon berättade hur hårda FK blivit så fundrar man vem som sitter och gör dessa riktlinjer för vem som får eller inte.. Behöver han bli matad? Eh nej, men jag måste finnas där invid, tillaga den, servera den och vara delaktig vid måltiden så att han äter..påminna om tuggorna.. Jaha..nej se sånt räknas inte då.. WHAT?? Om ingen av oss gjorde detta skulle ungen inte få i sig någon mat alls.. Men han kan äta själv?? Eh..ja.. då godkänner inte FK det..

Hade värsta dusten med Tobbe när jag kom hem efter mitt jobb..igen..att den killen inte mår som han skall står då klart..allt det han gjorde och sade..mamma mia..

Undrar om jag skall ställa mig ute på gatan. Bli påkörd.. få det där benbrottet på riktigt.. Då SYNS det att jag heller inte mår så bra..nej..vad elak jag är..ni är ju jättemånga omkring mig som SER och VET hur jag mår..men hade jag fått arbetsträna skulle det känts så mycket bättre nu..förbenade läkare..jag kan inte smälta än det han orsakade mig..

K R A M I S   M A M M A    Z O F F E

Read Full Post »

Tänker utanför ramarna..

Jag vill så ofta tro att allt har en mening..ibland djupare än vad vi kan förstå med vårat mänskliga tänk..men då undrar jag som en följd fråga..vad är meningen med Sam och hans skolvägran?? Jag tillåter mig att spåna lite fritt..

Han går ibland..ibland inte..det syns redan när jag väcker han hur hans inställning till dagen är.. Idag gick han inte..det är Måndag..hatardagen..hela veckan ligger framför som en tung smog..han drar täcket över huvudet och vägrar öppna ögonen..han vill inte idag..ångesten kommer som en rak höger..

Vad skall man göra?? Jag gör verkligen allt jag kan för att förmå han att gå, att få han att vakna och vakna på ”rätt sida”.. Förr kunde jag lyckas men nu går jag tokbet..jag som då är ”proffset” på han, som känner han som allra bäst…Känner hur paniken växer, hur sjutton skall det bli med honom och livet.. sina studier behöver han ju för att inte behöva bli bidragstagare som stor..för att han verkligen skall kunna förverkliga sig själv och försörja sig med ett riktigt jobb med en utbildning i ryggen..och allt det jag påtalar går han igång på, håller för öronen hårt och vill inte ta in..orkar inte..mäktar inte med..det är som att vräka en tsunami över honom..han golvar direkt..
 
När jag tar fram hemmaläxan så smäller han av igen.. ”vill jag veta nåt om den där Columbus så finns ju googel..och när i livet skall jag behöva kunna allt det där? Jag lägger ner en massa energi helt i onödan på sånt jag glömmt om två år”

På ett sätt köper jag hans argument. När fick jag nytta av allt jag traglade mig igenom, alla GENA böcker om geografi och bomullsodlingar i Peru..?? Alla timmar med matte då jag grät stundtals för att jag inget begrep..dessa gympa lektioner jag ogillade mest av allt men ändå deltog i..allt det som skolan tvingade på mig, stoppade ner i halsen och sade LÄS och KAN det här nu! När har jag nytta av allt det nu i mitt yrke? när jag glömt 75 % av allt jag en gång kämpade så hårt med..

Sam gör revolt mot samhället. Säger ett modigt ”NEJ, det här köper jag inte, jag vill inte vara delaktig i detta” Samhället kräver en närvaro i skolan, att han lär sig saker han inte förstår nyttan med att kunna..för att han skall komma vidare i livet..bli något.. en del av mig vissnar som en blomma utan vatten.. Tänk att han inte tillåts vara en del av samhället för att han har sin egna uppfattning..att han inte går med på riktlinjerna som lagen säger..att han inte tillåts vara den han är..att han kan gå som lärling i stället och klara av ett jobb lika bra..fast han inget kan om Columbus eller Asiens kartor..

Nu inser jag nyttan med skolan..självklart..men jag tillåter mig att vara utanför ramarna..i Sams värld..om man skulle kunna tänka om..tänka nytt.. hur många barn i Sams sits mår inte SKIT rent ut sagt för denna skola..för att vi pressar in dem i en fålla som inte passar dem..för att VI anser att det MÅSTE gå där.. Vad händer annars? Om varenda unge skulle vägra skola..Tja, nu är Sam och hundra talet till undantaget.. Kanske behöver vi, samhället ifrågasätta oss vad vi håller på med.. folk protesterar över djurplågeri..men att barn lider i skolan är det ingen debatt kring alls.. går det att lösa på annat sätt? finns det en annan form för dem så att de kan bli goda samhällsmedborgare ändå??

Jag gör allt jag kan, men det går inte. Jag känner att jag inte är en slapphänt mamma som bara rycker på axlarna åt detta..jag har gjort allt, men nu går det inte..Jag förmår inte att hjälpa mitt barn längre, inte nu..inte idag..och inte i morgon heller..nu får vackra samhället hjälpa mig..hjälpa oss!!
 
Vet inte hur mycket det spelar roll att sommartiden är här..att han är trött..att Tobbe är sjuk och hemma ifrån skolan..att Sam då skall kunna sammla ihop kraften och motivationen att gå..det har gått förr..jo jag vet..men nu har något hänt med Sam och det enda han själv säger är att skolan har lurat han i sex års tid..att vad sjutton var allt bra för att lära?? Till vilken nytta?? Vilket slöseri med tid!

K R A M I S    M A M M A     Z O F F E

Read Full Post »

Vanmakt

Han gör störtdykningar, den lille.. Ofta nu den senaste tiden.Är så kritikkänslig så lilla minsta triggar igång han nu och han gör bara en massa dumheter i sin egna frustration. Vad är det som händer? Han liknar Sam i sina utbrott men efterförloppet är desto snårigare.. han rymmer och springer tills han är utom räckhåll..och vad han kan göra då törs jag inte tänka på..han blir inte nåbar vad jag säger på väldigt lång tid.. och han tycks inte bry sig vem som blir sårad eller hur.. det är så olikt den lilla kille som vi haft.. Det är som om någon annan flyttat in i honom..något mörkt..iallafall om jag tänker på hur vi haft det här hemma de senaste två timmarna.. och nu är det inte Sam som tynger mitt sinne..inte idag..

