Att ta ett barn på fel grunder

Vi har levt med hotet. Om LVU. Om att samhället kunnat ta Sam ifrån oss för att han inte fixade skolan. Att gå dit. Att vi som föräldrar var oförmögna att få han till skolan. Vi som brast och var den felande länken.
Nu förstod vår handläggare på soc problemet och vart det låg. Men ett nytt lagförslag ligger och ruvar och kan gå igenom. Om skolan säger att man gjort allt så kan soc gå på den linjen. Lita på dem.
Vi vet idag att skolan inte gör allt fast man hävdar det.

Nu har jag tillsammans med Lena. Carina, Jeanette, Maja och Bengt i Kung Över Livet skrivit en debattartikel på http://www.svtopinion.se som sprids på Facebook. På mindre än 2 dygn är den länkad över 3000 gånger.

Läs den gärna och sprid den vidare.
Fler måste veta vad som är på gång.
Så att man i en framtid inte har lagen på sin sida och kan ta barn som mina ifrån oss på fel grunder.

Kram Z

Read Full Post »

En galakväll till med Kung Över Livet!

.
Nu nu nu får jag berätta om det jag vetat om ett tag. Äntligen!
Vi gör det igen!
En till galakväll med Kung Över Livet! Vi blir på Oscars Teatern 24 april nästa år. Skriv upp det i agendan redan nu och planera för att komma!
För barn som mina, för andras barn och för framtidens barn. För att förmå dem bli de kungar över sina liv de föddes till att vara!

* 40% går till stiftelsen C2C4 autism som Måns Möller var med och drog igång. Så att barn och unga med adhd,Asperger och autism ska få idrotta på sina premisser!

* 40 % går till Kung Över Livets egna insamling hos Hjärnfonden och forskningen på hjärnan och dessa diagnoser

* 20 % går till Kung Över Livet

Ni kommer väl?
Kramar Z

Read Full Post »

Pirr i hela mig

.
Det spritter i hela mig mellan vågorna som kastar omkull mig bitvis. När kampen för ens barn inte är över. Ändå gör jag det bästa jag kan av situationen. Den andra försatt mig i. Och det jag får vara delaktig i gör att varenda cell i min kropp nu befinner sig i rent glädjerus. Det gäller att göra det man kan. Och våga se möjligheterna.

På Fredag får ni veta då Kung Över Livet släpper nyheten. Och ni kommer att greppa min euforiska känsla.
Hoppas ni blir lika glada som jag

Kram Z

Read Full Post »

Bloggfrånvaro

.
Mina fina läsare. Som ni fått stått tillbaka när jag inte skriver till er. Men jag är mer aktiv än någonsin. Fast det syns inte här utan i andra forum. På andra planhalvor. Och kommer att ge utdelning, är så övertygad. Men kan inte säga mer än så. Och att det rör föreningen Kung Över Livet till stor del så klart. Ni kommer att få veta. Och för er som vill kan följa Kungen på Instagram under namnet kungoverlivet. Där och i gruppen på Facebook får ni senaste nytt. Och hela jag bara är SÅ tacksam för de som varit med mig från start och fortfarande tror på det vi drog igång. Så tacksam för de som kommer till utmed vägen. Och så tacksam för vad detta kommer att innebära för barn som mina i en framtid.

Bifogar en vilsam bild ifrån min balkong här om morgonen.
Stor kram till er alla!

/Z

Read Full Post »

Byta kurs i livet

Vi står alla inför stoppljus i livet. Om vi ska åka eller stå kvar när det slår om. Vill vi fortsätta på vägen vi valt. Av ren slentrian? För att det är den tryggaste vägen? Eller är det lägligt för en usväng för att åka åt motsatt håll? Göra något nytt med livet? Något annat? Se nya vyer? Göra annat. Utmana sig själv?

Jag har svängt av vägen några gånger på senare tid. Vågat utmana mig själv och mina begränsningar. Via Kung Över Livet har det skett så mycket möten och samtal jag aldrig skulle fått medverka i. Allt det som galan medförde. Att jag fått stå på scenen i våras och prata inför ett fullsatt Oscars om det jag brinner mest för.

Jag har inte gjort den där usvängen än. Kanske är det inte tid för det än.

Kanske räcker de avstickare jag gör just nu.

Kram Z

Read Full Post »

Ville inte hem från Almedalen

.
Tacksam över de 2 intensiva dagar som blev i Almedalen där på Hamngatan. Tacksam för alla ministermöten jag fick till i intensiva korta samtal och ibland knappt det då de var på språng. Men alla fick veta om oss och varför vi var där. Planterade ett frö.

Tacksam för de samtal vi fått i timtal av besökare och andra aktörer. Ett genuint intresse för det vi dragit igång med Kung Över Livet finns. Sådan respons. Och vilka kontakter som knyts.

Hade gladeligen stannat de 3 dagar som var kvar på kungens vistelse men livet hemma gick inte ihop utan jag behövdes där.

Åkte ifrån Almedalen med blandade känslor. Grät en skvätt på balkongen i min ensamhet när jag kom hem av olika orsaker. En av dem var besvikelsen. Faktiskt. Att bli bjuden på en trerätters middag men bara få förrätten. Aptitretaren.
Stolt över de Kungamammor med ungdomar som blev kvar och jobbar hårt i den efterlängtade värmen. Stolt för vad de gör och ger järnet.
Allt för våra barn och unga skall förbli de kungar över sina liv de föddes till att vara ❤👑

Jag fick till två möten med mitt eviga blå på den minimala egentid som blev. Tog bilen de 20 minutrarna från vår stuga till Slite och fann ensamheten och platsen där hav möter land ena kvällen.
.

.
För er som vill veta mer vad som berörde Kung Över Livet i Almedalen kan gärna leta upp oss på Instagram då vi heter kungoverlivet. Där finns massor av bilder ifrån dessa intensiva dagar.

Kram på er alla ❤👑

Read Full Post »

Medverkan på Hjärnans Dag

.
Nu mina fina läsare och följare. För er som vill titta och lyssna på min medverkan i paneldebatten på Hjärnans Dag förra månaden, kan nu göra det. Där jag företräder Kung Över Livet och där vi blivit tillfrågade av Hjärnfonden om att medverka.
Så stolt att de frågade oss. Så stolt att jag fick prata på kungens vägnar.
Tycker att debatten i sig blev bra och mycket kloka tankar. Och ni ser den HÄR via denna länk
Vad tycker ni?

Kram alla!

Read Full Post »

Plats på scen

.
Jag sitter på första parkett på Oscars Teatern i Stockholm. Bakom mig är det fullsatt. 900 pers i bänkarna. Och jag vet att om en liten stund är det min tur att prata ifrån scenen. Något som inte tillhör min vardag direkt. Jag skall företräda vår fina förening Kung Över Livet på Hjärnans Dag och jag skall bitvis få prata om mina egna personliga erfarenheter kring killarna.
Jag tar ett djupt andetag då det blir min tur att äntra scenen.
Och vet ni. Jag gjorde det. Så stolt över föreningen som fick ta stor plats inför åhörarna och så stolt att jag fixade det. Iallafall vad magkänslan sade mig.

Tänk. Tänk vad ett engagemang kan generera i. Vilka forum vi nu får ta del i. Och att man får gå på oprövad mark och inse att den håller att gå på.

Läs gärna om Kung Över Livets dag HÄR och vill ni bli medlemmar i Kung Över Livet går ni in på http://kungoverlivet.se/kung-ver-livet/bli-medlem.html

Kram!!

Read Full Post »

Kungarna närmast mig

.