Att genom hela sitt liv tagit hänsyn, hänsyn och ofta ofta hamnat på plats två..fast vi gör det som står i vår makt att det inte skall vara så..”Nej Tobbe gör inte si, gör inte så..du vet att Sam kan gå igång på det”..Kanske har Tobbe sina egna bekymmer..låtsäga en lättare grad av adhd, den dolda varianten som nu ger sig till känna främst i skolans värld..Han har kunnat hålla tillbaka..fram tills nu.. Nu kommer hela registret..inlärt beteende?? Nja, inte tanke på den ilska jag ser i de blå ögonen, inte på insentiteten i slagen..

”Mamma, jag tänker ta alla piller som vi har i huset och se till att dö. Det är bättre att dö än att leva”

Minns ni.. skolpsykologen hade tid först i Juni med Tobbe.. Gudskelov skall vi iallafall bli inskrivna på BUP och komma dit den nämsta månaden..men se en utredning kan vi inte få förrens skolpsykologen sagt sitt..

Förbannade värld. Ännu en gång.

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

 

Read Full Post »

Reflektion och rekreation

What a day..och så välbehövd..verkligen..timingen hade inte kunnat varit mer rätt och säkert var det menat så 🙂 Vi bara myste på Färna Spa i två timmar..badade i den tempererade poolen..badade ute i bubbelpoolen till fågelkvitter i från björkarna intill medans vinterns sista snöflingor tvingade sig ner på oss.. vi bara var..pratade om livet..det som varit.. det som är och hur det skall bli.. hur vi tänker kring ohana.. hur vi tänker om oss..par rellationen som så ofta får stå tillbaka.. och det var inte med sorg i hjärtat vi hade våra diskussioner..utan vi förökte verkligen belysa det ifrån den ljusa sidan..

Två rätters mat vid herrgården ingick också i det SPA paket jag fick av våra fina vänner i 40 års pressent.. Gott gott.. Sedan ingick även en helt underbar behandling för oss båda.. Ansiktsbehandling, rygg och nack massage, fotvård och inpackning av händerna..och jag bara säger detta.. Att jag inte kostat på mig dyligt tidigare.. detta måste vara hur mycket stressförebyggande som helst! Detta skulle bup skriva ut på recept till oss föräldrar i diagnoslandet så att vi får energin till att orka.. Kommer garanterat att göra om detta..lägga undan en hundring i månaden så kan vi göra om det nästa vår igen 🙂

Hem och tog en kaffe med snälla svärföräldrarna som tog hand om killarna och svirade om inför kvällen.. Lockade hår och sminkade mig, något som sker sällan.. ” Men mamma, nu blev du inte det minsta vacker” ansåg Tobbe..ha ha..skönt att höra att man är vacker till vardags då istället.. Väl ute på Brukshotellet hade vi besällt tre rätters middag..och visst var vi hungriga sent på kvällen igen.. ALLT var gudagott och vi bara fortsatte våra samtal..som vi så sällan tar oss tid till att ha..tid för att se varandra..hur fin han är min tålmodiga man som satt mittemot mig..ofta ”glöms” det bort att ses då allt bara är så tungt, iallafall för egen del..tunneln jag då ser i blir så snäv och så sällan jag ser utanför den.. vi bara myste, satt och tittade på folk, förundrades över hur vuxna män konverterterar till att bli som 20 igen då alkoholen tar över.. Såg två låtar med Docenterna innan vi tyckte det var så pinsamt dåligt att vi åkte hem.. SUPERNÖJDA med våran dag!! Tack alla som bidrog till att den blev genomförbar, tack även mamma som tog killarna en stund på morgonen då ett barn var sjukt och det andra skolvägrade igen..

Som en jättebonus fick jag veta av min kusinfru att ett halvårs ätande av KYÄNI resulterat i att henne skyhöga kolesterol gått ner! Ifrån 7.1 till 5.4.. Tänk att jag får bidra med hälsa..helt otroligt!! Just därför blir jag ännu mera peppad av att sälja det!!

K R A M I S   M A M M A    Z O F F E

Read Full Post »

En väldigt annorlunda Fredag för egen del..

   

När jag fyllde 40 förra året gav två av våra fina vänner mig en pressent som jag skall dela med my love.. den hade inte kunnat kommit lägligare än nu.. Spa, bubbelbad och massage..lunchbuffe och fotvård.. När vi myst på och skämt bort oss själva väntar en utekväll i stan.. Mycket folk blir det nog och vi har beställ mat ute 🙂 Farmor och farfar åker 20 mil för att passa killarna och för att vi skall kunna få unna oss detta.. oj vad här skall mysas!! De skulle stanna till lunch på Lördag så att vi kunde ta oss en tur ut på stan i all enkelhet här..något som vi gör så sällan att jag inte minns när det var sist..

Är så tacksam att detta går att genomföra!! Tack fina A och H för presenten..klokt tänkt av er!! Ni hade inte kunnat gjort det bättre!! och tack fina svärmor/svärfar för att ni tar hand om våra små gryn!!

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

 

Read Full Post »

Kaos och Kärlek

Vår  istäckta lilla sjö denna Torsdagsmorgon.. Igår stavades min dag till kaos och kärlek.. ni behöver bara läsa förra inlägget för att förstå kaoset och sedermera komentarerna för att förstå kärleken.. Idag vet jag inte riktigt hur den kommer att arta sig.. Har så mycket tankar som surrar och gäller att få ordning på dem..och sedan hoppas hoppas att allt ordnar sig för båda mina barn..

Tobbe skall få bli inskriven på BUP. vi skall dit på ett samtal kring i att han inte mår bra! FINE! MEN de kan inte påbörja någon utredning förren skolpsykologen sagt sitt..typ om hundra år känns det som.. Igår storgrät han på vägen hem ifrån skolan i bilen.. Grät över att han vet att han inte kan sköta sig..Grät för att han upplever att alla lärare hatar honom..Grät för att han inget preseterar..och så skall allt ta en sådan tid..va?? Psykisk ohälsa prioriteras inte alls..inser mer och mer hur sjukt vårat samhälle är emellertid och jag får god lust att hoppa på tåget som aktiv politiker igen just därför..att kunna vara med i den segdragna processen att påverka..se resultat..för det finns fler Ohanas än bara mitt eget..som kämpar i motvind..

”K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

Read Full Post »

Bli förfan aldrig sjuk i landet Sverige..eller..se till att få "rätt" sjukdom…

” Om du har så tufft liv både hemma och på jobbet då ser jag bara en lösning och det är att du byter jobb eftersom du har det du har hemma”

Jag blir helt kall inombord..vad säger denna läkare?? Hallå..tänk om utbrändhetens brant stundar!! Jag har så ont i bröstet än!! Stessangina ?? Ja mycket möjligt enligt dr.. Jaha..vad skall jag göra åt det då?? ” Du får lära dig leva med det och komihåg att byta jobb” Så Stress är inget som är ohälsosamt då?? Att hela maskineriet kan kollapsa?? ..och vad som händer när det väl gör det .. PÅ RIKTIGT??

Nej, jag skulle gå tillbaka och jobba..jag hade ju fått ett vårdbidrag beviljat nu..så schas iväg och jobba dina 80% nu!! och klarar du inte av det så BYT JOBB!! Eh..kanske arbetsträna och se hur jag klarar av det med tanke på att jag ännu inte mår bra alls.. Jag har fortfarande mina symptom..kroppen signalerar för fullt att något inte är som det skall..”..och vad vill du att jag skall göra åt det” Eh..kanske får börja arbetsträna säger jag?? ”du har ingen diagnos nu och kanske heller aldrig får någon.. Nej gå och prova och jobba nu..” Men om jag mår så dåligt än då..?? jag känner hur tårarna bränner..men jag biter ihop.. denna oförstående läkare skall inte få se mig brista..han som inte har en susning om vad han talar om..han som inte vet ett micrgram av vad jag genomgår.. som inte verkar kunna ett dugg om något som stavas till utmattningssyndrom..om det nu är det jag har..GAH..Varför skall jag korsa mina vägar med alla okunniga själar?? Tell me!!

Jag vet en kvinna som börjat arbetsträna efter att fallit hårt.. till en början 2 timmar om dagen..sedan 25%, 50 % och nu 75%..ett steg i taget..skyndat långsamt.. Mamma Zoffe skall fräsa på direkt! Full spead! Jihooo, nu ger vi gärnet och kör rakt in i väggen! YES!!

Fan..tänk om det fanns en stressdoktor..som kan det här hur en kropp fungerar vid stresspåslag under så lång tid..och ingen allmänläkare som TOTALT ignorerade mig och hur jag mår nu.. Att jag hade haft ont igår kväll 4 timmar var liksom en axelryckning..”jaha.synd om dig då typ” Han kan säkert skirva ut pencilin vid halsont men tamenfan inte se det som INTE syns..

Så här kränkt var länge sedan jag kände mig.. vad skulle jag dit och göra?? 

  Som en bonus på allt elände så havererade det för Sam och skolvägran är åter ett faktum idag..  och Tobbes mage gör SÅÅÅ ont igen..och har det riktigt tufft i sin skolsituation..

Vill någon byta liv för ett tag? Någon som anser att det inte finns tillräckligt med utmaningar i livet?

Madre Mia!

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

 

Read Full Post »

Tack för dessa rader..

(bilden lånad ifrån Fritidsresors hemsida,http://www.fritidsresor.se/inspiration/Kandisresor/Mia-Skaringer-pa-Cypern/)

Jag kan skriva och skriva om diagnoslandet..flera med mig..och visst har vi våra läsare..så tacksam..den trogna skaran..både de som befinner sig i det och de utanför.. så kommer  någon ifrån offentligheten..någon kändis som vågar berätta..” se vi lever också i diagnoslandet” och avdramatiserar det hela.. Plötsligt är det inte bara min skara på ett hundratal eller någon annans blogg som blir belyst.. Tusentalet läser.. MIA SKÄRINGER skrev ett helt kapitell om sin son med adhd/AS i sin bok ”Dyngkåt och hur helig som helst”. Läsarna får ett vagt begrepp..att det inte är att vi med diagnosbarn har fått något främmande/skrämmande/konstigt/avvikande..

Nu har en av mina läsare här tipsat mig om en länk http://www.passal.se/sida5.html där ni kan läsa hela Krönikan som Mia skrivit. Kort ,koncist och kärleksfullt beskriver hon det som så många känner igen.. Jag väljer att låna ett utdrag ur den texten för den är så himla fin.. Kan inte tänka mig att det kan beskrivas bättre än så.. Tack Mia för att du skrev den! Hoppas att många många tar del av den!

”I dag är han åtta och nu snackar vi om hans diagnoser som ett sätt att vara på. Vissa tål inte nötter, andra har svårt att sitta still. I dag kan han själv snacka om sina svårigheter, men också se sina egna begåvningar som följer med Aspergers. Musikaliteten. Specialintressena. Finns ingen annan unge på hans skola som kan allt om ugglor och alla kortspel. Finns ingen som sjunger Bellmans epistlar med sådan inlevelse som vår pojke. Ingen som kan uttrycka så mycket känslor. Med rätt stöd kommer han att bli något stort. Det ser alla. Och som mamma till honom har jag fått lära mig att den största styrkan på jorden är att faktiskt våga visa sin svaghet. Jag ser inte hans diagnos som någon stämpel, snarare som en karta. När jag inte hittar vägen måste jag titta närmare. Zooma in småvägar. Det är en vacker komplicerad bild. Föränderlig. Plötsligt rinner det vatten mellan två vägar. Plötsligt dyker en sjö upp. Ett berg. Man vet inte allt, bara att där vilar en hemlighet och att man måste ta sig fram. Vidare. Förbi och igenom.

Mia Skäringer”

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

 

Read Full Post »

När man faller mellan stolarna..

Pratade med min cardiolog nu på morgonen.. Inga fel hittade att det skall vara något fysiskt med hjärtat..kanske kan det vara något med magen som ger dessa symptom ?? eh..vänta nu.. flåsig av lilla minsta..som att bädda sängar och dra upp ett par byxor på en patient..såsom det var för 5 veckor sedan.. orsakar magen sånt?? Jag nämnde att jag själv anar att det är utmattning jag säkerligen har då..att kroppen inte längre orkar.. jag faller i gråt av det han låter mig veta då..