Föreningen som jag tillsammans med några andra mammor drog igång växer och växer. Är så stolt över de skördar vi fått ta del av, så stolt över de skördar som komma skall.
För barn som mina. För andras barn och för framtidens barn.
För att alla barn och unga skall få vara de kungar över sina liv de föddes till att vara.
Och nu. Nu bär jag dem symboliskt runt min hals. Så himmelens stolt över vår kungakrona I silver. Så stolt över att få vara en del i detta.

Visst är det fint? Finns även med läderband till. Och finns att köpa som örhänge med.
Kanske någon av er läsare vill bära ett runt halsen av samma anledning som mig?
Kanske vill köpa det för att stötta vår förening?

Ni köper den HÄR på Kung Över Livets hemsida

.
Kram Mamma Z

Read Full Post »

Himmel och helvete

.
Året som gick. Backspegeln som kollas. 2014. Tittar tillbaka med skräckblandad förtjusning.
Året som blev värre än jag kunnat förutspå. Samtidigt som det gav så mycket innehåll som berikade. Så mycket framsteg som skedde hos killarna. Så mycket som världen vidgades för mig på många plan. Min resa med mig själv och min sjukdom som gav nya insikter. Min resa med föreningen Kung Över Livet tillsammans med de andra mammorna i liknande sits. Allt som det gett och fortfarande ger.
Alla möten som blev av. Bra som mindre bra. Sidor jag upptäckte hos andra. Hos mig själv.
Framsteg och bakslag. Människor i vår omgivning som bekände färg hur mycket som de fanns där för oss när det väl gällde. Folk som tycker och tänker en massa på hur jag gör och inte gör. Att ständigt bli ifrågasatt.

Förlust av mammas sambo. Andra unga människor som dog jag kände. Hur jag blev allt bättre på att fånga glädjeämnerna. Stora som små. Vi lever här och nu och det är nu livet skall levas.
Jobbiga tider i perioder för killarna i olika former. Tunga perioder. Ibland nattsvarta för att sedan bli helt okej dagar.

Vi upptäckte världen tillsammans jag och killarna och främst med Sam. Vidgade vyerna. For till Stockholm flera gånger och till Helsningfors. Till Vikbolandet och till Vemdalen. Alla skogar runt omkring oss. Nya tjärnar. Nya mossor att vandra över. Nattbad i sommarvärmen. Ängslan över att skogsbranden som härjade 1½mil utanför vår stad skulle nå fram och gud vet vad den skulle hinna förstöra.

Kampen mot skolan och den uteblivna skolgången som resulterade i en anmälan till skolinspektionen. Möten och hundratals möten igen kring det och hur det påverkat sonen.

Året som gick är en blandning av himmel och helvete på samma gång. Ying och Yang. Är tacksam för så mycket samtidigt som vissa delar aldrig skulle fått existerat.

Nästa år kan bara inte bli värre. Det får bara inte bli det.
Önskar er läsare allt gott 2015 och hoppas ni har ett rätt okej år att se tillbaka på. Och tack för att ni finns här och läser än!

KRAM MAMMA Z

Read Full Post »

Innan allt faller

.
Innan allt faller. Vad gör vi då? Inser vi vilken skör lina vi går på?
Om jag vetat det jag vet idag. Om jag inte varit så naiv på många fronter. Godtrogen. Hade vi hamnat här ändå ?Jag och Sam? Sönderslagna av samhället på olika grunder.
Det jag får berättat för mig i natten tillåter mitt förfall samtidigt som det blir till min drivkraft. Aldrig mer att ett barn skall bli behandlad som Sam blev. När okunskapen och snålheten är det största monstret. Största förrädaren när vi säger att det är en skola för alla. Om du kommer dit ja.

Inatt kunde jag knappt sova. Jag fick sådana idéer till ett projekt jag vill komma igång med. Allt för att lyfta upp min son och alla andra barn vi tillåter sparkas på. Visa vad som händer när vi tillåter fritt fall under längre tid.