Han vill gärna hjälpa mig..men kan inte..FK skulle inte godkänna en fortsatt sjukskrivning utan säker diagnos..jag får vända mig till familjeläkarna..jotack..någon jättetrevlig läkare som knappt kan svenska skall förstå mitt liv..inget ont om de doktornerna..det kan massor..jag har själv jobbat med dem..men när språket sätter hinder ifrån dem att kunna förstå mig..då symptomen orsakas av det som säkerligen finns i mitt liv.. så nu skall jag jobba full tid (!) då ingen kan sjukskriva mig något mera..

OK..sist orkade jag  jobba 2 veckor efter en veckas sjukskrivning innan jag stöp igen.. skall jag köra samma race igen?? Jobba på och sedan kollapsa helt?? Att vara utbränd kan ta ÅR att komma tilbaka till.. Jag får panik..visst kan jag jobba..det funkade igår kväll på jobbet..men hur går det om några veckor då?? När hålet jag faller i är ännu djupare?? På ett vis resignerar jag..fightern som jag är..hissar vit flagg..gillar läget..Hur sjutton skall jag förmå samhället att förstå hur jag mår och inte pallar längre?? och att jag dessutom får den hjälp som jag behöver..både ifrån sjukhushåll och det ekonomiska ifrån FK.. Hade varit så mycket bättre om jag hade ett brutet ben där det SYNS på röntgen att man ÄR sjuk.. Hur påvisar man utbrändhet?? Någon därute som har de erfarenheterna?? Som vill dela med sig??

Hur tänker vår regering?? Hellre sänka skatterna för de som kan producera och är friska.. vi andra skall straffas för vi inte mår bra..för att vi lär ju hjälpa till att finansiera alla skattesänkningar.. Hellre betalar jag mer i skatt och vet att alla som behöver ha hjälpen i vårat land verkligen FÅR det.. och det gäller ju våra barn i skolan också.. läs gärna http://blogg.aftonbladet.se/samupproret GAH !!

Bäst vore om allt nu skulle vara gastriellt..men jag greppar inte att man då får en brännande smärta ut i vänster arm..att jag blir anfådd av att bädda en säng..eller att jag får så ont i bröstet då jag är ute och går en halvtimme..skitsamma..Det är inte så att jag INTE vill tillbaka till mitt jobb..Jag om någon älskar mitt jobb..men jag vill ju må bra åxå.. Haft samtal om hur jag skall komma tillbaka..om jag nu är utbränd..Vi har inte pratat om att ösa på full tid..maxfart direkt..tänker på det dr sade..att jag skulle ha problem med min magsyra..blir jag så slut av det?? Jag kan greppa att UTIFALL det nu skulle vara något sådant så skulle jag inte behöva arbetsträna..men tänker så mycket på de andra symptomen..anfåddheten över lilla minsta som var..men vad gör jag om en läkare inte ser det ur det perspektivet ?? och att det skulle behöva ta 4 veckor att få göra min myocardskint..vilket slöseri av tid, ork och framförallt samhällsekonomiskt..jag vill fortfarande ha en diagnos..vänta och vänta..på vad??

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

 

 

Read Full Post »

Ingemanslandet

Ingemanslandet..där vi befann oss innan vi visste..innan tecknen var tydliga nog för att förstå att Sam inte var en ouppfostrad kille..att det han gjorde bottnade i något större än vad vi kunde förstå..

 Jag känner att min bok om vårat liv måste bli färdig snart..tror att behovet att fler tar del av den är stort..det är så många som är där vi själva befann oss för 7 år sedan..i ingemanslandet..eller att de kommit en liten bit på vägen..hade jag haft en sådan bok som jag själv nu skriver skulle det vara så värdefullt att läsa..och framförallt..sätta denna bok i nävarna på dem som ingenting förstår eller kan.. skapa debatt..forum till dikussion.. Jag skriver den så att vem som helst skall kunna köpa den i bokhandelen eller från beställa från nätet..att de vill läsa ett människoöde som inte bara påverkat mig utan hela ohana.. folk kan väl inte bara vilja läsa kärleksromaner och deckare?? Lite reallity kanske?

Jag bjuder på ytterligare ett stycke ifrån boken.. Hämtat ifrån tiden i Ingenmanslandet..då vi inget visste..och då vi gjorde så mycket fel.. Sam hade fått värsta tokutbrottet på coop då vi handlade och av att jag sade nej på en fråga som för han var uppenbart att jag skulle svara ja på..  (Kom gärna med åsikter som kan vara till gagn för min bok..sättet att skriva..berättarteknik..whatever..eller är det bra som det är?? Jag har nu skrivit 106 sidor..har nog kommit till hälften! )

”Vi åkte en sväng till utkanten av staden där bebyggelsen slutade och skogen tog vid. Brukligt åkte vi oftast dit för att hämta hem granris inför vinterpyntet hemma, men nu blev vistelsen i ett annat mindre trevligare syfte. Sam skrek och rösten började bli hes och gav vika. Han fäktade med hela sin späda kropp för att påvisa att något var helt och hållet fel men att han inte hade förmågan att förmedla hur. Sin älskade digimon tröja slet han av sig i ren förtvivlan och bilbältet åkte av ännu en gång. Han var helt genomsvettig. Jag som mamma kunde inte uppfatta riktigt på vad det var, men att det vad något med Sam var jag fullt införstådd med. Liknande incidenter hade uppstått tidigare, men långt ifrån denna skala. Motorn slogs av invid dikeskanten på en mindre grusväg angränsande till den något större grusvägen. Hit var det sällan som någon åkte, förutom en och annan motionär som letade sig ut men den risken fick jag ta. Någonstans måste vi ta vägen och dit var min snabbgenomtänkta räddningsplan A, någon plan B fanns visserligen inte. Orden som jag sedan krängde över Sam baserades bara på ren okunskap och frånvaro av förståelse.

–           Det måste vara något fel på dig Sam, för normala barn beter sig inte så här! Nu är det du som tok skärper dig!