Så tacksam än för föreningen Kung Över Livet jag fortfarande är aktiv inom. Åker ner till Stockholm nu på Onsdag för att medverka på den manifestation som anordnas för barn som mina. När förfallet i skolan tillåts mitt framför oss. Så stolt att vår förening är med som talare och vår ordförande Lena, i detta sammanhang där skolministern är en av talarna.
( Läs mer om det HÄR )

Tillsammans skall vi forma morgondagen för våra fina ungar. Jag ber till Gud bara att Sam håller hela vägen fram till förändringens tid är kommen.

Kram Mamma Z

Read Full Post »

Stockholm i mitt hjärta

.

Karl XII:s kläder lockade på Livrustkammaren liksom många andra historiska lämningar. Från stormaktstiden. Giriga kungar som ville utöka Sveriges gränser.
Sam ville åka igår till huvudstaden. Gå på museum.  Junior kunde tänka sig att hänga på om vi åkte tåg och åt gott på fin restaurang.

Vi fick en bland de bästa minnena ifrån denna sommar. Helt klart. Så glad att jag fick uppleva detta med killarna. Alla skratt. Skämt som Sam drog och som alltid får mig på gott humör då han själv är i harmoni. Junior som tyckte det blev en himmelens mysig tripp.
Och allt som vi gjorde denna dag, som varit en omöjlighet för bara två år sedan. Så tacksam man blir när de är genomförbara.

Jag hann sova ett fåtal timmar efter nattpasset innan vi tog tåget in. 2 timmar enkel. Gick igenom ett folkhav på väg mot slottet. Det var kulturfestival i staden. Köpte brända mandlar utmed vägen. Tittade på byggnader som dök upp längs vår väg och jag var guiden. Såg vart Reinfeldt hade sin tjänstebostad, vart farmor jobbat i riksdagen, knäppte kort på stadshuset, Grand Hotell där alla internationella kändisar bor när de är på finbesök. Vi såg över till Kaknästornet där jag och Junior var för två somrar sedan. Vi såg över till Djurgården och Sam såg längtansfullt över och insåg med lite sorg i hjärtat att vi inte skulle hinna över för att se lite ormar på Skansen.
.

.

Vi tittade roat på vakterna som marscherade invid slottet. Besökte museet som var huvudattraktionen. Såg med varierande intresse på utställningen. Såg kläder ifrån inspelningarna av ” Game of Thrones” och ” Elisabeth, the golden age ” och en massvis av föremål ifrån en svunnen men väl dokumenterad tid.

Satt bra länge invid vattnet vid Slottsbacken. Insåg att vi skulle ha tid att åka en turistbåt på Riddarfjärden, passera både Gröna Lund, Bäckholmen och det gigantiska fartyget som säkerligen skulle på kryssning till Medelhavet.
Så vackert det är i vårt Stockholm. Blir lika hänförd än fast jag varit där så mycket på senaste tiden via Kung Över Livet. På alla resor vi haft dit jag och Junior när han var yngre.
Tror att killarna såg glimtar av det med. Det vackra. På tonåringars vis.

Tog dem genom Kungsträdgården på vägen tillbaka till tåget. Gick till den restaurang som Junior önskat. Gott kött skulle det vara. Dyrt. Jo, det blev det, men hur ofta är jag på dylikt med killarna och äter gott? Måste vara massvis av år sedan vi gjorde det.

Sam planerar redan inför nästa Stockholmstripp, med mig som enda sällskap då. Reptilmässa väntar, sova över hos min kusin i förorten, för att dag nr 2 åka ut till Skansen för att se på mer ormar 🙂

Behöver jag säga att tacksamhet rymmer hela mig just nu?
.

Fick låna Sams souvenir från Livrustkammaren.
Måste säga att den klädde mig rätt bra väl?
*
KRAM MAMMA Z
*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Read Full Post »

Till dig som inget visste

.