Jag grät ut allt som behövde få ett utlopp för stunden. Tid eller rum existerade knappt. Tystnaden rådde stundom för ett tag. Snörvlandet och hulkandet var det enda jag hörde bakom mig uppblandat med mitt eget snyftande. Jag verkligen förstärkte hans känsla av att inte vara normal och allmänt dum i huvudet. Okunskap kunde ställa till med mycket jävelskap. Ilskan började avta försiktigt hos både mig och min son. Bildörren blev öppnad för att få in frisk luft och höra skogens lugnande läten. Granarna susade i vinden, så rofyllt, stilla och utan brådska, doften av skog letade sig fram. Vilka kontraster livet hade ändå, Ying och Yang, sådana ytterligheter. Tobbe satt fortfarande knäpptyst bredvid mig i framsätet med putande underläpp, pillade på dragkedjan på sin snart urväxta jacka. Han förstod allvaret i situationen utan att kunna greppa det mer än så, men vad kunde man kräva av en tre åring? När jag som vuxen knappt begrep vad som hänt.

–        Sam, är du tillräckligt snäll nu så att vi kan åka hem?

Jag mötte en ångerfull min från en rödgråten kille i backspegeln.

–          Glassen har säkert smällt nu i skuffen, så vi får köpa ny i morgon säger jag och suckar högt. Vi åker inte och köper någon ny nu.

Under färden tillbaka hem sade ingen av oss någonting. Mina tankar var osammanhängande och gav mig inget bra i utbyte alls. Hundra frågor utan svar, bara magkänslan igen av att något var rejält på tok och att jag snarast måste ringa BUP, barn och ungdomspsyk, för mitt barns mentala hälsa var långt ifrån bra. Bilen parkerades på garageuppfarten, killarna sprang genast till baksidan och den väntande leken på ängen. Det jobbiga tycks vara passé, livet var här och nu, frid och fröjd igen för dem båda. Berget av kassar ställdes in på köksbordet och den nymanglade stora duken med sommarblommor på. Totalt tömd på energi plockades maten på måfå in i kylskåpet och skafferiet tills plastkassarna blev tomma. Jag tittade ut genom fönstret där killarna var i full färd med ett rollspel av något slag under äppelträdet, viftandes med sina träsvärd. Så normalt allt verkade vara igen, känslan kom åter att allt bara varit en dröm eller ren inbillning. Blicken letade sig ner till underarmen som bevittnade och påtalade att det verkligen hade hänt. Två parallella röda märken efter små barnnaglar i ett kaos, likväl uppkomsten av bitmärket, då handlingen övertog förståndet. Chocken kom likt en tsunami och slog undan mina fötter, världen började svaja. Jag föll ner på köksgolvet där jag blev sittandes och grät som ett litet barn som tappat bort favoritnallen. Vad sjutton var det där och vad skulle komma härnäst? Jag hade inte en susning.”

 

K R A M I S   M A M M A    Z O F F E

 

Read Full Post »

Att orka på upploppet

Tur att han har haft sina möten med sin stora idol, att hon SETT honom och gett han så lite av sin uppmärksamhet..vid fyra tillfällen har det blivit genom fyra år och sist så kom hon ihåg honom 🙂 Jag brukar tänka på det när han har det så tufft..hur mycket stärker det inte upp honom..idolmöterna som sitter uppe på pojkrummet än..och han har börjat att växa ur sina Carola tröjor, men de han kan ha fortfarande, sätter han på sig än..fast han går i fyran och mobbing har pågått till och från just därför sedan han var sex år..Möterna med Carola ger han styrka i små portioner än..både med det hårda liv han har i skolan stundtals och det som blir då Sam har sin adhd/asperger.. Undrar många gånger hur mycket kraft han hämtat ur sina möten med henne..det kanske har större protpotioner än jag anar..

Ibland behöver man bara det där lilla för att stå ut, härda ut och springa järnet ur sig på upploppet..tror vi alla i diagnoslandet finner det någonstans..hos vänner och att de bara finns där..i det vi tycker mest om att göra..i små händelser..av att lyssna på musik..whatever..eller som i Tobbes fall..ett betydelsefullt idolmöte..små glimtar av stjärnstoff som hjälper oss att fixa det här..att gå hela ur det..att orka vidare till näsat lopp..

Igår hade vi en bra dag..från start till slut..hyrde filmen ”DUMMA MEJ” som var en superskön film och vi skarattade gott hela Ohana..Vad Lördagen innehåller återstår att se..solen skiner idag och jag hoppas att snön som föll igår är ett minne blott snart..tänker lura med Sam ut och grilla korv och bara njuta av att livet blåser mig kittlandes i nacken igen..

K R A M I S     M A M M A      Z O F F E

Read Full Post »

Missförstådd, missbemött och missmodig..

Denna lilla juvel blir enligt egen utsago kränkt ideligen..att han tillslut tappar tilltron på de vuxna och allt runtomkring.. ”om de inte kan respektera mig mamma, varför skall då jag respektera dem ”?

Han har känslan av att upplevas som ett orosmoment och den som stör..den som inte sitter på sin plats, den som springer runt och pratar, den som inte kan hålla tiderna, den som inte förstår instruktionerna och därav ligger likgiltig över bänken och ingenting gör..Han vet om allt det där.. En besvärlig elev upplever han sig själv som… Igår hade det hänt en incident på skolan..Han blev utskickad ifrån lektionen då han inte fick delta för att han gjort en dumhet, allmänt störde och inget gjorde ändå..Nu har jag pratat med verderbörande och jag har fått helheten förklarad men dessvärre hade ingen sett att han hade suttit 20 minuter och gråtit över denna orättvisa som han inte förstod sig på.. Han undrar varför alla vuxna tycks vara emot honom,.. och att han inte hade förstått sin skuld i det hela..

 Ni vet hur tufft han har det hemma..och nu i skolan…och skolpsykologen har tid först i juni att ta sig en titt på Tobbe.. Så ungkraken skall må så här och vänta i evigheter på att en utredning skall påbörjas..Jag vill veta om även junior har diagnos eller ej, vad som kan vara ett inlärt betende eller ej..för har vi svart på vitt VAD han HAR svårigheter MED så borde försjutton han få de hjälp och stöd som han är berättigad..Har ringt bup, men de kan inget göra förrens skolpsykologen gjort sin basutredning.. remember..i JUNI..Hade Tobbe haft blindtarmen hade han fått hjälp omgående..men inte när det sjuka sitter i själen..Stackars unge.. Jag försvarar inte att han säger fula saker till lärare men jag tror han gör det för att han är så förbannat LESS PÅ ALLT just nu att han bara inte orkar hålla ihop och vara trevlig..och tänka sig för vad man säger eller inte..