En vän från förr ringer. Som jag inte pratat med på många år. Läser in ett meddelande på svararen.
”Shit. Jag hade ingen aning om vilket tufft liv ni fick”

Hur han hittat hit till bloggen vet jag inte men läst hade han gjort. Greppat. Och jag ska ringa tillbaka. Men det ger mig en reflektion på livet det annorlunda man fick. Det extrema. Vad det inneburit. Vilket pris man fått betala. Utstått förluster. Fått erfarenheter den hårda vägen. Och hur barnen mått genom tid. Hur andra reagerar på det som är vår vardag.

Det här är för er som inget visste. Den korta berättelsen.
.

.
Sam fyller 16 och Junior 14 i November.Älskade ungar som fått utstå omgivningens okunskap tusentalet gånger. Som inte greppade deras diagnoser adhd och Asperger fullt ut. Eller inte alls.

I skolan fick de höra att de var lata och omöjliga att ha att göra med. Bråkiga. Besvärliga. Ouppmärksamma. De kunde bara de skärpte sig. Blev portade från lektioner.
Självförtroendet som svek. Livet som överlag var tufft.
När allt blev för mycket och ljuset i tunneln försvann ville Junior inte längre leva i klass fem. Självmord stod högst på agendan i flera månader.
Sam har önskat detsamma men var ännu yngre. Minns hur han knöt lakanet runt halsen och bad mig dra åt. Han orkade inte med livet och alla dess krav och okunskap. Hans känsla av att komma från en annan planet.
Att framtiden och livet inte tillhörde honom.

Sam blev sjuk av skolan. Pallade inte med kraven. Stressen och pressen. Blev utbränd i klass sex. Hemma från skolan och kom aldrig tillbaka. Vi fick presenterat för oss att han skulle familjehemsplaceras. Det var vårt fel att han inte kom till skolan. Värsta tiden i mitt liv. Att myndigheterna skulle ta den vi älskade mest ifrån oss. För att de inte förstod sig på diagnoserna.
Junior fick depression och panikångest. Allt för liten för sånt skit.
Vi rådde bot och bättring på alltsammans. Tack och lov. Det krävdes en rejäl insats från många håll. Främst ifrån oss. Mig. Mamman.

Vi har fått kämpa och skrika oss hesa. Kräva deras rätt i skolan. Kräva att andra ska förstå. Kämpat för att få vardagen överlag att fungera hemma. När det mesta skulle/ska anpassas efter svårigheterna. Vad som är genomförbart eller inte och på vilket vis. När varje handling skall tänkas igenom. När det spontana fått ge vika.
Vi har blivit ifrågasatta.Granskade under lupp. Utstått skitsnack. Utpekade.

Vi har lärt oss att stå tillbaka våra egna behov och önskemål. Lärt oss att se glädjen i det lilla. Lärt oss att se världen med andra ögon. Annat perspektiv. Finna lösningar tio gånger om dagen. Minst.
Många gånger har det berikat. Överraskat mig. Jag har fått sett delar utav världen jag inte reflekterade över tidigare.

Vänner som försvann. Nya som kom. De som levde liknande liv. Kämpade för samma sak. Vänner som stannade kvar.
Förhållandet som prövades hårt. Fick oss på drift. Ut på stormigt hav där vi befinner oss stundtals än. Vilsna.

Hälsan som tog stryk. Där blåljusen kom för tre år sedan då både jag och larmoperatören blev ängsliga för mitt skenande hjärta.
Stressutlöst de Lux. Nu har jag haft diagnosen utbränd i omgångar. Den senaste fick jag för ett år sedan och är sjukskriven på halvtid för det.
‘

.
Jag skulle inte vilja vara utan mina barn. Har aldrig tänkt tanken.
Men hälften av alla de prövningar vi fick hade räckt. Hälften av deras smärta likaså. Där tar min kamp vid i Kung Över Livet ( Läs mer om den HÄR ). Föreningen som arrangerade en insamingsgala till forskningen hos Hjärnfonden. Vi måste veta mer om barn som mina. Sprida befintlig kunskap. Och att vara en del i samhällsförändringen känns stort.