Sam gick 3 av 5 dagar denna vecka..Hade gjort det som han skulle på sin korta tid..men han vill inte ha possitivt feeedback för det, då han anser inte att han gör någon stor bedrift..nej..men han är på plats..och jag känner så stor tacksamhet för det..och med världens bästa fröken på plats så har han alla förutsättningar just nu.. Frågan är till hösten då 8 nya lärare skall försöka lära känna han hur sjutton det skall gå..när kanske bara hälften av dem förstår sig på hans diagnos..ja ja..det får bli då det..Just nu focuserar jag bara på fredagens bördor och trevligheter.. Myskväll med Ohana,tacos och film som vanligt om fredagarna.. och på Måndag skall jag börja jobba 50% och se vad som händer..visst jag har ont än i mitt hjärta, och ingen diagnos, men nu vill jag verkligen vara på jobbet och se hur hälsan svarar på det..

K R A M I S A R   M A M M A   Z O F F E

Read Full Post »

Nu skall det minsann vara en bra dag

Tur att solen tittat fram med sin värme..att vi kan vara ute små stunder..fikat sker sittandes med en tjock tröja och en filt utmed väggen..och ett och annat hopp på studsmattan.. Idag har jag bestämt mig för att det bara skall vara ett inlägg som är postivit..som en kontrast mot mina tidigare..

Sam gick igår..sina 2 lektioner..vet inte om det var mitt pepptalk i förrgår som fick iväg han eller om det bara var en bra dag.. Undersökning nr 2 i på kranskärlen gick bra igår med så nu är det bara att invänta ett svar..finaly! Snälla mamma hade tagit semester så att jag kunde vara borta i stort sett hela dagen på sjukhuset då my love jobbade och hon tog hand om killarna. Vilken underbar mamma jag har som gör allt för Ohana!

Läser igenom kommentarerna på förra inlägget och bara sitter och ler för mig själv.. Ler av stolthet över den värme som finns blande er..vilken omtanke..och omsorg.. Riktar ett stort TACK till er att ni finns där och bär mig då benen sviktar..för det gör ni sannerligen..Hoppas hoppas bloggträffen blir av snart så att alla goa kramar får bli ”på riktigt”, alla skratt bli delade..och tårar torkade oavsett vad det beror på..Vi behöver nog se ut datum nu så att alla kan planera och få det att funka i praktiken..För eller efter sommar?? Jag öppnar fortfarande upp mitt hem för er, fast jag har inget mäktigt hav att erbjuda picknick invid..eller om någon annan lösning finns??

Dessutom bokade jag in teaterbiljetter till oktober.. Ohana skall se Monty Python:s ”the holy gralil” som på teater heter ”SPAMELOT” och det är en rip off på filmen..Den filmen svalde Sam med hull och hår och fullkomligt dyrkade deras humor.. Mina 3 kusiner, en kusinfru, 2 kusinbarn och faster och farbror följer också med så vi bokade hela rad 12 på Oscars teatern!! Jag vet på ett ungefär hur sam upplever en fullsatt salong och vart vi kan sitta så det blir bekvämt för honom.. Skall bli superskoj och jag tror det går klockrent för Sam åxå.. Min yngsta kusin har jobbat med AS barn i skolan och är dessutom en STOR idol för Sam, så vem somskulle sitta brevid honom var det ingen tvekan om ha ha..

Idag blir en snoig dag, skall försöka förmå Sam först till skolan, sedan till tandhyginisten,hem och laga lite lunch och sedan 3½ mil att åka till bilverkstan för att kolla in vagnskadan på bilen..Tar nog en sväng förbi mitt kära jobb som åxå ligger på samma ort..tja..sen är det iväg med Sam till frissan.. Någonstans skall jag klämma in ett samtal till assistentolaget..och min läkare igen..Trotts att den blir snoig skall det vara en bra dag idag..och det bådar gott… ute skiner solen från sin vackraste sida över hustaken..och Sam har vaknat på ”rätt” sida.

 K R A M I S A R   M A M M  A   Z O F F E

Read Full Post »

Det är något som jag inte begriper..

Fattar inte vad som är meningen ibland..vad skall det hela gå ut på?? Så mycket motgångar som det bara går under koncentrerad tid?? Att se till att så många i min Ohana mår så mycket skit som det bara är möjligt att pracka på oss??

Tobbe gråter och vill inte gå till skolan imorgon..allt är bara pest där.. Sam gick inte dit i fredags, inte igår och inte idag och tänker inte göra det imorgon heller..Jag mår ju som jag gör och har inget utgångsläge än..

Så..blir svårt att nysta..är för övermäktigt just nu..again..lite less på livet..typ..ja..Jobbigt att se sina killar må skit på varsitt håll och på olika grunder..Undrar vad som händer med Sam då jag börjar arbetsträna..vem blir hemma med han då?? för själv fixar han inte en dag,,aldrig..som max en timme.. Vad händer då han inte uppnår målen i skolan? Vad har fina samhället då för reservplan? tala om det för mig eller står det skrivet i stjärnorna?? Tobbe har det så betungande med sin utsatthet i skolan där han verkligen kämpar..iallafall om jag får tro hans egna ord..men tårarna understrykerr verkligen hur han upplever det iallafall och det är inte OK att han vill skolka ifrån skolan bara för att det känns så..och sen att Sam är på Tobbe i ett och vice versa med fulheter verbalt..rena rama mobbingen..

Tänker på det här med att vara sitt barns assistent.. Läste mig till hos Ninas blogg att det kunde gå att vara det. INGEN har upplyst oss om det på varken bup eller hab fast de vet om hur tufft vi har det.. får de inte göra det? Sen hör jag Bellan berätta samma sak, att hon läst det på Ninas blogg och nu fått det beviljat för sin grabb..men om vi nu inte läst bloggarna?? Vem skulle informera oss då om det?? Gud så bakavigt!! När mina utredningar är klara skall jag ringa upp assistentbolaget och sätta fart..