Ett axplock. Fragment ur ett liv som mamma.
Kanske greppar ni en liten del av det som kom att bli mitt liv?

Kram Mamma Z
*

Read Full Post »

Det som ger energi

 

Hos psykologen sitter jag och gråter. Över det som är jobbigt än.  Det som tynger och som tar massvis av energi.
Hon hjälper mig sanera det som går. Att bibehålla en del av energin. Hitta kryphålen. Finna det som ger energi och se till att den behålls.
Vi lägger mitt livs pussel tillsammans. Synar relationer, situationer. Vad går att sålla? Bör behållas?
”Det är vattendropparna som urholkar stenen” finns det ett talesätt kring. Jag letar dessa droppar och tar dem till mig. En droppe här och en droppe där. Tillsammans utgör de helheten som skall få mig att överleva det här.

Två timmar senare. När tårarna torkat och mascaran målats på igen, då sitter jag i Stockholm på Hjärnfondens kontor och representerar Kung Över Livet tillsammans med Lena. Vi är där för att överlämna checken som galan inbringade. Pengarna som skall gå till forskningen så att framtidens barn inte faller lika hårt som mina för att vi förstod för lite
( Ni som vill kan skänka här på Kung Över Livets egna insamling )

Tänker på det min kloka psykolog sagt. Att det är så viktigt att jag gör det som ger energi. Och det är precis det jag får tillfälle till via föreningen. Att sitta i givande samtal med generalsekreterare Gunilla och hennes medarbetare på Hjärnfonden.

Så tacksam för de vägar livet låter mig vandra på som stickspår ibland.
För det ger mig massor av input och nytt syre att andas.

KRAM MAMMA Z
*

 

Read Full Post »

Galamorgon

Stockholm är vackert.
Ännu vackrare blev det i morgonljus med vetskapen om vad som komma skulle där bakom stadshusets vatten. Vilka drömmar som skulle slå in.
Hade ställt klockan på ringning på Hotell COMFORT som var vår sponsor. Lämnade nymanglade lakan.   ( Hotellet rekommenderas. Jättefint och ligger mitt i stan ) Skippade sovmorgon utan mötte dagen med stort D på min prommenix.
Många tankar som for. Lite pepp för att jag skulle stå på scenen. Lite inre monolog för vad jag skulle säga och hur.

 

Bjussar på lite härliga vyer. Mina promenader som annars innehåller skogens läten blev något annat denna dag. Vilka kontraster. Såsom hela denna dag skulle komma att bli. Så långt ifrån min vardag.

Stadshuset

 

.

Utsikten från Södra Teatern var mer än makalöst vacker. Vädret rena rama sommardagen.
Och jag var i ett lyckorus som inte går att förklara.

 

Kram Mamma Z

*

Read Full Post »

En magisk Gala Kväll

.
Vilken galen dag det var på minst tusen sätt. Att få uppleva dylikt var milsvis ifrån min vardag och mitt liv.
Den långa resa som gjorts för denna gala. Den resa jag gjort parallellt med mina barn. Bevittnat förfall och hopplöshet som gjort att jag funnit ännu mer styrka för att rodda detta.
Det är så viktigt det vi dragit igång. Jag behöver bara se på mina killar för att greppa det.

Det som bara började med en ide. En tanke. En vision.
Det fick jag se förverkligas i måndags på galan. Och allt kändes med ens overkligt. Alla fina artister var där för barn som mina. Alla musiker, tekniker, alla som jobbade ideellt för en och samma sak. Vetskapen om dessa två år som gått åt och all tid som lagts ner. Folk som trott på oss. Som stöttat oss.