Tänker även på den oro som gnagt om jag var berättigad sjukpenning eller ej..Något som borde vara en självklarhet när en dr skriver ett intyg..och när man mår som jag mått.. Jodå, en försäkringskasse granskare ringde upp och ifrågasatte..sade att han var tveksam.. ring min doktor sade jag till mitt försvar..och någonstans förstod denne FK herre tillslut att jag i dagsläget inte kunde må sämre än mina patienter..Så det var ändock en börda mindre just nu..men se sen gäller det att snabbt stå på benen för efter sjukdag 90 börjar det hända grejer..Just därför är det skönt att en av två undersökningar är gjorda på hjärtats kranskärl just nu..

Men så jag gnäller..igen..fattar inte att ni hänger kvar mina trogna bloggläsare..Jag blir trött på mig själv åxå..på allt runt omkring.. skulle vilja packa in hela Ohana och bara dra iväg..skita i alla bekymmer..Gah!! NÅT POSITIVT MÅSTE JAG ÄNDÅ KUNNA KRYSTA FRAM?? Tja..fick ett jättefint mms av finfina Lenaeff som hade värsta myspicknicken invid havet 🙂 Solen sken och jag fick en kaffe stund med min mamma på baksidan hemma..min man sade att han älskar mig än, fast jag mestadels bara är allmänt gnällig fru, fast det är väl då man behöver kärleken som mest??

K R A M I S  M A M M A   Z O F F E

Read Full Post »

Lillebrors revolt eller diagnos?

Älskade junior, vår lilla Tobbe..har mycket har du inte fått utstått?? Stått tillbaka alltjämt, tar på dig en roll för att ofta bibehålla harmonin här hemma.. Har det kokat över för dig nu eller kan du själv inte hålla tillbaka en ev diagnos nu?? En vän till mig pratade om det kan vara ett inlärt betende ifrån Sam.. Tobbe har varit med hela resan sedan han var 3 år..och nu är han 10..men det han gjorde emot sin mamma ikväll får mig fundersam..och väldigt ledsen…det är så långt ifrån min fina mjuka kille som det bara går..

Uppfyller han kriterierna? eller är han på gränsen och kan inte hålla emot för att hans ryggsäck allaredan är sprängdfylld med tunga stenar? Att då bara släpper han på trycket och utbrottet blir ett faktum..nu pratar jag inte de F5.or som Sam kan släppa lös, men Tobbe är en bit på väg dit..och det oroar mig.. skolan ringer om att ”han inte beter sig i skolan, gör ingenting” Nej just därför att han kanske INTE HAR FÖRMÅGA ATT GÖRA DET.. och sedan detta som hände i fredags och skrämde mig mer än jag trodde var möjligt..

” ingen tycker om mig mamma, alla bara skäller på mig..och sen känner jag mig så värdelös och sen du som bara är så dum och inte bryr dig om mig..dra..stick och brinn..”

Tänker på när jag åkte sist med han på simhoppet..då han spelade ”Oh my good” från melodifestivalen fyra gånger på raken i bilen och sjöng av hjärtats lust ”oh my good oh my good it´s a beautiful suprise..” där i baksätet.. Vart tog den killen vägen ikväll? Trött på att alltid bli hunsad med? Att ofta vara den som kommer på plats två i Ohana även fast vi gör allt för att det inte skall vara så..eller är det små  diagnoser som börjar bekänna färg nu??

K R A M I`S   M A M M A   Z O F F E

 

Read Full Post »

Tillfälle att kunna hjälpa

Jag har förkovrat mig om KYÄNI och sannerligen..ju mer jag lär mig om detta kosttillskott, desto mer förundrad blir jag..ärligt..Säger inte det bara för att jag själv är återförsäljare och vill sälja.. Nej, det jag vill är att få andra att må bättre, bättre hälsa och livskvalitet.. Vilken grej!

Pratade med en kvinna som haft svår migrän under flera år och som provat KYÄNI. Hon kunde ligga däckad i flera dagar och hade ingen större kvallite åp sitt liv.. Efter bara någon vecka kände hon hur det vände och nu när hon ätit av produkten i ett halvår var hon HELT besvärsfri. Jag lovar er att den blicken hos henne, den glädjen över att få livet tillbaka kan ingen betala henne för att hon skall säga..(typ falsk marknadsföring) Jag har stött på så många som blivit hjälpa att jag inte kan lägga band på min iver att få hjälpa andra..

Jag har nu ätit KYÄNI sedan augusti..Inte haft en dag av förkylning eller annan infektion…inte en dag av huvudvärk som jag så ofta hade förr..jag sover mycket bättre..är aldrig trött om dagarna..så lindig pms att maken jublar mot hur det var förr..med tanke på att jag kanske är början av en utbrändhet så måste KYÄNI fungerat som en bromskloss att jag trotts allt inte mår sämre.. Som bonus gick jag ner 4 kg i vikt då KYÄNI tar bort sötsuget på de flesta 🙂

Sam äter det än, han var den som började av oss..och trots att han äter så minimalt med mat (ligger back en 1000 kcal varje dag) så känner jag mig trygg med att han får i sig de mineraler,spårämnen, vitaminer och antidoxidanter som hans kropp behöver.. Han kommer inte att få bristsjukdommar pga av det..En liten shot som han tar varje morgon är ett koncentrat av 1½ kg frukt och bär 🙂 Jag har undrat många gånger hur han skulle må i sin tunna, bleka kropp om han inte tog den.. Lovar att jag inte tänker prova låta han vara utan..

Jag är en hjälpande själ.. Har alltid varit.. Vill andras bästa.. Jag hoppas innerligt att detta kan vara en av de vägar jag skall gå.. Att få hjälpa andra att må bättre! Redan nu har jag många nöjda kunder, som har märkt förbättringar..att sjukdommar försvagas.. För er som blir nyfikna kan gå in här http://gokyani.com/zoffe

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

Read Full Post »

Spring för livet

Sara Varga kommer ikväll att sjunga ”Spring för livet” i melodifestivalen..Den strofen gällde mig i högsta grad igår kväll och så rädd som jag var då vete katten om jag någonsin varit..Känslan av att inte ha kontrollen alls, att utgången kunde bli precis hur som helst var fruktansvärd..och mitt i allt befinner sig Tobbe. Det otäcka som hände fick mig att bli mer och mer fundersam på att  har diagnos han med, om än den lindrigare varianten än sin bror..

Tobbe hade varit på skoldisko ioch eftersom han inte visste när den slutade så skulle han följa med Alex hem som bor nära och låna telefon där och ringa efter mig.. (tobbes mobil är trasig)

Nu kom killarna ifrån varandra då det slutade och tobbe hade glömt att be alex vänta på honom. Förvirrad över den nya situationen slår han följe med en kille en bit hem, då han inte vet något annat sätt..sedan skills deras vägar och sen går han livrädd hem sista biten i mörkret.. Under tiden åker jag runt stan som en galning (fick veta tiden då diskot slutade tidigare)  och letar efter han, då ingen vet vart han är..inga kompisar som redan var hemma vet vart han är..
Då jag äntligen  får jag syn på honom långt bort på en väg, hinner ikapp,stannar bilen och ber han hoppa in.. Han gråter hysteriskt och ber mig åka, varpå jag ställer bilen på tomgång för att handgripligen hämta in honom. Ibland så har det bara blivit oreda i hans tankar och då blir han sådär..icke medgörlig för stunden..DÅ springer han iväg till motsatt håll, mot skolan invid oss och skogen och sen är han borta..totalt väck.. hur jag än ropar på han blir det inget svar och paniken är då tokstor..

Ligger han och trycker någonstans, vågar inte komma fram ifrån sitt gömnställe? Vad sjutton har hänt? Vad har andra barn gjort honom eller tvärtom? Hur långt hinner han? När börjar han gå vilse i allt sitt kaos?

 Ringer min man, då jag befinner mig skapligt nära hemma. Vart skall vi börja leta? Ropar och ropar men Tobbe är borta i mörkret och kylan.. Jag irrar omkring i ett tag och tänker då ringa polisen..Vet att när han blir så här arg, att konsekvenstänk inte finns och han bara ser rött., att han kan vara långt bort och bli borta för evigt..frysa ihjäl..
Mannen ringer ifrån sin mobil, han har fått syn på tobbes ryggtavla en gata ovanför vår, så då vet vi åt vilket håll han dragit..men sjön är nära och sen annan skog likaså.. efter en stunds letande hinner dock min man ifatt honom och Tobbe är då så hysterisk och bara vrålar och skrivker om att han vill bort ifrån oss och bara dö..

Nu kan jag ana hur det känns att mista ett barn, om så bara för en liten stund som nu detta varade, men den halvtimmen var så helvetisk att genomgå..det fanns så mycket OM och det gör det än.. Vad hade hänt om mannen  inte korsat vägen precis där Tobbe sprang, vart hade den lilla skrutten tagit vägen då..nej..törs inte tänka tanken ut..Var väl menat att han skulle stöta ihop med honom just där..att skyddsänglarna fanns på plats..

 Tobbe hade blivit arg på mig för att jag inte kom och hämtade han..någonstans hade han tappat den röda tråden för hur hämtningen skulle gå till mitt i all panik som uppstod då Alex var borta..sen kom paniken att gå hem själv i mörkret..och sen ilska igen då han såg mig..

Kan lugnt säga att jag inte höjde rösten en enda gång..för om jag reagerat med illska, vad händer om det blir så här fler gånger..han måste känna sig så trygg med att till oss kan man alltid komma vad som än hänt..Känns som om ett samtal till Bup nästa vecka kan vara befogat..Detta har ju kunnat slutat hur illa som helst..

PHU! Så att halva fronten lossnade på bilen igår, då jag fastnade i en snödriva härute på gatan och gasade till,  känns bagatellartat och att det går på 3000 i självrisk..Jag hade ju kunnat förlorat det käraste vi hade igår ikväll ♥

En härlig Vår-Lördag till er alla!

K R A M I S A R   M A M M A    Z O F F E

Read Full Post »

Så illa lite..

Ibland behövs det ingenting för att få hela dagen förstörd och än mindre orken till att mobilisera sig till att vara med i skolan, idag på en lektion då han inte vill vara med på gymnastiken som är lektion nr 2.. Sam har suttit timtal och då mernar jag timtal, med sitt älskade spel minecraft..suttit med kusinerna 20 mil bort och spelat det online, pratat via skype, planerat och förändrat sitt byggande ( Spelet går ut på att bygga en egen värld och finns inga gränser för vad man kan göra) Nu har servern krachat och ALLT är borta..ni kan ju tänka er reaktionen på det..

Tänker till..det skulle vara som om halva min bok blev raderad, alla timmar jag suttit och gett den omsorg och min tid.. Jävla skitspel tycker både jag och Sam just nu att det bara kan krascha på bekostnad av killarna och allt de kämpat så för..fattar inte att man med all den datakunskap som finns kan tillåta att ett spel/sparning bara kan raderas.. SÅ..därför gick han nu inte till skolan..ja nog är han skör allt..behövs så illa lite..

Inte bara Sam som är skör just nu.. Lillebror Tobbe har det tufft så att han nu gråtit sig till sömns 2 kvällar..han tycker att världen är så jobbig att det vore bättre om någon förövare kom och mördade han.. Tufft i skolan än upplever han det som och lika tufft hemma.. Tufft med Sam och tufft med sina föräldrar bitvis (jodå, den lilla mannen vågade vara kritisk och ifrågasättande även mot sin mamma och pappa.. oops att vi gör saker och tillåter oss att göra dem utan att tänka på hur han upplever det..bra att han vågade säga hur han upplever det..och att vi nu verkligen får tänka till vi vuxna i denna familj och bättra oss på några saker..) Ja inte är livet lätt men skall även vår tio åring börja tycka att livet suger..tycka att det spelar ingen roll hur mycket han än försöker så blir det kattskit ändå..

Ikväll satsar vi på Fredagsmys och skall se filmen ”Eragon” och hoppas att tunga tankar skingras hos båda våra små juveler..

K R A M I S   M A M M A   Z O F F E

Read Full Post »