När vi står på scenen tillsammans med artisterna och sjunger ”Älska mig” som avslutnings nummer och publiken reser sig upp och applåderar. Fattar jag då vad vi gjort? När jag ser mig om och ser de andra mammorna stå med sina barn på scenen. När jag känner till mångas kamp. När vi gått igenom liknande saker. När jag vet vilka föräldrar som sitter därute i publikhavet. Som rest långväga. För oss och för sina barns skull. Tårar som rinner. Lyckotårar som blandas med så många andra känslor på en och samma gång.
Det måste vara så här det känns att vinna ett OS guld i en lagsport.

Jag fattar att vi gjorde det ändå mitt i allt. Fast det funnits både skeptiker och de som valt att inte uppmuntra det jag gjort överhuvudtaget. Ignorerat det helt.
Jo. Jag stod där i min galaklänning tillsammans med de andra i sådan gemenskap och värme. Det fanns i luften som om man kunde ta på den. Vi kände den alla som var där.

Stundtals magisk.

När allt är över. Applåderna dött ut. Artisterna åker hem till sitt. När delar av publiken lyriska kommit fram. Fina vänner jag äntligen fick krama om i verkligheten och inte bara via bloggen. Fina vänner från mitt liv som kommit.
När jag ställer mig ute på terrassen på Södra Teatern och blickar ut över ett vackert Stockholm i mörkrets sken. Då fylls hela kroppen med ett lyckorus som få kan förstå. Som kommer vara svårt att toppa.
Jag får bara lust att vråla så det hörs över hela stan.
” Vi gjorde det. Vi gjorde verkligen det. Tillsammans. Jag och de här fantastiska mammorna”

När jag inledningsvis av galan får äran att prata lite om Kung Över Livet så finns det en bild i bakgrunden. Eftersom jag älskar att ta foton och gör många av kungens bilder så faller det sig så lustigt att det blir Junior som figurerar i bakgrunden. Så häftigt samtidigt. En bild jag tog på han en sommarkväll i Dalahästens rike hos kusinerna. Inte kunde jag då ana i vilket sammanhang den skulle komma att visas.

Fatta att drömmar kan bli verklighet. När man går samman och använder varandras styrkor.

Shit. Vi gjorde det.
‘

Kram Mamma Z
*
( Tack för lånet av bilden Ann )

Read Full Post »

Dagen innan den stora GALA dagen

På plats i huvudstaden igen. Hur många vändor jag varit här på Kungens vägnar vet jag snart inte. Börjar att hitta rätt bra utan att skryta.

Skall gå igenom det sista inför galan ikväll innan jag somnar gott på COMFORT hotell, en av våran stora sponsor. Jag sydde klart 2 galaklänningar. Visste inte vilken jag ville ha bara..
Tänker på alla artister som kommer. Alla musiker. Alla sponsorer. På Hjärnfonden som stöttat oss så. Tänker på alla hundratals timmar som vi 7 mammor lagt ner på detta. Och vi ror nu det i hamn imorgon.

Tänkte på lina fina killar när jag åkte hit. Tänker på hur deras liv blev då omvärlden inte förstod bättre och då mycket blev fel. Hur jävla ont det gör i en ung själ.
Imorgon då jag stiger upp på scenen gör jag det för mina barn. För andras barn. För framtidens barn.
Det kan aldrig accepteras att barn skall få må som de gjorde därför vi visste för lite om deras diagnoser.

Och titta vad som fanns att läsa på Facebook idag 🙂

Kram Mamma Z

Read Full Post »

Galan närmar sig med stormsteg

.

På Måndag är det gala.
För mina barn. För de var via dem som fröet grodde. Det var där via dem jag såg och märkte vad okunskapen var i stånd med att göra med dem i omgångar. Förmå dem att tappa tron på sig själva. Att önska att livet tog slut i julklapp när man är elva år.

Nu gör jag såklart denna gala för andra barn. För framtidens barn. Och det känns så ofattbart stort. Att vi gör detta tillsammans.
Att det gick att göra.
Och galan är nästan slutsåld. Men om ni skyndar er och nyper de sista biljetterna här och kommer vore det guld värt!

Det är fullt upp med att fålla galaklänning och färga håret mellan varven att vara med Sam. Det kan jag inte ge avkall på. Men varken han eller Junior vill gå på galan. Vill föresten. De fixar säkert inte miljön omkring.
Så jag tror att jag låter er ta del av dagarna innan galan med att bara lägga in bilder, för text lär jag inte hinna skriva nu.

Håll tummarna att det blir succé.

För varenda unges skull ❤

 

Hämtade goodiebags till våra fina artister som uppträder.
Massvis med fint ifrån Klockargårdens

Kram Mamma Z

*

Read Full Post »

Här är jag. Här är vi.

‘

Välkomna hit alla nya som är nyfiken på mitt blogg. På livet det annorlunda.
Idag vet jag att ett tidningsreportage går ut till över en halv miljon läsare om mig. Mitt liv. Min kamp för mina barn. Om Kung Över Livet, föreningen som vi drog igång några mammor och som skall ha vår stora gala nu på måndag.

Jag har skrivit bra länge här, snart 6 år och mycket har hänt både på gott och ont. Många lärdomar, många fall. Både hos mig och mina barn.

Ofta är jag öppen om vårt liv.
Öppen just för att andra skall dra lärdom av våra upplevelser. Öppen så att andra förstår vad livet som mamma till barn med adhd/asperger innebär och kostar på.
Öppen så att andra kan lära sig om barn som mina. Öppen så att nödvändiga förändringar kan komma till. För de behövs i massor. Det märker ni av att läsa här dessvärre. Ibland tror ni att jag ljuger när sanningen blottas.

Hoppas denna blogg kan ge er något att läsa! Och att ni mina gamla läsare fortsätter att följa mitt liv.

‘

‘
Vi har biljetter kvar till galan som jag jättegärna gör reklam för så vi får utsålt.
Vi gör det för varenda unge!! Ni köper dem HÄR

 

KRAM MAMMA Z

‘

Read Full Post »

En helg som så lik alla andra

.

Allt har vanligt som vanligt tycker Sam och jag kan faktiskt instämma. Umgänge bland släkt och vänner på middag eller att vi blev bortbjudna som brukligt när påsken tar vid uteblev för vår del.
Sam tycker att livet som redan är tråkigt åtminstone kunde få ett break med främmande när det är påsk. Att något annat sker. Att mormor kom och åt enkel påskmiddag med oss räknas inte då hon är så ofta hos oss ändå. Vi löste det hela med flera turer till vår skog och lite nya projekt i trädgården som han kunde vara delaktig i.

För egen del fick jag en halvdag tillsammans med fina vänner på långfredagen. Vänner som jag uppskattar stort som ger av sin tid åt att vara med mig. Tid att lyssna på mig. Och accepterar mig fullt ut för den jag är. Tacksam. Det är inte alla som gjort det genom tid och även i nutid. Det är något hos mig som triggar andra och som gör att några av dem backar istället för närmar sig. Jag kommer aldrig bli klok på vad det är eftersom det pågått under så många år. Vänner som jag trodde skulle vara en del av mig för lång tid framöver kom att bli en del av tystnaden istället.
Underligt. Nåväl

Och om en vecka är det gala kära läsare. Ni kommer väl? Galan vi drog ihop för barnen som mina. För andras barn. För framtidens barn.

Biljetter finns än och ni köper dem HÄR Det är skoj att se Hjärnfondens engagemang för att hjälpa oss att nå ut. Att vi är med på deras första sida på hemsidan nu. ( och som ni hittar här om ni vill )

‘

KRAMEN MAMMA Z
*

Read Full Post »